äkta förgätmigej
Myosotis scorpioides
Mer information om arten
Äkta förgätmigej växer i vatten eller på våt eller fuktig, näringsrik jord. Den näringskrävande växten förekommer vid skyddade, gyttjiga havsstränder, gärna tillsammans med havssäv Schoenoplectus maritimus och blåsäv S. tabernaemontani. Vid sötvattensstränder finner man den ofta bland sjöfräken och högvuxna starrarter. I starkt strömmande vattendrag med grusig eller småstenig botten kan växten bilda vegetativa mattor ner till flera decimeters djup. Arten uppträder även i kärrängar, mader, kärr och sumpskog, särskilt på gyttjebotten, samt i diken och dammar.
Då och då ses en form med mindre blommor än normalt. Den är lätt att förväxla med sumpförgätmigej M. laxa ssp. caespitosa, som emellertid har djupare kluvet foder och saknar utvecklad jordstam (sumpförgätmigej är en tvåårig rosettväxt).
Funnen i 862 rutor; tidigare uppgifter från 236 rutor. Ojämnt spridd. Ganska vanlig i större delen av Småland, ganska sällsynt längst i söder och väster samt i ett stort område kring gränsen mellan Kronobergs och Kalmar län.

Första fynd

Linné noterade 1741 när han besökte Jönköping Visingsö en förgätmigej som uppenbarligen var denna art: ´… där som hon växer i våta ängar och källsprång, bliver hon långt större, får stora blommor och glatte blader, sådan som hon här visats oss´ (Linné 1745b).

Bygdenamn och bruk

Denna och andra förgätmigejarter har kallats glöm mig ej (Västbo; J. Christoffersson ms 1993b) och ögonblomma (Scheutz ms).

Variation

Liksom Myosotis laxa är M. scorpioides en variabel och föga utredd art, och även inom den brukar man urskilja en särskild havsstrandsras, praktförgätmigej ssp. praecox. Den beskrevs från Stockholms skärgård men har senare rapporterats även från Östergötland, Småland, Tyskland och Polen (Apelgren 1986). Enligt originalbeskrivningen (Hülphers 1927) utmärker den sig genom tidig blomning och fruktsättning, fåbladig stjälk, djupare flikigt foder, stora blommor och stora frukter (2,3–2,5 mm långa mot högst 1,5 mm hos äkta förgätmigej ssp. scorpioides). Det är dock oklart om dessa skillnader håller streck när ett större material undersöks; enligt Rühling (1997) är den svår att skilja från äkta förgätmigej. Den har beaktats mycket lite under inventeringen.

Lokaler

Uppgifter om praktförgätmigej. Oskarshamn Döderhult Lilla Måsskär; Lilla Rödskär; Nötö; Runnö; Stora Rödskär; Stora Saltvik (alla sex Sterner 1933). Misterhult Agnemar (6H5a 0916) 1985; Hunö (6G6j 1247) 1986 (båda ÅR, belägg i LD, !K. Apelgren); Råsbäcka Fårholme (Sterner 1933, belägg från 1930 i S); Snuggö (6H5a 3239) 1986 (ÅR, belägg i LD, !K. Apelgren). Oskarshamn Ålkroken (6G0i 1008) 1983 (ÅR, belägg i LD, !K. Apelgren). Västervik Loftahammar Flatholmen (utanför Malmön) 1935 (E. Almquist i S).
karta