Smålands flora - höstlåsbräken

höstlåsbräken

Botrychium multifidum

I vår tid är höstlåsbräken sedd på torr, grusig eller sandig, måttligt sliten, näringsfattig mark. Enligt Scheutz (1864) växte den tidigare på betesmarker, vilket stämmer med uppgifterna från Kulltorp och Femsjö.

I Vimmerby Frödinge sågs höstlåsbräken tillsammans med låsbräken B. lunaria och rutlåsbräken B. matricariifolium.

Höstlåsbräken är inte nationellt rödlistad men betraktas som hotad i Kronobergs län.

Första fynd

Först funnen i september 1812 i Gnosjö Kulltorp Albo av E. Fries: ´uberrime, integros campos obtegens [ymnigast, täckande varje del av fältet], legi ad Albo in par. Kulltorp Smoland.´ (E. Fries 1828 under namnet B. matricarioides). Dock först publicerad från Hylte Femsjö utan lokal (E. Fries 1825–26 under namnet B. Matricarioides rutaceum). Ett odaterat ark med enda lokaluppgift ´Femsjö´ som ingått i E. Fries’ herbarium (UPS) kan vara belägg för någon av dessa uppgifter. Enligt sonen T. M. Fries (1852) växte arten i Femsjö i Slättagärdet (mellan prästgården och Flahult). – En osäker uppgift från 1811 finns även, se nedan.

Utbredning

Funnen i 4 rutor; tidigare uppgifter från 11 rutor. Mycket sällsynt. – Sannolikt en gammal kulturföljeslagare.

Lokaler

Samtliga lokaler
Gislaved Norra Hestra Algustorpasjön V om Värös S-del, gammalt timmeravlägg vid stranden, fåtalig, 1967–68 (T. Attmark enligt LEP).
Gnosjö Kulltorp Albo se primäruppgifter. Kävsjö 1871 (M. Östman i S).
Hylte Femsjö se primäruppgifter.
Kalmar Kläckeberga (Westerlund 1852b under namnet B. rutaceum).
Uppvidinge Lenhovda 100 m O Krabbfloarna (5F3e 2332), torr, sandig–grusig mark vid foten av en brant grusås 1991–92 (BK, belägg i LD, !ThK), 8 ex 1999 (KP), 11 ex 2005 (MgE).
Valdemarsvik Tryserum Torrbosjön 1 km S gården Stora Mossen (7G9i 3346), gräsmark, ett 20-tal ex 1981 (FL EG, belägg i Norrk och S).
Vimmerby Djursdala 200 m SO Ängsstugan (7G1b 0114), sandig markväg/åkerren, ca 1985 (Ingrid Köhlin, AMH), mer än 20 ex 1991 (AMH), 1 ex 1998 (AMH). Frödinge Brofall 550 m NO bykorset (7G0b 0530), grusig gammal sågplan, 1981 (AMH BD, fotobelägg i LD), ej sedd 1998 (AMH).
Värnamo Nydala Bagghemmet, 3 ex 1948 (H. Hjelmqvist i LD, Hjelmqvist ms).
Västervik Dalhem 1907 (F. Lindér enligt G. Samuelsson 1919 under namnet B. Matricariae). Hjorted Norrhult och Rödja (båda Östberg ms 1867 och Dusén 1868 under namnet B. rutaceum).
Växjö Dädesjö Aresjö 1929 (U. Tilly i S); Asby (Scheutz enligt Krok 1889 under namnet B. ternatum). Växjö Växjötrakten (A. S. Trolander enligt Hemberg m.fl. 1934); ikring ängen mot Hospitalets bokhult, 1844 (J. Forsander i UPS).

Osäkra uppgifter
Följande uppgifter är osäkra, då epitetet rutaceum under tidigt 1800-tal användes både om rutlåsbräken B. matricariifolium och höstlåsbräken.
Hylte Femsjö 1811 (E. Fries ms 1811a under namnet Osmunda rutacea).
Vaggeryd Tofteryd Sjöeryd på ängen mellan sjön och gården 1815 (Forsander ms 1812–20 under namnet Osmunda rutacea).
Värnamo Värnamo (Ennes ms 1823 under namnet B. rutaceum).