gleshårig ädelmynta
Mentha × gracilis 'Verticillata'
Gleshårig ädelmynta är känd från åtskilliga lokaler i södra Sverige norrut till Södermanland (karta hos Hylander 1941b). Den är från början odlad men fanns enligt Hylander (1971) under 1900-talet främst som ogräs. Vi har inte något säkert exempel på spridning till naturnära miljöer i vårt landskap; de uppgifter som finns antyder tvärtom att växten höll sig mycket nära eller i täpporna. Ett fall av långvarig förekomst (Uppvidinge Lenhovda) har dokumenterats. – Den sista insamlingen gjordes 1932 i Tingsryd Älmeboda.
Namnen M. agardhiana, M. gentilis var. agardhiana och M. sativa har använts mycket för denna ädelmyntasort, men tidiga uppgifter under dessa namn kan även referera till den spontana och vittspridda hybriden kransmynta M. ×verticillata, som på sin tid också odlades.
Namnen M. agardhiana, M. gentilis var. agardhiana och M. sativa har använts mycket för denna ädelmyntasort, men tidiga uppgifter under dessa namn kan även referera till den spontana och vittspridda hybriden kransmynta M. ×verticillata, som på sin tid också odlades.
Första fynd
Första säkra fynd är från Ljungby Södra Ljunga 1863 (E. Strandmark och P. Strandmark i LD). Växten samlades där även 1864 (J. E. Strandmark i UPS), 1867 (J. E. Strandmark i GB LD S och UPS), 1869 (P. Strandmark i S) och 1875 (J. E. Strandmark i S); lokalen var prästgårdens trädgård (Strandmark & Strandmark ms 1865). Alla insamlingarna bestämdes från början till M. gentilis; sorten preciserades av N. Hylander. Lokalen publicerades av Scheutz (1864) under namnet M. gentilis. – Som skild från övriga former av ädelmynta publicerades denna sort sannolikt först av Hård (1912) under namnet M. gentilis γ agardhiana från Tingsryd Södra Sandsjö Konga. Belägg från 1910 i S, granskat av N. Hylander. – En tidigare, osäker uppgift finns, se nedan!
Lokaler
Inga aktuella uppgifter; tidigare uppgifter från 11 rutor, de flesta i södra Småland. – Förvildad; bofast, men nu försvunnen.
Samtliga lokaler. Alvesta Västra Torsås Torne 1901 (L. M. Neuman i LD under namnet M. agardhiana, !NH). Jönköping Jönköping 1901 (E. Ekman i LD under namnet M. gentilis var. lincopiensis, !ThK = ’Verticillata’); ´i närheten av Idas skola´ 1908 A. Jansson (PerBrahe, sortbestämning ThK 2000). Lessebo Lessebo 1898 (A. G. Ericsson i UPS). Ljungby Södra Ljunga se primäruppgifter. Tingsryd Södra Sandsjö 1910 (F. Hård i GB LD S och UPS); Konga 1910 (F. Hård i S); alla under namnet M. gentilis var. agardhiana, !NH; lokalen var disponentträdgården (Hylander 1941b s. 33). Älmeboda torpet Hejan nära Klostergrottan, 1932 (J. A. Z. Brundin i UPS, bestämning NH). Uppvidinge Lenhovda (Scheutz 1857 under namnet M. gentilis), 1893–98 (många belägg, samlade av F. Hagström och E. Hagström i GB LD och S), 1907 (G. Pleijel i LD och UPS under namnet M. gentilis, sortbestämning NH); lokalen var sannolikt prästgården (Hylander 1941b s. 33). Växjö Bergunda Bergkvara 1869 (J. Strandmark i UPS). Gårdsby Kråkenäs 1890 (E. Köhler i LD och S), 1895 (O. Köhler i LD), 1899 (O. Köhler i LD S och UPS), 1904 (O. Köhler i LD); alla under namnet M. gentilis var. agardhiana, !NH. Växjö 1876 (N. J. Scheutz i LD under namnet M. sativa, ´Hjertansfröjd Smolandorum´, ombestämning NH), 1878 (C. O. U. Montelin i S under namnet M. gentilis, sortbestämning NH), 1899 (L. M. Neuman i LD under namnet M. agardhiana, !NH), 1915 och 1917 (båda A. S. Trolander i LD under namnet M. agardhiana, !NH); Gravaregården 1913 (A. S. Trolander i S under namnet M. gentilis v. Agardhiana, !NH), 1915 (G. Påhlman och A. S. Trolander, båda i LD under namnet M. gentilis v. Agardhiana, !ThK), 1920 (A. S. Trolander i LD under namnet M. Agardhiana, !ThK); Ulriksberg 1877 (C. O. U. Montelin i GB och LD under namnet M. aquatica - verticillata, ombestämning NH). – NH betecknar att N. Hylander bestämt åtminstone ett ark av ifrågavarande insamling.
