Smålands flora - gräsnate

gräsnate

Potamogeton gramineus

Gräsnate växer i regel på ringa djup i rena sjöar, åar och bäckar. Arten föredrar sten-, grus- eller sandbotten och påträffas ofta i ganska exponerade lägen eller i starkt strömmande vatten. Den uppträder endast sällan i diken, dammar och gölar.

Gräsnate hybridiserar med flera närstående arter. Särskilt hybriden mellan gräsnate och ålnate P. gramineus × perfoliatus är mycket lik gräsnate och dessutom rätt vanlig; det är troligt att några uppgifter om gräsnate beror på förväxling med denna hybrid.

Gräsnate har troligen minskat under 1900-talet beroende på sjösänkningar, försurning och rätning av vattendrag. Ett exempel är att arten försvunnit från de yttre delarna av Ljungbyån i södra Kalmar län men finns kvar i de inre, mindre starkt påverkade.

Första fynd

Tidigast noterad i slutet av 1700-talet av B. Ennes (enligt Ljungh ms) i Tranås Säby Drumstorps kvarndamm. – Först publicerad av E. Fries (1828) från Växjö Växjö Södresjö och Vaggeryd Hagshult Lagan vid Rössberga bro.

Variation

Gräsnate förändras starkt med växtplatsen. På grunt vatten i sjöar utvecklas i regel både flytblad och undervattensblad och växten är då mycket karakteristisk. I strömmande vatten undertrycks flytbladen och växten blir då lik motsvarande former av rostnate P. alpinus (jämför under denna). Former på fuktig jord saknar ofta undervattensblad och påminner om bäcknate P. polygonifolius eller späd gäddnate P. natans. Från den förra skiljs den på det förtjockade axskaftet, från den senare på avsaknaden av led mellan bladskaft och bladskiva.

Utbredning

Funnen i 347 rutor; tidigare uppgifter från 118 rutor. Ojämnt spridd men i stort ganska vanlig i norra Småland, sällsynt längst i söder, däremellan ganska sällsynt. – Ursprunglig.

Lokaler

Några sydliga lokaler.
Kalmar Hossmo Hossmoån 1852 (C. A. Westerlund i S), 1920-talet (N. Blomgren enligt Sterner ms 1). Kalmar (Westerlund 1852b), 1918 (B. Nilsson i S); Falkenberg (N. Blomgren enligt Hård ms 1924). Kläckeberga Vesslö 1883 (A. W. Jonsson i OHN, !ThK). Ljungby Ljungbyån 1893 (C. M. Rydén i S), 1894 (C. M. Rydén i GB); Ljungbyån 800 m SO Fredriksström (4G7d 2145), strömmande, stenig å, 1988 (SS BrS). Åby Läckebyån vid Möltorp (G. Haglund enligt Hård ms 1924).
Lessebo Ljuder 900 m S Skruv station (4F6e 2632), konstgjord badsjö, 1981 (SS BrS).
Ljungby Angelstad Sjövik 300 m N den södra gården (5D0e 3433), grund sjö, 1987 (IC). Annerstad Bolmån vid Skeen 1934 (C. G. Lillieroth i LD under namnet P. alpinus, ombestämning ThK). Nöttja 650 m SSV till S Ängatorp (4D7e 1838), lerig dikesmynning, fåtalig, 1985 (IC).
Nybro Madesjö Ljungbyån 100 m N Flemmingeland (4G9a 4709), å med strömmande vatten, 1985 (JEH ABC BÖ); Ljungbyån 200 m NNO Flemmingeland kapell (4G9a 4614), å med strömmande vatten, 1990 (ThK); Ljungbyån vid gångbron NO Stora Gangsmad (4G9b 3504), å med starkt strömmande vatten, 1990 (ThK, belägg i S). Örsjö Olsbosjön ca 1945 (Nyström ms); Örsjöån på ett ställe mängdvis (Medelius ms 1911).
Älmhult Pjätteryd Bökönasjön V om Bökön (4D6i 0229), sjö, 1980-talet (BM).

Osäkra uppgifter.
Hylte Femsjö vid sågen 1810 (E. Fries ms 1810b); aldrig vidhållet i tryck och troligen oriktigt.