äkta vallört
Symphytum officinale
Äkta vallört anses vara spontan i stora delar av Europa, Sibirien och sydvästra Asien. I Sverige är den dock införd som medicinalväxt och prydnadsväxt, kanske redan under medeltiden. Vallört – osagt om det gällde äkta vallört eller hybriden – odlades vid Linnés barndomshem i början av 1700-talet (Linné ms 1732 under namnet Consolida, på svenska wallört). Arten förvildar sig lätt, både med frö och med krypande jordstammar, och kan bilda stora bestånd på fuktig eller måttligt torr, näringsrik mulljord. Man finner den vid gårdar, i gamla parker, i vägslänter samt på jordhögar och avfallsplatser.
Växten har förväxlats mycket med former av uppländsk vallört S. ×uplandicum (hybriden med fodervallört S. asperum), som är variabel och ibland svåravgränsad. Typisk äkta vallört är borstig men knappast taggig, har brett och långt nedlöpande blad (den nedlöpande listen når förbi närmaste nedre blad), lila eller gulvita blommor, långt foder och ståndare med bred, plattad sträng och långa knappar. Belägg har granskats för de flesta inventeringsuppgifterna. Av de tidigare uppgifterna har däremot många inte kunnat användas, eftersom de inte styrks av belägg – utöver vad som redovisas här finns det äldre uppgifter från ytterligare 61 rutor.
Funnen i 37 rutor; tidigare uppgifter från 17 rutor. Sällsynt men spridd i hela Småland (lokalt rikligare kring Jönköping). – Förvildad; bofast.
Varken ökning eller minskning kan beläggas för denna art, eftersom de äldre uppgifterna är så osäkra. På vissa lokaler verkar den vara av rätt modernt ursprung.
Växten har förväxlats mycket med former av uppländsk vallört S. ×uplandicum (hybriden med fodervallört S. asperum), som är variabel och ibland svåravgränsad. Typisk äkta vallört är borstig men knappast taggig, har brett och långt nedlöpande blad (den nedlöpande listen når förbi närmaste nedre blad), lila eller gulvita blommor, långt foder och ståndare med bred, plattad sträng och långa knappar. Belägg har granskats för de flesta inventeringsuppgifterna. Av de tidigare uppgifterna har däremot många inte kunnat användas, eftersom de inte styrks av belägg – utöver vad som redovisas här finns det äldre uppgifter från ytterligare 61 rutor.
Funnen i 37 rutor; tidigare uppgifter från 17 rutor. Sällsynt men spridd i hela Småland (lokalt rikligare kring Jönköping). – Förvildad; bofast.
Varken ökning eller minskning kan beläggas för denna art, eftersom de äldre uppgifterna är så osäkra. På vissa lokaler verkar den vara av rätt modernt ursprung.
Första fynd
Först publicerad från trakten av Jönköping, där den angavs förekomma ´i trägårdar mäst´ (Wåhlin 1769). Reservation måste dock göras för bestämningen. Det första belägget är från Jönköping 1861 (W. A. G. Wetter i S).
Bygdenamn och bruk
Bygdenamn på vallörter: hundrova (Linderås; Vide 1966); benvälla (Kalmar; J. Christoffersson ms 1993b).
Variation
Normalt är blommorna lila, men gulvita eller någon gång vita blommor förekommer. En egendomlig form med vitgul pip och lila bräm har insamlats i Jönköping nära Östra station 1934 (H. Hylander i LD).
