Svarttallen kommer från Medelhavsområdet och odlas i Sverige främst som prydnadsträd, men även i skogsbestånd. I Småland noterades den som planterad av Zetterstedt (1878a) från Jönköping Visingsö, ´några äldre träd i ekskogen söder om kyrkan och några yngre i den nya tallskogen´. På de studerade lokalerna i Kalmar Kalmar tycks ingen förökning ske. – Beläggen från Kalmar Förlösa och Västervik Västervik har bestämts till den i Sverige mest odlade rasen var. nigra, vanlig svarttall, från norra Italien, Alperna och västra Balkan. Till denna har även uppgiften från Oskarshamn Döderhult förts. I övrigt saknas uppgift om rastillhörighet.
Första fynd
Utbredning
Funnen i 7 rutor; tidigare uppgifter avser odlade förekomster. Alla aktuella lokaler utom den från Gislaved Gryteryd är kustnära. – Kvarstående.
Lokaler
Samtliga lokaler.
Gislaved Gryteryd 200 m O kyrkan (5C6h 2634), ödetomt, 1989 (NN).
Kalmar Förlösa 400 m VSV Förlösa kyrka, N om vägen (4G8f 1220), vildvuxen trädgård, 1993; 100 m NV sporthallen i Lindsdal (4G8f 0-4-), grässvål, sannolikt självsådd, 1994 (båda SD, belägg i OHN, !K. I. Christensen 2002). Kalmar Kalmarsundsparken (4G6g 0932), 16 träd 2003 (TsB); Lindö (4G6g 3142), tallskog, många stora träd, 1990 (CrA, belägg hos finnaren); Svinö på flera platser, se t.ex. primäruppgifter; S om Södra Utmarkens idrottsplats (4G6g 1414), 13 träd 2003 (TsB). Åby Björnö (4G8h 3903), hagmark nära stranden, 1 mycket stort ex 1991 (SD).
Oskarshamn Döderhult Furö vid f.d. lotshusen (6G0j 0939) 1992 (RK), 2000 (ÅR).
Västervik Västervik Stora Ringholmen (7H0a 4114), bergholme, 1988 (RK, belägg i OHN, !K. I. Christensen 2002).