E. tetragonum ssp. lamyi
Grådunört är en i Sverige sent urskild art: de första floraförfattare som tog upp den var Neuman & Ahlfvengren (1901). Innan dess hade exemplar som var denna förts antingen till kantdunört E. tetragonum eller mörk dunört E. obscurum, något som givetvis bidragit till att även dessa två tedde sig dåligt avgränsade. De tre arterna är i själva verket skarpt skilda (se Mossberg & Stenberg 2003, Oredsson & Snogerup 1976); inte desto mindre är de fortfarande mycket förväxlade. Grådunört och kantdunört förefaller vara kalkgynnade och beroende av ett varmt klimat. De utvecklas bäst i fuktig miljö men påträffas även i gles vegetation på torr mark. I Sverige tycks de vara någorlunda vanliga bara i delar av Skåne.
Om endast helt säkra uppgifter beaktas visar sig grådunört i Småland vara bunden till trädgårdsland, gatkanter, skräpmark och liknande starkt störd mark, och den är med ett undantag bara känd från Kalmar län. Den är sannolikt en ny invandrare.
Första fynd
Utbredning
Funnen i 9 rutor; tidigare uppgifter från 7 rutor. Mycket sällsynt men sannolikt något förbisedd. – Inkommen i sen tid; bofast åtminstone i trakten av Kalmar Kalmar.
Lokaler
Hultsfred Målilla Hagelsrum 1882 (E. Haglund i S under namnet E. tetragonum, ombestämning G. Samuelsson 1917).
Kalmar Förlösa 500 m VSV till V Sjöängen (4G8g 0100), handelsträdgård, mot vägg, flera, 1988 (SD, !ThK). Kalmar 1887 (C. Areskog i LD under namnet E. collinum, ombestämning ThK 1987, !SS); industriområde 1942 (T. Sundin i GB; västra industriområdet, T. Sundin enligt Sterner ms 1); Berga (4G7g 0712), skräpmark i industriområde, 1993 (SD, belägg i OHN, !SS 2005); Johannesberg 1889 (A. Andersson i PerBrahe och S under namnet E. adnatum, ombestämning ThK 2000 resp. 1988); Johanneslund 1918 (G. Haglund i UPS; sandgrop), 1919 (G. Haglund och N. Blomgren enligt Sterner ms 1), 1920 (N. Blomgren i LD), 1922 (N. Blomgren enligt Sterner ms 1); Norrgård 1942 (T. Sundin i GB LD S UPS, i LD !SS); 100 m SSV Skansen (4G6g 1232), övergivna trädgårdsland i koloniområde, 1983 (ThK GW BtL, belägg i LD och S, !SS), 1992 (CrA, belägg hos finnaren); 200 m SSO Skansen (4G6g 1133), jordvall, 1983 (ThK GW BtL, belägg i S); Skälby 1942 (T. Sundin enligt Sterner ms 1); Västra station 1918 (N. Blomgren enligt Sterner ms 1). Kläckeberga 600 m SSV Lindsdal skola (4G7f 4244), skräpig industritomt, ett 10-tal 1988 (SD, belägg i OHN, !ThK, !SS); 1200 m SSO till S Vesslö (4G7g 3218), vått dike vid avfallsplats, 4–5 ex 1985 (SD, belägg i OHN, !ThK, !SS). Ljungby Ljungbyholm 1922 (N. Blomgren enligt Hård ms 1924); Moskogen (6G7e 0525), tipp, 2002, BtN, belägg i S, bestämning ThK 2005, !SS), 2003 (HyG, belägg i S, !SS).
Markaryd Markaryd Köphult 300 m O punkt 111,25 (söder om vägen) (4D1b 2043), åkerkant med gammal gödselhög, flera ex 1985 (TH, !ThK).
Mönsterås Mönsterås bruk (5G6j 0-0-), industriområde, 2000 (ÅR, belägg i OHN, !SS 2005).
Nybro Örsjö Mellan-Örsjö 1878 (K. J. Lönnroth i UPS, bestämning G. Samuelsson 1913).
Oskarshamn Oskarshamn Brädholmen (5G9h 4041), gatukant, 1987 (ÅR); Humlekärrshultsvägen 10 (5G9h 4944), grönsaksland, 1984 (ÅR, belägg i OHN och LD, i LD !ThK, i OHN !SS).
Västervik Hjorted prästgården 1862 (P. Tham i UPS). Törnsfall se primäruppgifter. Ukna Nelhammar 1920 (R. Sterner i S och UPS). Västervik Hagaberg (7Gj 2339), fuktigt grustag, 2004 (belägg i OHN under namnet kantdunört [E. tetragonum], ombestämning SS 2005).
Felaktiga och osäkra uppgifter.
Emmaboda Långasjö 1899 (G. R. Elgqvist i GB, ombestämning till E. lamyi av T. Elfström 1988); sannolikt feletikettering, duplikat i andra herbarier är E. obscurum. Hultsfred Järeda Ryddalen (Stenstorp & Nelin 1976). Virserum vid bäcken från Ramsen till Lillån (Stenstorp & Nelin 1976); belägg saknas. Virserum Ässkögle (6F0i 1819), dikeskant vid väg, 1986 (UlB), 1994 (TmN, belägg i Emdal); belägg ej specialistgranskat. Högsby Fågelfors Stora Klobo, Skvalegöl (Fasth & Larsson 1996); belägg saknas. Jönköping Bankeryd Månseryd, sparsamt (Nordenstam 1917). Hakarp (Nordenstam 1917). Visingsö (Nordenstam 1917). I PerBrahe och S finns det belägg från ´landsvägen nära Brunnstorp mellan Huskvarna och Gisebo´ samlat 1916 av Sten och Åke Nordenstam. Insamlarna har etiketterat dem som E. lamyi men i S sedan ändrat till E. obscurum (mörk dunört). Denna sistnämnda art nämns inte av Nordenstam (1917; artikeln avsåg dock att täcka samtliga Epilobium-former i området). Uppenbarligen har insamlarna insett att de tagit miste på E. obscurum och E. lamyi men inte dementerat den tryckta uppgiften. Detta medför givetvis att uppgifterna om grådunört från Bankeryd och Visingsö är osäkra. Jönköping Kålgårdsområdet (7E1a 1630) 1978 (S. Pettersson), 1989 (HT); belägg saknas. Mönsterås Mönsterås NV Lilla Forsa (5G5h 2618) 1989 (LPG); belägg saknas. Oskarshamn Misterhult Stora Bergö (6H6a 1538), potatisland, 1989 (Rühling 1997); belägget är mörk dunört E. obscurum. Tingsryd Väckelsång ‘Dammen på Lidhem’ (C. Lindman ´enl. ex.´, Hård ms 1924). I S finns ett belägg från ´Sm. Lidhem´ samlat 1880 av S. Lewenhaupt under namnet E. lamyi. Troligen är det detta ex som Lindman rapporterat till Hård. Det ombestämdes till E. obscurum av E. Asplund 1956. Västervik Gamleby Frubergshagen 1938–39; Kasimirsborg 1914; Värmvik 1914; Värmvikssund 1914 (alla Almquist ms 1975). Västervik Grönslätt 1928; Kuggviken 1914; Piperskärr 1928; Stuverum 1928–33 (alla Almquist ms 1975). Belägg saknas för samtliga fynd. Västervik Fredkulla (J. Berggren enligt Hård ms 1924). Belägget, ´Vestervik, Fridkullen´ 1904 (J. Berggren i S) under namnet E. lamyi har ombestämts till E. obscurum av I. Segelberg.