rödmire
Lysimachia arvensis
Rödmire växer på fuktig till torr, lerig, sandig eller grusig, basrik jord, utanför Småland mest i kalktrakter. Hos oss påträffas den särskilt i åkerkanter samt som ogräs i köksträdgårdar och rabatter. Den uppträder också på grusplaner, markvägar, jordhögar och utfyllnader samt i skärningar. Arten är konkurrenssvag och föredrar mark med gles och låg vegetation. – I Blekinge och västra Sverige är arten vanlig på sandiga eller grusiga havsstränder (t.ex. Georgson m.fl. 1997) men i Småland verkar den vara sällsynt och helt sporadisk på stränder, åtminstone i nutid (strandförekomster förtecknas nedan).
De flesta förekomsterna i inlandet, även de tidigare, är av tillfällig karaktär – rabatter, vägkanter, diken och liknande. Mera stabila åkerförekomster har, förutom vid kusten, funnits på slätten kring Jönköping Gränna och existerar ännu på Visingsö. Inlandsförekomster i åkermiljö förtecknas nedan.
Funnen i 123 rutor; tidigare uppgifter från 87 rutor. Ganska vanlig i sydöstra Kalmar läns lågland, ganska sällsynt i mellersta Kalmar läns dito; i övrigt sällsynt och i stor utsträckning tillfällig. – Gammal kulturföljeslagare.
De flesta förekomsterna i inlandet, även de tidigare, är av tillfällig karaktär – rabatter, vägkanter, diken och liknande. Mera stabila åkerförekomster har, förutom vid kusten, funnits på slätten kring Jönköping Gränna och existerar ännu på Visingsö. Inlandsförekomster i åkermiljö förtecknas nedan.
Funnen i 123 rutor; tidigare uppgifter från 87 rutor. Ganska vanlig i sydöstra Kalmar läns lågland, ganska sällsynt i mellersta Kalmar läns dito; i övrigt sällsynt och i stor utsträckning tillfällig. – Gammal kulturföljeslagare.
Första fynd
Tidigast noterad av Wåhlin (1769) från Jönköping Visingsö på trädesåkrar. – Arten sågs där ännu under inventeringen, t.ex. i åkrar 1600 m VSV till V Braheskolan (7E7c 2022) och 550 m NNO Tempelgården (7E7d 4803), båda rapporterade 1988 av Eva Grapengiesser.
Variation
I Sverige är blommorna så gott som alltid röda, men längre söderut i Europa är blåblommiga former inte ovanliga. Sådana förväxlas lätt med den alltid blåblommiga, närbesläktade arten blåmire A. foemina. Två säkra fynd av blåblommig rödmire från landskapet är känt (se nedan; jämför även följande art under Osäkra uppgifter). Från landskapet är även en form med gulvita blommor rapporterad.
Lokaler
På havsstranden. ´Calmar läns skärgård på stränderne´, tidigt 1800-tal (Arrhenius enligt Fries ms). – Kalmar Ryssby Skäggenäs, klapperstrand, 1954 (H. G. Bruun i UME); Venenäs på havsstranden (Sterner 1933). Oskarshamn Oskarshamn på havsstrand 1902 (O. Köhler i S). Torsås Söderåkra Garpen, enstaka på stranden 2002 (Widgren 2002); Påbonäs på stranden 1945 (Nyström ms). Västervik Västervik havsstranden 1847 (anonym i LD); stranden av Gamlebyvken helt nära slottsruinen, mycket sparsamt (Möllstedt ms 1818). Västrum Södra Blekskären (6H9b 0026), klippstrand, troligen spridd från fastlandet av trutar, 2003 (RK).
I åker väster om Kalmar län. Eksjö Eksjö, åker, 1916 (E. von Friesendorff i LD). Emmaboda Vissefjärda Alsjö 250 m O punkt 161,10 (4F5i 4707), ogräsrik kornåker, 1993 (ThK). Jönköping Gränna en åcker vid Mällby 1829 (A. G. Bråkenhjelm 1829); Grennaslätten t.ex. Grenna, Mälly, Röttle och Uppgränna (Janzon ms före 1907). Skärtad 500 m ONO Fingalstorp (7E4c 2822), havreåker, 1980 (B. Fingalsson). Visingsö, åker, 1882, 1906 (J. E. Bodin resp. S. Strömberg, båda i UPS); gärdena N om Kumlaby 1817 (J. Forsander & E. Fries i Zetterstedt 1878); se även primäruppgifter. Lessebo Ljuder 150 m V Nyadal (4F5e 4916), kornåker, rikligt 1982 (ThK). Ljungby Angelstad Laggaretorp 125 m S den södra gården (5D1f 3225), åker, 1985 (IC). Tingsryd Tingsås Yttre Källehult 500–700 m ONO skolan (4E0i 2634), torr åkerkant, 1992 (JEH, !ThK). Växjö Ormesberga 150 m S kyrkan (5E4g 2538), åker, 1979 (BtS). Växjö Araby, åker, 1943 (N. Malmer i LD).
Blåblommig. Alvesta Moheda Lidsjö 1875 (Hyltén-Cavallius i LD under namnet A. coerulea, ombestämning ThK 1987). Jönköping (J. E. Zetterstedt enligt Scheutz 1864 under namnet A. arvensis var. coerulea), kanske = Ljungarum Råslätt, några ex 1870 (Gadamer ms 1919 under namnet A. coerulea); ett odaterat belägg från ´Jönköping´ samlat av Gadamer finns i GB.
Gulvitblommig. Växjö Sjösås prästgården 1873 (Scheutz ms 1864 under namnet A. arvensis var. ochroleuca).
I åker väster om Kalmar län. Eksjö Eksjö, åker, 1916 (E. von Friesendorff i LD). Emmaboda Vissefjärda Alsjö 250 m O punkt 161,10 (4F5i 4707), ogräsrik kornåker, 1993 (ThK). Jönköping Gränna en åcker vid Mällby 1829 (A. G. Bråkenhjelm 1829); Grennaslätten t.ex. Grenna, Mälly, Röttle och Uppgränna (Janzon ms före 1907). Skärtad 500 m ONO Fingalstorp (7E4c 2822), havreåker, 1980 (B. Fingalsson). Visingsö, åker, 1882, 1906 (J. E. Bodin resp. S. Strömberg, båda i UPS); gärdena N om Kumlaby 1817 (J. Forsander & E. Fries i Zetterstedt 1878); se även primäruppgifter. Lessebo Ljuder 150 m V Nyadal (4F5e 4916), kornåker, rikligt 1982 (ThK). Ljungby Angelstad Laggaretorp 125 m S den södra gården (5D1f 3225), åker, 1985 (IC). Tingsryd Tingsås Yttre Källehult 500–700 m ONO skolan (4E0i 2634), torr åkerkant, 1992 (JEH, !ThK). Växjö Ormesberga 150 m S kyrkan (5E4g 2538), åker, 1979 (BtS). Växjö Araby, åker, 1943 (N. Malmer i LD).
Blåblommig. Alvesta Moheda Lidsjö 1875 (Hyltén-Cavallius i LD under namnet A. coerulea, ombestämning ThK 1987). Jönköping (J. E. Zetterstedt enligt Scheutz 1864 under namnet A. arvensis var. coerulea), kanske = Ljungarum Råslätt, några ex 1870 (Gadamer ms 1919 under namnet A. coerulea); ett odaterat belägg från ´Jönköping´ samlat av Gadamer finns i GB.
Gulvitblommig. Växjö Sjösås prästgården 1873 (Scheutz ms 1864 under namnet A. arvensis var. ochroleuca).
