Liten fetknopp är en utpräglad klippängsväxt, som helst växer i tun jord på öppen hällmark. Arten trivs i odlingslandskapets miljöer, t.ex. på hällar i betesmark, på ladugårdsplaner och åkerholmar; någon gång kan den växa på stengärdesgårdar. Den finns även i mera ursprunglig miljö på hällar och i bergbranter, även i gles skog. Arten odlas knappast och förekommer därför inte som förvildad.
Antalet blommande plantor varierar avsevärt från år till år. Vissa somrar kan arten blomma en andra gång.
Första fynd
Bygdenamn och bruk
Utbredning
Funnen i 635 rutor; tidigare uppgifter från 193 rutor. Vanlig till mycket vanlig i norra Småland utom i väster. Vanlig också i Torsås Torsås allra längst i sydost. I övrigt sällsynt, saknas längst i sydväst. – Ursprunglig.
Lokaler
Lokaler i väster och söder.
Alvesta Alvesta 1920 (C. Pleijel i S). Skatelöv 400 m SSO Rosenlund (4E8f 2138), torräng, 1985 (CM). Västra Torsås Backen 200 m NO den västra gården (4E6f 4415), gårdsplan, 1985–86 (OS).
Emmaboda Algutsboda Östra Berget alldeles V huset (4F7h 1042), häll i åker vid vägen, 1986 (ThK). Långasjö Enkoneryd 100 m O och 150 m NNV den norra gården (4F3e 0846, 0944), markhällar, 1982 (ThK).
Gislaved Villstad 600 m OSO Löbbosjöns S ände (6D0b 1002), berghäll, 1985 (KJ). Ås (Allvin 1846, Scheutz 1864).
Gnosjö Gnosjö Sunnerbo i mellersta delen (6D1f 1011), hällar, 1985 (LtS).
Jönköping Angerdshestra 500 m SSV Munkabosjöns utlopp (6D9h 1704) 1988 (EF). Bottnaryd prästgården 1870 (P. Söderlund i S); Ingeshult (7D2f 0036), ladugårdsplan, 1989 (EF).
Kalmar Mortorp Lisabomålen nära vägen (4G6b 2321), äng, 1985 (GS OS BE).
Lessebo Ljuder 350 m SSO Bäckalund (4F7d 1336), ogödslad torrbacke, 1986 (AvG).
Ljungby Agunnaryd 50 m SV Stolpaboda (4E9b 0308), stengärdesgård, 1980-t (IC). Berga Öllsjö vid norra gården (5D1g 4941), hällmark, 1989 (IC). Dörarp Furuöarna i Flåren (5D4j) (I. Christoffersson 1991b).
Nybro Bäckebo Skillerhult (Sterner 1954) = 100 m NNV den nordöstra gården (5G0e 4306), häll i betesmark, 1991 (ThK). Madesjö Svalehult 200 m NO Hultabäck (4G6b 2615), stengärde vid vägen, 1985 (ThK).
Tingsryd Linneryd Korrö, parkeringen vid hantverksbyn (4F5c 2626), markhäll, 1981 (TH SK ThK). Södra Sandsjö Tattamåla vid norra vägen i byn (4F1b 4330), klipphällar, 1984 (ThK). Tingsås 150 m O Östergården (4E3j 2120), kulturbete, 1991 (SK ABC); 350 m NNV till NV Ekedal (4E2j 1336), stenblock med lite jord, 1985 (SK ABC). Väckelsång allmän, 1920-talet (B. Svensson 1994; belägg från 1923 i BSvens); 200 m S ödekyrkogården (4E6j 0705), torr kulle i åkerkant, 1982 (GW). Älmeboda 7 lokaler, t.ex. Flisehult 200 m SO punkt 124,7 (4F2c 2239), torr häll i betesmark, 1984 (ThK).
Torsås Gullabo Gullaboås 300 m NNV till NV den norra gården (4G1a 1535), sydvända hällar i bryn, 1988 (ThK). Torsås 1905 (A. W. Thorén i S); 7 aktuella uppgifter (ThK). Kärda Herrestad S vårdhemmet (5D8g 2042), ladugårdsplan, 1988 (TJ). Torskinge 200 m NNO kyrkan (5D6f 3843), bete, häll, 1990 (PUH HB).
Växjö Bergunda stenkummel, 1925 (P. Hyltén i LD) = Örsled (Hyltén ms 1928); Bergkvara ruin (5E1g 0140) 1980-talet (CM GW AN OS). Öja 800 m SO punkt 141,9 (5E0f 0104), hagmark och åkerkanter, 1980-talet (CM); 450 m VNV till NV Rydet (4E9f 4805), stengärdesgård, 1980-talet (CM); Usteryd (C. Melander enligt Scheutz 1871 och ms), 1940-talet (Angser 1974).
Älmhult Härlunda Billarp (4E2d 1503), hällmark, mindre bestånd, 1984 (ABC SK).
Osäkra uppgifter.
Alvesta Alvesta (Darell 1991); odlad, möjligen osäker artbestämning.
Kalmar Kalmar (Westerlund ms 1840-talet), (Westerlund 1852b); mycket osäkert.
Ljungby Torpa 1899 (P. Johansson i LD). Med tanke på lokalens isolerade läge krävs verifiering.
Tingsryd Almundsryd 1100 m VNV kyrkan (4E2g 0507), igenvuxen tomt, trädgårdsgång, 1985 (ABC SK); kyrkan (4E1g 4918), kyrkogårdsmur, 1984–85 (SK ABC); 150 m V Ålshult station (4E3g 2302), vägslänt, 1986–87 (SK ABC); miljöbeskrivningarna väcker tvivel om bestämningen och arten gick ej att återfinna på någon av lokalerna 2005 (JEH).
