Leucorchis albida
I Norden är vityxne en västlig art med östgräns i Småland. Den har tyngdpunkten i sin svenska utbredning i de södra fjälltrakterna, där den växer i björkskogsbältet. I låglandet är den helt bunden till det äldre kulturlandskapet, där den hör hemma i måttligt torr, lågvuxen slåttermark på näringsfattig jord (Å. Carlsson & Gustafsson 1984). Arten är beteskänslig men förmår leva kvar i hagmark om betet sätts in sent på året och inte är för intensivt.
Lokaler för vityxne är relikter av en mycket gammal landskapstyp. De har en värdefull flora och fauna och måste skötas med sen slåtter och efterbete, alternativt med sent och lätt bete. De måste hållas fria från beskuggande träd och buskar och får inte gödslas.
Vityxne var tidigare spridd i hela Kronobergs län och västra Jönköpings län; enligt Scheutz (1864) var den ´i vestra delen icke sällsynt´. De 67 dokumenterade äldre uppgifterna är givetvis en ringa del av vad som existerat. Bundenheten till slåtterängar förklarar artens starka tillbakagång under 1900-talet. Den har försvunnit genom att ängarna dels uppodlats, dels gjorts om till hagmark. Arten är nationellt rödlistad och betecknas som starkt hotad (Gärdenfors 2005).
Första fynd
Utbredning
Funnen i 7 rutor; tidigare uppgifter från 52 rutor. Nu mycket sällsynt i västra och centrala Småland; ej känd från östra Småland. – Gammal kulturföljeslagare.
Lokaler
Samtliga lokaler.
Alvesta Blädinge Blädingeås vid triangelpunkt 685, 1943 (G. Björnström i LD), förgäves sökt ´de senare åren´ (L. J. Larsson 1976). Mistelås Tagel, Erngislabygget 1900 (C. W. von Sydow i LD). Västra Torsås Älmeberg (Scheutz 1871).
Gislaved Anderstorp Törås 1866 (H. Sandberg i LD). Burseryd Götsbo i Sörängen (K. A. T. Seth i UPS); Hult 1897 (F. Wernstedt i UME, !S. Ericsson 1985); Mölnebo i utgärdet Ödeslyckan 1906 (K. A. T. Seth i UPS). Gislaved utan år (R. Mårtensson i LD under namnet Habenaria viridis [grönkulla], ombestämning Ö. Nilsson 1968). Kållerstad Stengårdshult enstaka (E. Wibeck enligt Hård ms 1923). Våthult (6D0c), måttligt fuktig, mager slåtteräng, 1 ex 1987 (TF), ej sedd 1994–97 (RE), 2 1998 (P. Thorén), ej 1999–2000, 3 2001, 1 2002 (allt RE), 3 2004 (AsB), 20 varav 9 blommande 2005 (Edqvist 2005); Smörhult (A. Hässler enligt Hård ms 1924).
Gnosjö Kävsjö (Hesslén enligt Forsander ms 1820).
Hylte Femsjö Arvaberget 1851 T. M. Fries i UPS); Flahult (Forsander ms 1820); Håknaböke 1851 (T. M. Fries i S), 1857 (E. P. Fries i GB), 1859 (O. G. Blomberg i S); Kullhult (Forsander ms 1820); Löjenäs (E. Fries ms 1811b); Norra Bökeberg 1820 (Forsander ms 1820); Ulvanäs 1920-talet (F. Hård enligt Hård ms 1924). Jälluntofta Tannshult enstaka (E. Wibeck enligt Hård ms 1924). Långaryd (5D5b), måttligt fuktig, artrik betesmark, 11 ex varav 7 i blom 2005 (Georgson 2005). Södra Unnaryd (Scheutz 1864), 1871 (H. W. Rosendahl i S), 1875 (C. I. Lalin i S); nära kyrkan 1892 (G. H. J. Dahl i S).
Jönköping Barnarp (6E9b), ängsmark, 30–40 ex 1978 (B. Johansson enligt Å. Carlsson & Gustafsson 1984), 1 ex 1983 (Å. Carlsson & Gustafsson 1984), 1989 (RgL), 1990 (I. Bergengren), ej sedd 1994–96, 1 ex 1997, ej 1998–2003 (allt RgL), 2004 (AsB) eller 2005 (Edqvist 2005). Bottnaryd prästgården 1866 (P. Söderlund i S). Mulseryd (6G8d), torräng, 1990 (TF), 1 ex 1994, 9 1995, 7 1996, 8 1997 och 1999, 6 2000, 4 2001, 0 2002, 1 2003 (allt MsT), 0 2004 (AsB), 2 2005 (Edqvist 2005); Stora Bosarp 1860 (P. Orre i LD). Norra Unnaryd 1893 (J. Thudén i S).
Lessebo Ekeberga (5F0e), artrik hagmark, 45 ex 2003 (A. Larsson), 22 ex 2004 (R. Simonsson), 40 ex varav 39 blommande 2005 (Edqvist 2005); Kulla gästgivaregård (Scheutz 1871), kanske = Kulla (5F0e 3542), hagmark, 1 ex 1983 (NsN CN), ej senare sedd, sökt t.ex. 1996 (BEE), 1997 (B. Israelsson), 2005 (Edqvist 2005).
