Avenbok är i Norden en starkt sydlig art; nordgränsen för spontan förekomst går genom södra Småland. Den tillhör de senast invandrade trädslagen. Till sydligaste Småland bör den ha hunnit under årtusendet före Kristi födelse (Leif Björkman muntligt). Arten växer på torr till fuktig jord. Den tycks ha en förkärlek för näringsrik och mullrik, gärna blockig mark, t.ex. bergknallar, platåer och sluttningar i grönstensområden, men den påträffas även på plan och näringsfattig mark. Oftast uppträder avenboken insprängd bland andra lövträd, särskilt bok, men ibland bildar den små dungar.
På grund av sin formbarhet och sin tålighet mot blåst används avenbok ofta till klippta häckar.
Arten verkar ha minskat i sydväst – om den inte har förbisetts i stor skala under inventeringen. Samtidigt har den börjat uppträda som kulturrelikt längre norrut i landskapet (från tiden före 1978 har vi inga uppgifter om förvildad eller kvarstående avenbok).
Första fynd
Utbredning
Funnen i 164 rutor; tidigare uppgifter från 131 rutor. – Som spontan bara längst i söder: ganska vanlig i sydväst, vanlig i sydost (men avtar nära kusten). Sällsynt i hela landskapet som kvarstående eller tillfälligt förvildad från odling.
Lokaler
Nordliga och östliga spontana lokaler.
Alvesta Blädinge 1870 (J. Hjelmgren i S), 1874 (C. I. Lalin i OHN S och UPS); Ulvagraven (Scheutz 1864) = 350 m S den södra gården (5E1d 0502), spridd i skog, 1987 (CM); Äspetuna (Hemberg 1913). Hjortsberga (Wieselgren 1844–46); Hökås (L. J. Larsson 1969) = strax NV om Hökås (Johansson & Lettevall 1973); Kuleryd (Hemberg 1913); Lyngsåsa (Hemberg 1913) = (5E1c 2-1-) 1990-talet (IC).
Emmaboda Algutsboda Bökevara (Hemberg 1913) = Rävkullen (4F7f 1542), torr lövskogssluttning, stort bestånd, 1986 (ThK); Bökevara 100 m VSV punkt 176,94 (4F7f 1141), ung lövblandskog, 1986 (ThK); Källehult (T. Karlsson [Mörnsjö] 1962) = 400 m NV till NNV den östra gården (4F6h 4416), småbuskar i vägkant, 1986 (ThK); Ubbemåla (T. Karlsson [Mörnsjö] 1962).
Kalmar Förlösa Ramneryd 1864 (J. A. Lundell i S), kanske = N om Olsborg (i Ljungby sn) längs markväg till Mossebo (4G7e 3-0-), 1985 (ThK). Halltorp Värnanäs (Scheutz 1857), enstaka i bokskog, 1961 (H. G. Bruun i UME). Kläckeberga Kärrstorp 150 m SV punkt 23,44 (4G7f 1618), lövskog, ett stort träd, 1984 (SD). Ljungby Dansbo (Hemberg 1913); 100 m N Fredriksström (4G7d 2638), kulturpåverkad lövskog, 1988 (SS BrS); Harby (Hemberg 1913); Konungaryd (Hemberg 1913) = 800 m V den nordöstra gården (4G6d 3419), lövdunge, mycket riklig, 1985 (ThK); Källstorp (Nyström ms)= 650 m NNV järnvägsbron (4G7e 1201), torr fårbetesmark, 7 stora träd, flera plantor, 1985 (ThK); Källstorpsmo 600 m S vägkorset (4G7e 0212), betesmark vid järnvägen, 1985 (ThK).
Ljungby Agunnaryd Byvärma (Hemberg 1913) = (4D6j 4721), ett litet träd nära västra vägkanten 1993 (KW); Getaboda; Målensås (båda Hemberg 1913); Ramsås; Sälleberg (båda Christoffersson ms 1969b); Trinshult; Älmtaryd (båda Hemberg 1913). Hamneda Fjärdingstorp 250 m VNV den norra gården (4D5f 2304), skog nära sommarstuga, 1977–90 (BM). Nöttja Malmaryd; Staverhult (båda Hemberg 1913). Ryssby Buxabygd (Hemberg 1913) = (5E0a 0833, 0834), några få i vägkant 100 m NO husen, många O om husen, båda 2000 (KW); Grönadal 650 m NNV till NV den östra gården (4E9b 4903), ädellövskog, 1980-talet (IC); Hollborna 1886 (O. H. Gadamer i S, Hemberg 1913, Lindstam 1931); Hässlebacken; Lilla Stockaryd; Långhult (alla tre Hemberg 1913); Målaskog (Scheutz 1864, Hemberg 1913) = Målaskogsberg (5E0a 1449, 5E0b 1-0-), grönstensberg, 1980-talet (IC); Sunnerå (G. Linderoth i OHN) = 350 m O Sunnerå (5E0a 1210), åtskilliga träd 1993 (KW); Sälleberg (Gaunitz 1928) = (5E0a 4236), skogsmark, 2005 (KW); Stora Stockaryd; Tesås (båda Hemberg 1913); Ugglansryd (Hemberg 1913) = 250 m NO Ugglansryd (5E0a 0108), några få träd, 1993, 2002 (KW); Östraby (5E0a 2627), blandskog, 4 träd 1993 (KW). Södra Ljunga Näs (Hemberg 1913).
Markaryd Hinneryd Buskhult (Hemberg 1913) = 500 m OSO den östra gården (4D5c 3935), vägkant, 1990-talet (BM TN).
Nybro Kristvalla Ingelsryd 600 m NNV Backen (4G8d 1928), förr betad lövdunge, 1989 (ThK); Kopparbo (Hembreg 1913); Kristvallabrunn (4G8d 4302), blandskog, många småträd 2005 (CrA); Maltebo (Hemberg 1913). Madesjö Gelebo 200 m Ö den östra gården (4G6a 1208), gruskullar, bryn, 1985 (ThK); Gunnarsmo (Forsander ms 1820); Persmåla (Länsstyrelsen i Kalmar län 1989a); 400 m SSV Stensdal (4G8c 0926), backe, äldre bestånd, 1985 (JA LtS BM).
Växjö Tävelsås Vederslövssjön (E. Elgqvist 1938). Vederslöv Ljungsåkra (4E9g 2439), gles skog, 1980-talet (UP). Östra Torsås Askeberga (E. Elgqvist 1938).
Osäkra uppgifter.
Högsby Långemåla ´Spars. i de sydl. delarna av Klm. (upp till Långemåla)´ enligt Hylander (1966) – men artens nordgräns går 3 mil söder om denna socken! Nybro Kråksmåla Lindshult (L. Nilsson m.fl. 1995). Tranås Säby 1940-talet (referens 1980); sannolikt odlad. Uppvidinge Lenhovda 1902 (J. G. Karlsson enligt C. Mossberg ms); sannolikt är Lenhovda att tolka som samlarens bostadsort. Vimmerby Södra Vi Venefall (Länsstyrelsen i Kalmar län 1989b). Västervik Västervik Slottsholmen 1906 (C. Pleijel i S); sannolikt odlad. Växjö Växjö ´Smolandiae maxime meridionalis usque ad [mellersta Småland ända till] Stenbrohult et Vexiö´ (Wahlenberg 1826) och ´afvenbokens nordgräns ... genom medlersta Småland, ofvan Vexiö´ (Nyman 1867–68) är alltför vidlyftiga formuleringar; avenboken har aldrig varit känd som spontan i eller norr om Växjö.