småjungfrukam
Aphanes australis
Mer information om arten

A. inexpectata, A. microcarpa
Småfruktig jungfrukam är en västeuropeisk och nordamerikansk art som når sin svenska nordgräns i Halland och Småland (bortsett från enstaka tillfälliga förekomster längre norrut). Den växer på torr, näringsfattig och gärna sandig mark. Åtminstone numera är den vanligast i betesmark (även kulturbetesmark) kring hällar eller på andra fläckar med tunn jord och glest, lågt växttäcke. I sydöstra Småland är den karakteristisk för torra fårbetesmarker. Mera sällan finner man den i gräsmattor, i grustag, på grusplaner eller på annan nött mark. Som åkerogräs är arten numera ovanlig, men den kan påträffas någon gång i kanten av sandiga rågåkrar. Att arten förr var betydligt vanligare i åkrar framgår av att den miljö som anges på herbarieetiketter alltid är rågåkrar eller åkerträdor.

Småfruktig jungfrukam växer numera sällan tillsammans med jungfrukam A. arvensis. Äldre insamlingar av jungfrukammar i herbarierna innehåller däremot ofta båda arterna. Detta tyder på att de har haft en gemensam ekologisk nisch, som nu är försvunnen. Denna nisch var troligen näringsfattiga åkrar i skogsbygderna – dessa har ju i stor utsträckning förvandlats till skog eller betesmark. Genom att arten kan växa kvar på fläckar med tunn jord i gamla åkrar som nu betas har den klarat att överleva. Arten är beroende av fortsatt betesgång i trakter som är marginella ur jordbrukssynpunkt.

Arten betraktas som missgynnad på den svenska rödlistan (Gärdenfors 2005). Bedömningen kan ifrågasättas.

Första fynd

Först insamlad 1839 av Forsander i Växjö Växjö Kronoberg vid vägskälshålan (belägg i UPS under namnet Aphanes, artbestämning M. Hjertson 2002). – Som artskild från jungfrukam A. arvensis först publicerad av Hylander & Rothmaler (1937).

Utbredning

Funnen i 153 rutor; tidigare uppgifter från 40 rutor (men många äldre uppgifter om ´Aphanes arvensis´ avser nog denna). Ganska vanlig längst i sydost, ganska sällsynt i övrigt i öster (saknas i nordost), sällsynt i inre södra Småland. Lätt förbisedd i betesmarkerna och troligen vanligare än vad kartan visar. – Gammal kulturföljeslagare.

Lokaler

Lokaler i Kronobergs och Jönköpings län.
Eksjö Ingatorp prästgården 1890 (E. Östrand i S, bestämning P. Frost-Olsen).
Jönköping Gränna 1800-talet (C. J. Lindeberg i GB och LD, bestämning P. Frost-Olsen). Jönköping Torp, åkerrenar, 1865 (J. E. Zetterstedt i UPS, bestämning N. Hylander 1937).
Lessebo Ljuder 300 m VNV Kullagården (4F6e 0716), trampnött betesmark, 1992 (ThK).
Markaryd Markaryd kyrkogården (4D2c 2525), grusgång, 1981 (TH, belägg hos finnaren), ej 2000 eller 2001 (C. Gustafsson).
Tingsryd Almundsryd 250 m V vägkorset i Lönsbygd (4E3g 2628), betad björkhage 1991 (I. Björegren). Södra Sandsjö Bungamåla 1911 (F. Hård i GB, bestämning E. Ljungstrand); Genesmåla 50 m SO den södra gården (4F1c 4810), tuvtopp i sandig betesmark, 1984 (ThK, belägg hos finnaren); Holmahult (4F3c 2-1-) (Björegren 1992). Tingsås 600 m VSV till SV Målaslätt (4F1a 4019), igenväxande hage, 1991 (I. Björegren). Urshult 200 m S Frösehult (4E3i 1003), torr betad hagmark, 1991 (I. Björegren); 50 m SV kyrkan (4E3h 2329), bar fläck i gräsvegetation vid P-plats, 1990 (SK ABC, belägg i SK:s herbarium, !ThK). Väckelsång 100 m SV Torshögen (4E6j 2111), grus vid ny telestolpe, 1983 (GW, !ThK). Älmeboda 250 m N Paraklens NV-hörn (4F1e 4602), liten markhäll i vall, 1982 (ThK, belägg i S); 250 m SSV Rävemåla skola (Kommunvägen) (4F4d 0016), blotta i gräsmatta, 1990 (SK ABC); Skärsjöhult 100 m O punkt 126,54 (4F2e 2607), torr, betad, öppen hage, 1991 (I. Björegren); 800 m V Västratorp (4F2d 0815), kring stenhäll på betad torrbacke, 1983 (SK, belägg hos finnaren).
Uppvidinge Älghult Björkeboda, västra gården (5F3j 4547), hästhage, 1986 (ThK GW); 500 m NO Stråthägnen (5F3g 0448), bete, 1984 (GW VW, belägg i LD, !ThK).
Vetlanda Alseda 400 m SV kyrkan (6F3d 1112), gräsmark, 1984 (SK GW, !ThK), 100 ex 1995 (MM); Vagnhester (6F3d 3327), körväg jämte åker, 50 ex 1995, ej 1997 eller 1999 (allt MM). Karlstorp O om Ekeryd (6F5h 1838), åker, 1990 (GB), 50 ex 1999 (AfL); NV om Lixerum (6F5h 2337), torrbacke, 1990 (GB), 10 ex 1999 (AfL). Nye 300 m V kyrkan (6F1d 2725), betesmark, 1983 (NN EvG KT), 200 ex 195 och 1996, 50 ex 1998, inga 2000 (allt TM). Skede Källehult mot Emån (6F4c 0030), betesmark, 1995 (MM), 199 ex 1995 (MM), även 1999 (MM). Skirö 500 m SO punkt 155,7 (6F2f 0500), festplats, ett 10-tal ex 2000 (MM). Ökna 250 m SV Råshult (6F3f 4945), ett 20-tal ex 1999 (MM).
Växjö Bergunda Bergkvara 1862 (J. E. Strandmark i S och UPS, artbestämt av P. Frost-Olsen resp. N. Hylander), 1864 (R. von Steijern i GB S och UPS, ombestämning i GB och S P. Frost-Olsen, i UPS N. Hylander). Furuby 250 m S Lyckanshöjd (5F1b 3214), grusplan vid nybygge, 1991 (GW, belägg i LD, !ThK). Växjö se primäruppgifter.
Älmhult Hallaryd Ulvberga fiskedammar (4D2g 0115), torr sluttning, 1980-talet (C. Bay). Stenbrohult 450 m VNV till NV Kråkös nordspets (4E6a 2502), betesmark på hyperit, 1995 (G. Bengtsson), över 1000 ex 2003 (G. Bengtsson).

karta