Ljungby Bolmsö (Hesslén enligt Forsander ms 1820). Lidhult Torsaberg 1860 (A. Lundell i S och UME). Södra Ljunga 1862 (J. E. Strandmark i GB), 1863 (J. E. Strandmark i LD och UME); Boarp; Läsaryd; Runkarp; Össjö (alla Strandmark & Strandmark ms 1870). Tutaryd (Scheutz 1871). Vrå 1870 (S. M. Boberg i OHN och S), 1924 (H. Svensson i LD); (4D6a), betesmark, 1 ex 2001 och 2002, 2 2003, 0 2004 (allt KW), 1 2005 (Edqvist 2005).
Sävsjö Hylletofta Nordanskog vid dammen (G. Källström enligt Wetter ms 1894).
Tingsryd Almundsryd (4E2g), ogödslad hagmark, 1986 (CM), 7 ex 1994, kvar 1995, 6 1996, 8 1997, 16 1998, 10 1999, 3 2000, 15 2001, 5 2003, 7 2004 (allt JEH), 20 varav 16 blommande 2005 (Edqvist 2005). Urshult 1865 (J. Berggren i UPS), 1877 (C. Johanson & M. Johanson i S); Karatorp (Scheutz 1864). Älmeboda 1903 (F. Hård i S och UPS); Abrahamshult, talrik (Hård ms 1913); Flisehult 1902, 1903 (F. Hård i GB resp. LD); Suttaremåla 1872 (Elmquist ms 1874). Uppvidinge Herråkra Björneke (Wahlenberg 1826), knappt måttligt 1911 (F. Hård enligt Hård ms 1913), Björneke i beteshage V om vägen, 1963 (H. Rickman i LD). Lenhovda 1895 (F. Hagström i GB och S), 1903 (G. A. Sjödahl i S); Bostorp (J. A. Z. Brundin och A. S. Trolander enligt Hård ms 1924), 1948 (A. Alms herbarium enligt Lindstam 1948); Hassla (Scheutz ms); Nöbbele 1893 (F. Hagström och E. Hagström i LD PerBrahe och S), 1902 (F. Hagström i S), 1907 (F. Hagström enligt Lindwall 1908), 1944 (Lindstam 1948). Nottebäck Marhult (J. P. Gustafsson ms 1912); Älmeshult 1889 (J. P. Gustafsson i GB), ´förr vid Elmeshult, något år teml. rikl., platsen nu uppodlad (J. P. Gustafsson ms 1921). Älghult (Hartman 1870), prästgården (Scheutz ms). Vaggeryd Bondstorp Bondstorp (F. Hård enligt Hård ms 1924); Palsbo (fröken Rydeman enligt Hård ms 1924). Svenarum Byhult (E. Bolander enligt Wetter ms 1894). Tofteryd (Lagergren enligt Scheutz 1862). Värnamo Fryele Fryeleds gärde mellan Stora Änga och Granstorp, äng (Forsander ms 1816). Kulltorp Lanna gästgivaregård, backe, 1811 (E. Fries ms 1811b). Voxtorp Rusarebo (Wibeck 1966), ´nyligen upptäckt´ (Göransson 1968), ´omkr. 10 ex 1974, samtliga ex uppgrävdes 1975 och sedan har växten ej återfunnits´ (Ö. Nilsson & Gustafsson 1978a). Växjö Bergunda Kvälleberg 1917 (A. S. Trolander i LD), 1926 (P. Hyltén i LD); Räppe (Pleijel ms). Dädesjö Asby ´på ett par ställen å Asby ägor har den förekommit i få ex, men ej på länge återfunnits (J. P. Gustafsson ms 1921); Åshult ´i en äng NNV om gården, förr vissa år talrik, vid mitt senaste besök ej återfunnen, ängen nu förändrad till hage´ (J. P. Gustafsson ms 1921). Gårdsby Kråkenäs (jägmästare Gyllenkrook enligt Hyltén-Cavallius 1880). Hemmesjö 1879 (A. W. Jonsson i OHN); Billa, äng, 1837 (Forsander ms 1821–60). Jät 1878 (N. M. Sjöstrand i LD). Växjö 1892 (Berggren i S), 1895 (E. Nordström i S); Kampen 1885 (S. Grapengiesser i S); Kvarnhagen (Scheutz ms 1864); Solberget se primäruppgifter; Stavrabacken bland små ljungstånd 1839 (Forsander ms 1821–60); Tuvan 1882 (anonym i LD), 1891 (C. O. U. Montelin och S. Wickbom i LD); Vallen (J. A. Z. Brundin & A. S. Trolander enligt Hård ms 1924). Öjaby Gulleberg 1917 (A. S. Trolander enligt C. Mossberg ms). Östra Torsås 1874 (C. J. Johansson enligt C. Mossberg ms); Ingelstad se primäruppgifter. Älmhult Hallaryd Grysshult (F. Hård enligt Hård ms 1924).
Osäkra uppgifter.
Vimmerby Rumskulla Trappberget, bergbacke, 1920-talet (Haak 1965); sannolikt utplanterad av Haak.
Västervik Lofta Stengårdsnäs 1889 (Dusén ms 1884–91 under namnet Orchis albis); troligen avsågs inte vityxne utan någon annan vitblommig orkidé.