Lokaler
Aktuella lokaler. Aneby Lommaryd Nobynäs (7E4i 0901), park och vägslänter, 1989 (HS, !ThK), 1993 (TM, belägg i OHN; A. Karlsson 1993). Gislaved Burseryd järnvägsstationen (5C8j 4728), järnväg, 1988 (KJ, !JC). Villstad Hökaberget (5D9a 4342), uthusområde, 1990 (KJ, !ThK). Hylte Färgaryd Eldshult, mellersta delen (5C3j 0605), fuktig grässlänt vid brunn, 1988 (LtS LP, !ThK). Jönköping Bankeryd Backamo industriområde (7D3j 2-4-) 1989 (MK EtN PL BO); Flaskebo i NO (7D2j 3728), vägkant, 1991 (BD, belägg i Vvik, !ThK); Furuvik (7E3a 1801), jordhög, 1990 (MK EtN). Barnarp Hällstorpsvägen vid Hällstorps gård (7E0a 1610), vägkant nära gård, rikligt1997 (HT); 600 m NNV Stora Spånhult (7E0a 1004), vägkanter, 1989 (HT). Hakarp Stensholm (7E1c) (Helen Bjurulf 1996b). Huskvarna Huskvarnaån (7E1b ****) (Helen Bjurulf & Almqvist 1995). Jönköping N om Gatukontorets upplag vid Kämpevägen (7E1a 1833), vägkant, 1980 (AsB, belägg i S); Rocksjöns NO-hörn vid John Bauerparkens promenadstig (7E1a 2038), strandvegetation, 2001 (HT, belägg i S). Ljungarum Rocksjön öster om SO-delen (7E1a 1339), vid cykelstig, 1989 (BJ), 2001 och 2003 (båda HT); 600 m NNV Skogskyrkogårdens kapell (7E1a 0010) 1988 (HT). Månsarp Taberg flera lokaler, t.ex. Åsa bollplan (6D9j 2027), skogsbryn, 2000 (HT). Norrahammar 700 m SV Hökhult (7D0j 0244), åstrand, 1979 (A. Mobrand); 700 m OSO Lilla Åsa (6D9j 3436) 1978 (A. Mobrand). Rogberga Riddersberg (7E0b 2036), ren vid parkeringsplats, 1989 (GW SK BjW, belägg hos GW, !ThK). Skärtad 500 m SSV Bosgård (7E3b 0844) 1980 (B. Fingalsson). Ödestugu 1 km SSO Dalagölen (6E7a 3149), utkast vid kärrmark, 1987 (LtS JA ErL, !ThK). Kalmar Kalmar Kvarnholmen 150 m VNV domkyrkan (4G6g 2141), sandkant vid parkeringsplats, 1997 (CrA), 2004 (T. Gunnarsson). Karlslunda Starbäck, norra gården (4G4c 3606), gårdsmiljö, 1997 (CrA). Lessebo Ljuder Grimsnäs 200 m O vandrarhemmet (4F6e 2413), vägkant, 1984 (SS BrS, belägg i LD). Nybro Hälleberga Åslahult, nordöstra huset (4F9j 2502), ödegård, 1987 (ThK). Nybro Harstenslycke 100 m OSO betongindustri (4G7c 4504), soptipp, 1989 (ThK). Nässjö Forserum 350 m O kyrkan (6E9d 3147), skräpmark, 1991 (IB, belägg i OHN, !ThK). Oskarshamn Misterhult Älö (6H5a 4928), kompost i ängskant, 2003 (RK). Sävsjö Vrigstad Vrigstad O om marknadsplatsen (6E2e 0001), skräpmark vid ån, 1987 (EP, !ThK). Tingsryd Älmeboda Gränsen 150 m NNV punkt 131,08 (4F2e 1020), stenröse, trädgårdsutkast, 1982 (ThK, belägg i S; gulvita blommor). Vetlanda Ökna Ökna 100 m S vägkorsningen (6F3f 3213), vägkant, 1985 (LtO). Värnamo Dannäs 600 m SSV kyrkan (5D5g 2209), fuktig äng, 1983 (GgJ, !ThK). Västervik Dalhem Larum (7G6e 2411), vid bebyggelsen, 1989 (BD). Hallingeberg Humpan (7G3f 4800), vid bebyggelse, 1990 (RK, !ÅR); Hallingeberg O om åbron (7G2f 2318), övergiven trädgård, 2002 RK, belägg i OHN, !ThK). Lofta 200 m N Nygård (7G4h 2311), vägkant, 1980 (BD, belägg i Vvik, !ThK). Törnsfall Rössle, vid Kvännaren (7G0j 4101), uthussnår, 1986 (BD, belägg i Vvik, !ThK). Västervik Karstorp (7G0j 2442) 2005 (RK, belägg i OHN); Norra sjukhuset 300 m SSV idrottsplatsen (7G1j 2012), vid ohävdad kryddgård, 1985 (BD, belägg i Vvik, !ThK). Västrum Helgerums slott (6G7j 4322), nära mejerigrund, 1987 (AtT, belägg i OHN, !ThK). Överum Möckelhults gård (7G6f 3007), vägkant och tomthörn, 1986 (BD, belägg samlat av AxL i OHN). Växjö Söraby NV om Varetorp, S om ån (5E5j 2517), f.d. park, 1984 (CM, !ThK). Växjö 300 m S om lasarettet (5E1h 0441), vägkant, 2004 (ÅR, belägg i OHN); 1000 m V Skogsudden (5E0h 4236), skräpmark, snötipp, ca 1986 (CM, !ThK).