stor vattenmåra
Galium palustre subsp. elongatum
G. palustre ssp. elongatum
För en diskussion om förhållandet mellan stor vattenmåra och vattenmåra, se under rubriken Galium palustre-gruppen nedan.
Stor vattenmåra tycks i allmänhet växa våtare och mer näringsrikt än vattenmåra, oftast på platser som torkar ut sent under säsongen. Man finner den i lövskogskärr, på blöta stränder av sjöar och åar (där den kan växa i ganska hög och tät vegetation), på översvämningsmark och i bottnen på diken. Den uppträder gärna i igenväxande miljöer.
Noterad från 111 rutor; tidigare uppgifter från 30 rutor. Mest noterad i Kalmar län. Ej uppmärksammad förrän i slutet av inventeringsperioden och därför inte konsekvent eftersökt; troligen ganska vanlig. – Ursprunglig.
För en diskussion om förhållandet mellan stor vattenmåra och vattenmåra, se under rubriken Galium palustre-gruppen nedan.
Stor vattenmåra tycks i allmänhet växa våtare och mer näringsrikt än vattenmåra, oftast på platser som torkar ut sent under säsongen. Man finner den i lövskogskärr, på blöta stränder av sjöar och åar (där den kan växa i ganska hög och tät vegetation), på översvämningsmark och i bottnen på diken. Den uppträder gärna i igenväxande miljöer.
Noterad från 111 rutor; tidigare uppgifter från 30 rutor. Mest noterad i Kalmar län. Ej uppmärksammad förrän i slutet av inventeringsperioden och därför inte konsekvent eftersökt; troligen ganska vanlig. – Ursprunglig.
Första fynd
Insamlad 1868 av P. Petersson i Torsås Torsås (belägg i UPS, bestämt av K. Apelgren 1991). Först omnämnd i tryck från Västervik Loftahammar Bjursund, Mosshult (Sandahl 1966 under namnet G. palustre ssp. elongatum); något belägg därifrån är dock ej känt.
Lokaler
Uppgifter kontrollerade av K. Apelgren. Jönköping Gränna 1881 (C. A. Andersson i UPS). Jönköping Rocksjön 1926 (N. Hylander i UPS). Visingsö 1930 (I. Lilja i UPS). Kalmar Arby 1300 m SSV Kvarnlyckan (4G4e 0202), åstrand, 1989 (GW VW SK). Åby Björnö 1920 (H. Bruun i UME); Klockarekärret (4G9e 4448), blött skogsdike, 1990 (CrA, belägg hos finnaren). Nybro Bäckebo Stora Alebo 100 m ONO den sydvästra gården (5G0d 1749), vattenhål i Iris-kärr, 1990 (CrA, belägg hos finnaren). Kristvalla 300 m V Karlsborg (5G0d 1407), kärrkant, 1990 (CrA, belägg hos finnaren); Norra Gunnabo SV om gårdarna (4G9c 3225), dike, 1990 (CrA, belägg hos finnaren); Nymålen (4G9d 0223), fuktig lövskog, 1990 (CrA, belägg hos finnaren); 300 m OSO till O Söregärde (4G8d 3610), kärr vid ån, 1989 (CrA, belägg hos finnaren). Torsås Torsås se primäruppgifter. Valdemarsvik Östra Ed 500 m S kyrkan (7H6a 3610), lerig havsstrand, 1983–86 (StK). Västervik Blackstad 100 m SO Slottsmon (7G2e 0803), bäck, 1987 (GB); N om Strömstad (7G2e 1103), bäck, 1987 (GB, belägg hos finnaren). Gamleby Karlsborg 300 m NNO norra gården (7G4g 0938), gölkant, 1988 (BD, belägg i Vvik). Hjorted 100 m NV Högsjöhorva (6G7h 1518), damm, 1990, (BD, belägg i Vvik). Odensvi 100 m N Blåskulla (7G3e 1620), dike, 1990 (BD, belägg i Vvik); 700 m SO Söräng (7G3e 1946), dike, 1990 (BD, belägg i Vvik). Västervik utan år (H. Svensson i UPS). Växjö Växjö Borgmästarudden, sjöstrand i snår, 1930 (G. Cedergren i UPS). Östra Torsås Brändekvarn (4E7i 3945), åstrand, 1992 (GW, belägg hos finnaren). Hanefors 1899 (F. Wernstedt i UME). Älmhult Göteryd 1500 m VNV till V Slättadals sågverk (4D3h 4011), åstrand, 1991 (SK, belägg i LD). Stenbrohult strax S Möckelns nedlagda järnvägsstation (4D4j 3334), i högt gräs vid liten vattensamling, 1996 (SK, belägg i LD).
