Smålands flora - skogsvinbär

skogsvinbär

Ribes spicatum

Ribes rubrum ssp. rubrum fel använt
Skogsvinbär skiljer sig från trädgårdsvinbär R. rubrum genom att blommorna är skållika och saknar diskring mellan ståndarna och pistillen; ståndarknapparnas båda halvor stöter samman. Olikheter i bladform och hårighet finns men är inte genomgående. Skogsvinbär anses förekomma som ursprunglig i hela landet. Enligt Hylander (1971) skulle arten inte odlas i nämnvärd utsträckning, men det kan ifrågasättas om detta stämmer; i varje fall finns den belagd från Småland som kvarstående (se Hylte Femsjö).

Första fynd

Först insamlad 1864 under namnet R. rubrum β pubescens av Scheutz i Ljungby Annerstad Skeen 1864 och publicerad därifrån av Hartman (1864) under samma namn. Scheutz’ belägg finns i LD och UPS; båda beläggen har bekräftats som R. spicatum ssp. spicatum (det i LD av ThK 1984, det i UPS av T. Hedlund).

Variation

Arten representeras i större delen av Sverige av ssp. spicatum, skogsvinbär i egentlig mening, som har håriga bladundersidor. I norra Sverige och fjällen ersätts den av lappvinbär ssp. lapponicum, som har nästan kala blad. Övergångsformer är kända söderut till Västergötland (Töllsjö; belägg i S) och Småland: Jönköping Visingsö (publicerad av Lindman 1918 under namnet R. spicatum ssp. scandicum) samt Västervik Gladhammar och Västrum (C. E. Gustafsson ms 1923 under namnet R. scandicum, för lokaler se nedan). På herbariearket från Visingsö har T. Hedlund, som gjort bestämningen, noterat att växten troligen var förvildad där.

Utbredning

Funnen i 6 rutor; tidigare uppgifter från 30 rutor. Endast ett par inventerare har skilt mellan de olika röda vinbären. Troligen är skogsvinbäret relativt vanligt i stora delar av Småland. – Kanske ursprunglig.

Lokaler

Kända lokaler.
Eksjö Eksjö Brevik 1902 (Y. Stjernspetz i S, ssp. spicatum, bestämning ThK, !M. Piirainen 2002). Höreda Broarp 1903 (D. Andersson i LD).
Hylte Femsjö Älmhult, i trädgård, sannolikt från början odlad, 1929 (J. A. Nannfeldt i UPS).
Högsby Högsby Berga gård, 1940-talet (Nyström ms); Huseby, järnvägen, 1933 (L. Cederkvists herbarium i OHN, !ThK 2006); mellan Staby och Långehorva, 1940-talet (Nyström ms); Stora Hanåsa, 1940-talet (Nyström ms).
Jönköping Bankeryd Attarp 1871 (J. E. Zetterstedt i UPS). Huskvarna 1895 (P. Söderlund i S, ssp. spicatum, bestämning ThK, !M. Piirainen 2002). Jönköping 1894 (T. Arnell i UPS). Rogberga Tenhult 1890 (P. Söderlund i S, ssp. spicatum, bestämning ThK, !M. Piirainen 2002). Visingsö Kungsgården, sjöbranter, 1877 (J. E. Zetterstedt i UPS, mellanform till ssp. lapponicum´ enligt T. Hedlunds bestämning 1902); sjöstranden nedom Haga, 1877 (J. E. Zetterstedt i PerBrahe). Öggestorp 1869 (K. Johansson i UPS).
Kalmar Förlösa Kvilla (4G8e 1141), bäckravin vid f.d. vattenkvarn (SvJ, belägg i LD, !ThK). Kalmar Skälby, 1940-talet (Nyström ms). Kläckeberga 150 m V Kläckebergaviken (4G7g 2-3-), lövskogsholme, 1986 (SD, belägg i OHN under namnet R. rubrum ssp. rubrum, ombestämt av ThK 2006). Ryssby Haraldsmåla, 1940-talet (Nyström ms). Åby vägen Melby–Mosekrog, främst NV Möregatan (4G8f 2-4-), stenmur vid väg, 1994 (SD, belägg i OHN under namnet R. spicatum ssp. spicatum).
Ljungby Annerstad Skeen 1864 (N. J. Scheutz i LD och UPS, i LD ssp. spicatum, !ThK 1984).
Oskarshamn Oskarshamn 1905 (O. Köhler i S, ssp. spicatum, bestämning ThK, !M. Piirainen 2002).
Tingsryd Linneryd Hornanäs, södra gården (4F4b 1610), trädgård, grenklyka i träd, 1989 (SK, belägg i LD, !ThK); 50 m V Linnedal (4F4c 3911), bryn, 1984 (ThK). Södra Sandsjö Götamåla (4F3a 1943), slänt bakom gård, 1984 (ThK); 300 m ONO Snedingsmåla (4F3b 3312), markvägskant, 1984 (ThK).
Värnamo Värnamo Prästgårdssjöns norra strand, 1871 (H. Nordenström i S, ssp. spicatum, bestämning ThK, !M. Piirainen 2002); Västhorja 1919 (B. Nilsson i S, ssp. spicatum, !ThK, !M. Piirainen 2002).
Västervik Gladhammar Kilen 1915 (C. E. Gustafsson i LD och S, ssp. spicatum, !ThK, i S även !M. Piirainen 2002); Kilmare 1916 (C. E. Gustafsson i UPS, både typisk ssp. spicatum och övergångsformer till ssp. lapponicum enligt T. Hedlunds bestämning 1949); Trumphult (C. E. Gustafsson ms 1923; ssp. spicatum); Valstads kvarn, bäckdal, 1971 (E. Almquist i UPS). Västervik Grantorpet (C. E. Gustafsson ms 1923; ssp. spicatum); Gränsö 1915 (C. E. Gustafsson i LD S och UPS; ssp. spicatum, i LD !ThK 1984, i S !M.Piirainen 2002); Gränsö, fuktig ekhage vid allén, 1966 (E. Almquist i UPS); Marielund 1916 (C. E. Gustafsson i LD S UPS, i LD !ThK 1984, i S !T. Vestergren 1924, !A. Pojarkova 1932, !M. Piirainen 2002), 1917 (C. E. Gustafsson i LD S och UME, i LD !ThK 1984, i S !T. Vestergren 1924, !A. Pojarkova 1932, !M. Piirainen 2002); Sandebo 1873 (A. A. W. Lund i S, ssp. spicatum, !T. Hedlund 1903, !A. Pojarkova 1932, !ThK, !M. Piirainen 2002); Sandebo, strandsnår, 1966 (E. Almquist i UPS). Västrum Horn (C. E. Gustafssoni UPS; mellanform till ssp. lapponicum enligt T. Hedlunds bestämning 1949).
Växjö Växjö Bäckaslöv 1891 (C. O. U. Montelin i S, ssp. spicatum, bestämning ThK, !M. Piirainen 2002); Kronoberg många belägg från 1875 (C. O. U. Montelin i S, ssp. spicatum, bestämning T. Vestergren, !Pojarkova, !ThK, !M. Piirainen 2002) till 1886 (O. F. Nyquist i LD, ssp. spicatum, bestämning ThK 1987).
Älmhult Stenbrohult allmän på 1920-talet (N. Johnsson ms).