Smålands flora - stor fetknopp

stor fetknopp

Petrosedum rupestre

S. reflexum

Stor fetknopp är i Sverige inhemsk norrut till södra Värmland och sydöstra Uppland men vanlig endast på Öland och Gotland. Förutom på Vista kulle (se primäruppgifter) påträffas stor fetknopp i synbarligen ursprungliga miljöer i klippskärgården – klipphyllor, små torrängar, törnsnår. En sedan gammalt känd förekomst i enbuskmark på Saltorhalvön i Mönsterås Ålem förefaller också naturlig. Övriga småländska förekomster torde vara förvildade. Som prydnadsväxt har arten använts länge (t.ex. Pelarne, se primäruppgifter). Oftast planteras den i stenpartier eller på murar och berghällar. Arten har stor förmåga att stå kvar och även att spridas i torra, grusiga slänter och i klippterräng.

Första fynd

Först noterad 1775 av J. A. Gyllenhaal från Jönköping Skärstad Vistakulle, på ´det höga berget, som jag menar heter Wista kullen eller Wistakullsberget ... i den skarpa sluttningen mot sjön´ (Kilander 1990). Denna lokal publicerades först av Hartman (1870) med hänvisning till Scheutz, och i ett manuskript anger denne ´Skärstad: Vista kulle, i södra branten, i största mängd´ med F. Larsson som sagesman (Scheutz ms). Åtskilliga belägg och senare uppgifter föreligger från berget, senast 2003 (HT). – Den först publicerade lokalen, Vimmerby Pelarne Rostorp (Scheutz 1857), som baseras på en uppgift i Linköpings naturalhistoriska sällskaps protokoll, avser sannolikt en förvildad förekomst.

Variation

Växten varierar t.ex. då det gäller storlek, bladens längd och bredd samt bladfärgen, som kan vara grågrön, blågrön eller rent grön (Burén 1997, 1998). Detta gäller även sedan de närstående arterna tofsfetknopp S. forsterianum och bergfetknopp S. montanum har urskilts. Att dessa förekommer som odlade och förvildade har uppmärksammats först på senare tid, och våra inventeringsuppgifter om förvildad stor fetknopp kan därför inte anses fullt säkra.

Utbredning

Funnen i 418 rutor; tidigare uppgifter från 33 rutor. Som spontan mycket sällsynt, dels vid Vättern, dels vid kusten. Som förvildad ganska vanlig i östra hälften av Småland, ganska sällsynt till sällsynt i västra.

Lokaler

Spontana förekomster.
Jönköping Skärstad se primäruppgifter.
Mönsterås Ålem Eknehammarsö, 1940-talet (Nyström ms) = (5G1h 4041), torrbacke, 1994 (NN); Saltor 1874 (K. H. Alfving i S), Saltorsön, enbusk-hedmark, 1945 (G. Haglund i S), Saltor-halvön (S. Andersson ms 1968).
Oskarshamn Misterhult 1944–46 (J. Hirschfeld enligt Sjögren 1947); Berkskär, bergen innanför Berkskärshäll (6H5b 4812) 1988 (RK); Brunnskär (6H4b 4914) 1988 (RK, belägg i OHN, ÅR); Enudden (6H3a 3846) 1984 (ÅR); Torsholmen, V udden (6H6b 0706) 1993 (RK); Vinö, skjutbanan SO byn (6H5a 1434), torr gräsmark, 1986 (ÅR), 1990 (RK); Vitesand (6H5a 2427) 1988 (RK); Ängö NV Mjölkstället (6H5b 0311) 1988 (ÅR); Ängö östra glo (6H5b 0113), i mossa, 1993 (RK).