Aurikel omnämndes som odlad från Växjö Växjö 1811 (Forsander ms 1811, E. Fries ms 1811a, b) och togs upp bland de allmänt odlade arterna i bihanget till Scheutz’ smålandsflora (Scheutz 1864). Vad som avsågs var nog trädgårdsaurikel P. ×pubescens, som är en hybrid mellan aurikel P. auricula, från Alperna, Karpaterna och Apenninerna, och rosenaurikel P. hirsuta, från Alperna och Pyrenéerna. Den odlades förr i tiden ofta till prydnad i täppor och trädgårdar, i regel under namnet aurikel P. auricula, men ses nu mycket sällan. Till skillnad från vildaurikel P. auricula har trädgårdsaurikel sammetsbruna eller fläckiga blommor.
Haak (1965) tog upp ´P. auricula, rostviva´ – alltså uppenbarligen trädgårdsaurikel – från Vimmerby Rumskulla: ´Odlad och stund. förvildad. Skogslund´. Uppgiften är från 1920 eller tidigare, och Skogslund karakteriserades då som ´en stenig körsbärsglänta å backen efter gångstigen till Fiefall´. Växten torde alltså ha varit kvarstående (inte aktivt odlad) eller möjligen förvildad. Det är första och hittills enda uppgift om icke odlad ´aurikel´ från Sverige. Ett belägg återfanns i den bevarade resten av Haaks herbarium år 2007 och Tommy Nilsson kunde fastställa att det var ett rödblommigt exemplar av vanlig gullviva P. veris.