backtrift
Armeria maritima subsp. elongata
Backtrift växer öppet på torr jord, i allmänhet på isälvsmaterial eller på avlagringar med strandgrus. Den förekommer på grusåsar, åskullar och sandfält med glest, lågvuxet gräs, särskilt nära havet men sällsynt även i sandområden i inlandet. Växten gynnas av bete och slitage som håller marken öppen; den missgynnas av igenväxning och upphörd hävd och har troligen blivit sällsyntare under 1900-talet på naturlig gräsmark i inlandet. – I skärgården kan den även växa i klippspringor.
Under 1900-talets senare hälft har backtrift spritt sig längs de stora vägarna med transporter och kanske också genom vintersandning. Den växer där som regel i en smal bård alldeles utanför asfaltkanten, ibland tillsammans med gulkämpar Plantago maritima och grått saltgräs Puccinellia distans. Nästan samtliga nutida förekomster i inre Småland är av denna typ; någon gång är den även funnen i gräsmattor och på grusplaner. – Spridning längs vägkanterna förekom dock även i äldre tid. På ett ark från 1835 i LD (samlat på kyrkogården i Markaryd Traryd) anmärks: ´Ses vid vägen h. o. d. ända fr. Jönk. till Röstånga i Skåne´.
Funnen i 126 rutor; tidigare uppgifter från 70 rutor. Utbredning och frekvens sannolikt som arten (många fynd från inventeringen bestämdes dock ej till underart). – Ursprunglig.
Under 1900-talets senare hälft har backtrift spritt sig längs de stora vägarna med transporter och kanske också genom vintersandning. Den växer där som regel i en smal bård alldeles utanför asfaltkanten, ibland tillsammans med gulkämpar Plantago maritima och grått saltgräs Puccinellia distans. Nästan samtliga nutida förekomster i inre Småland är av denna typ; någon gång är den även funnen i gräsmattor och på grusplaner. – Spridning längs vägkanterna förekom dock även i äldre tid. På ett ark från 1835 i LD (samlat på kyrkogården i Markaryd Traryd) anmärks: ´Ses vid vägen h. o. d. ända fr. Jönk. till Röstånga i Skåne´.
Funnen i 126 rutor; tidigare uppgifter från 70 rutor. Utbredning och frekvens sannolikt som arten (många fynd från inventeringen bestämdes dock ej till underart). – Ursprunglig.
Första fynd
Först angiven 1818 från Kalmar Kalmar ´i ängarne vid hafvet´ av Forsander (ms 1812–20 under namnet Statice glabrata). I tryck först hos E. Fries (1825–26) under namnet A. vulgaris.
Lokaler
Tidigare uppgifter från inlandskommunerna (samtliga har uppgivits som ssp. elongata eller synonyma namn; granskade belägg anges särskilt). Alvesta Skatelöv (Scheutz 1857); Gottåsa 1894 (V. Svensson [=Vranke] enligt C. Mossberg ms), 1917 (J. Strandmark i Strandmk), 1927 (K. Starcs & J. G. Gunnarsson i S, !ThK), Gottåsa Västregård 1939 (J. V. Vranke enligt C. Mossberg ms). Emmaboda Algutsboda Eriksmåla på marknadsplatsen (Scheutz 1871, Scheutz ms). Gislaved Södra Hestra Hestra klockaregård (Scheutz 1871). Hultsfred Mörlunda 1905 (G. Ström i Emdal); Ryningsnäs 1879 (J. Cnattingius i Vvik). Tveta 1864 (Björkgren i GB och UPS). Virserum järnvägsbanken 1974 (S. Stenstorp & G. Nelin i LD, !ThK). Högsby Högsby kyrkby, sandiga åssluttningar, 1919 (R. Sterner enligt Sterner ms 1, Sterner 1954); Stora Hanåsa 1940-talet (Nyström ms); Stora och Lilla Hanåsa (J. Christoffersson 1971). Långemåla Brusemåla på den sandiga åsen vid en väg, 1952 (R. Sterner i GB, Sterner 1954). Jönköping (Forsander ms 1820), många belägg från 1867 (H. Fogelin i Finnved, !ThK) till 1923 (P. O. Almquist i LD, !ThK); Jordbron (Sandberg & Widelius 1855); S om Limugnen (Ennes ms 1823). Ljungarum (Nordenstam ms 1919); Västerbrunn, på sandkullar vid Munksjön 1903–11 (A. Jyllman ms 1962), belägg från Västerbrunn 1907 (A. Jyllman i PerBrahe), 1922 (B. Hedvall i LD, !ThK) och 1923 (S. Suneson i GB). Ljungby Berga (Scheutz 1871), 1925 (A. S. Trolander i LD), 1944 (E. Gave i LD); Ingelstad kvarnagård 1921 (F. Hård i GB, Hård ms 1924); Berga kyrkogård 1886 (A. Nilsson i S, !ThK), vid en vattengrop vid kyrkan (Lindstam 1931), nära kyrkan 1934 (S. Ekman i UPS). Markaryd Markaryd se primäruppgifter under arten. Traryd kyrkogården (Forsander ms 1820), 1835 (anonym i LD, !ThK). Nybro Bäckebo Balebo på rullstensåsen, 1949 (R. Sterner i GB). Nybro 1919 (R. Sterner enligt Sterner ms 1). S:t Sigfrid kyrkby 1919 (R. Sterner enligt Sterner ms 1). Vimmerby Södra Vi Skärstad 1842 (Cornelius ms 1842, F. J. Lindgren ms 1843), 1843 (Fröleen ms 1844), 1850 (Engstrand ms 1850), 1853 (Moberger ms 1854). Värnamo Värnamo utan år (N. Wibeck i Finnved, !ThK). Växjö Drev Braås (Hyltén-Cavallius 1880; belägg från Drev utan lokal samlat 1879 av Hyltén-Cavallius i LD, !ThK); Böksholm (C. J. Lindebergs herbarium i GB). Vederslöv 1864 (G. E. Ringius i S, !ThK); Lia Nöbbele (U. Heurlin enligt Forsander ms 1820). Växjö 1933 (B. Carlsson i LD, !ThK); Bäckaslöv 1809 (Forsander ms 1809b), 1824, 1826 (Forsander ms 1821–60). Älmhult Stenbrohult Diö, ängsbacke, 1927 (N. Johnsson i S och UPS, !ThK) = 500 m SV Gemla fabriker ganska rikligt 1970 (S. G. Nilsson och I. Nilsson 2004); kyrkbyn (Scheutz 1864) = vid prästgården ca 1870, försvunnen på 1920-talet (N. Johnsson ms).
Osäkra uppgifter. Växjö Nöbbele Lia (U. Heurlin enligt Scheutz 1871); sannolikt avses Nöbbele gästgivaregård i Vederslöv.
Osäkra uppgifter. Växjö Nöbbele Lia (U. Heurlin enligt Scheutz 1871); sannolikt avses Nöbbele gästgivaregård i Vederslöv.