Osäkra uppgifter. Värnamo Forsheda in alneto [i aldunge], utan år (E. Fries i LD under namnet M. sativa, ombestämning Hård 1954 (med tvekan) och ThK 1994). Lokalen publicerades av E. Fries (1814–24) under namnet M. Agardhiana. Detta är det första belägget, anmärkningsvärt även genom att det skulle vara det enda exemplet från Småland på att ädelmyntan kan gå ut i naturlig vegetation. Sannolikt har dock etikettförväxling skett.
Samtliga lokaler. Alvesta Västra Torsås Torne 1901 (L. M. Neuman i LD under namnet M. agardhiana, !NH). Jönköping Jönköping 1901 (E. Ekman i LD under namnet M. gentilis var. lincopiensis, !ThK = ’Verticillata’); ´i närheten av Idas skola´ 1908 A. Jansson (PerBrahe, sortbestämning ThK 2000). Lessebo Lessebo 1898 (A. G. Ericsson i UPS). Ljungby Södra Ljunga se primäruppgifter. Tingsryd Södra Sandsjö 1910 (F. Hård i GB LD S och UPS); Konga 1910 (F. Hård i S); alla under namnet M. gentilis var. agardhiana, !NH; lokalen var disponentträdgården (Hylander 1941b s. 33). Älmeboda torpet Hejan nära Klostergrottan, 1932 (J. A. Z. Brundin i UPS, bestämning NH). Uppvidinge Lenhovda (Scheutz 1857 under namnet M. gentilis), 1893–98 (många belägg, samlade av F. Hagström och E. Hagström i GB LD och S), 1907 (G. Pleijel i LD och UPS under namnet M. gentilis, sortbestämning NH); lokalen var sannolikt prästgården (Hylander 1941b s. 33). Växjö Bergunda Bergkvara 1869 (J. Strandmark i UPS). Gårdsby Kråkenäs 1890 (E. Köhler i LD och S), 1895 (O. Köhler i LD), 1899 (O. Köhler i LD S och UPS), 1904 (O. Köhler i LD); alla under namnet M. gentilis var. agardhiana, !NH. Växjö 1876 (N. J. Scheutz i LD under namnet M. sativa, ´Hjertansfröjd Smolandorum´, ombestämning NH), 1878 (C. O. U. Montelin i S under namnet M. gentilis, sortbestämning NH), 1899 (L. M. Neuman i LD under namnet M. agardhiana, !NH), 1915 och 1917 (båda A. S. Trolander i LD under namnet M. agardhiana, !NH); Gravaregården 1913 (A. S. Trolander i S under namnet M. gentilis v. Agardhiana, !NH), 1915 (G. Påhlman och A. S. Trolander, båda i LD under namnet M. gentilis v. Agardhiana, !ThK), 1920 (A. S. Trolander i LD under namnet M. Agardhiana, !ThK); Ulriksberg 1877 (C. O. U. Montelin i GB och LD under namnet M. aquatica - verticillata, ombestämning NH). – NH betecknar att N. Hylander bestämt åtminstone ett ark av ifrågavarande insamling.
Osäkra uppgifter. Värnamo Forsheda in alneto [i aldunge], utan år (E. Fries i LD under namnet M. sativa, ombestämning Hård 1954 (med tvekan) och ThK 1994). Lokalen publicerades av E. Fries (1814–24) under namnet M. Agardhiana. Detta är det första belägget, anmärkningsvärt även genom att det skulle vara det enda exemplet från Småland på att ädelmyntan kan gå ut i naturlig vegetation. Sannolikt har dock etikettförväxling skett.