Renlostan var tidigare spridd som åkerogräs i södra och mellersta Sverige men finns numera kvar som sådant bara i Skånes och Östergötlands slättbygder. Under en period odlades den som vallgröda (såldes exempelvis av Svenska Utsädesbolaget 1892–1966, Lyhagen 1991) och uppträdde i samband med det som förvildad. Arten har också kommit in med utländskt utsäde och i sen tid med gräsfrö. – I Småland var den under 1800-talet sällsynt som åkerogräs i vårsådd säd (Scheutz 1864) och verkar då ha saknats i väster och söder (Scheutz 1857); arten noterades inte av de tidiga 1800-talsbotanisterna i Hylte Femsjö, Värnamo Fryele och Växjö Växjö (det enda fyndet i Femsjö och det första från Växjö är båda från 1925). Som odlad (och förvildad) omnämndes arten först från Sävsjö Vrigstad (Wetter ms 1894) och sedan från Tingsryd Södra Sandsjö (Hård 1912). Som oavsiktligt införd har arten uppträtt i åtminstone Jönköping (hamnen, flera fynd på 1920-talet) och Kalmar Kalmar (flera fynd i hamnområdet från 1884 och framåt, åtminstone delvis med spannmål till ångkvarnen). Minst hälften av fynden från senare år härrör ur gräsfrö; tidiga fynd av detta slag har gjorts i Kalmar Slottsvägen 1895 (K. F. Dusén i S) och Älmhult Älmhult 1936 (trädgårdsgräsmatta; Andersen ms 1936). – Antalet fynd i Småland har två distinkta toppar, dels under 1880-talet, dels under 1920-talet; den senare toppen beror troligen på att arten då odlades.
Första fynd
Utbredning
Funnen i 7 rutor; tidigare uppgifter från 61 rutor. – Gammal kulturföljeslagare, tidigare bofast som åkerogräs, under ett skede odlad som vallväxt och förvildad; numera endast tillfälligt inkommen.
Lokaler
Specifika uppgifter tidigare än 1870.
Aneby Lommaryd Degla säteri, på åkrar, 1814 (Munthe ms 1814).
Jönköping Visingsö Braheska slottet, på vallarna och glacisen 1817; Visingsborg 1817 (båda J. Forsander hos Zetterstedt 1878).
Kalmar Kalmar allmän (Westerlund 1852b).
Nybro Madesjö Kvarnkullen; Rås, båda 1818 (Forsander ms 1812–20).
Tranås Säby på tak och renar, slutet av 1700-talet (Ennes enligt Ljungh ms).
Västervik Västervik se primäruppgift; Gränsö i allén 1847 (K. A. Holmgrens resp. Hartmans herbarium i LD och UPS).
Uppgifter senare än 1977.
Jönköping Huskvarna 600 m NO Rumlaborg (7E1b 4038), f.d. grustag, 1980 (SgJ). Jönköping 800 m V Munksjö bruk (7E1a 1913), fabriksområde, 1989 (BJ), ej återfunnen 1994 (RgL).
Kalmar Kalmar Tjärhovet (4G6g 1-4-) 1984 (BtL GW ThK).
Nässjö Nässjö 550 m OSO kyrkan (6E9g 0822), slänt till väg anlagd år 1992, 3 ex 1993 (MgE, belägg i OHN, !ThK), förgäves sökt årligen 1994–98 och 2002 (MgE).
Oskarshamn Oskarshamn Fredriksberg (5G9h 4428), kanten av väg E22 efter ombyggnad, 1981 (ÅR).
Sävsjö Sävsjö Sävsjö, Östra Esplanaden 22 (6E2g 3718), nyanlagd gräsmatta, 1992 (EP, belägg hos finnaren), därefter sedd årligen 1994–2005; omhuldas (EP).
Vimmerby Locknevi 300 m NO Vrå (7G1c 4649), betesmark, 1985 (SM, belägg i Vvik, !ThK).
Osäkra eller oriktiga uppgifter.
Hultsfred allmän mellan Järeda Järeda och Klövdala (Westerlund ms 1851); dock ej medtagen i den tryckta reseberättelsen (Goldkuhl & Westerlund 1851). Oskarshamn Oskarshamn stadsparken (L. Cederkvist enligt Sterner ms 1) Cederkvists belägg, samlat 1899, är spretlosta B. squarrosus.
