kustgentiana
Gentianella campestris subsp. baltica
G. campestris ssp. baltica
Kustgentiana är nära släkt med fältgentiana G. campestris och betraktas ibland som en ettårig underart av denna. Den har ett litet utbredningsområde i nordvästra Mellaneuropa och är i Sverige känd från Bohuslän, Halland, Skåne, Blekinge, Öland och sydöstra Småland. Arten växer i ogödslad, näringsfattig betesmark på morän eller sand och är förmodligen inte särskilt kalkgynnad. Den bundenhet till havsstränder, som man kan skönja idag, beror säkert på att lämpliga biotoper har bevarats i något större utsträckning där: det finns ett stort antal äldre uppgifter från inlandet. Arten är mycket känslig för igenväxning – om hävden upphör får den inte tillräckligt ljus, och i den förna som bildas på marken kan inte groddplantorna rotas.
Inga aktuella uppgifter; tidigare uppgifter från 9 rutor. Endast känd från sydöstra Småland. – Gammal, nu försvunnen kulturföljeslagare.
Kustgentianan är rödlistad i Sverige och betraktas som starkt hotad (Gärdenfors 2005).
Kustgentiana är nära släkt med fältgentiana G. campestris och betraktas ibland som en ettårig underart av denna. Den har ett litet utbredningsområde i nordvästra Mellaneuropa och är i Sverige känd från Bohuslän, Halland, Skåne, Blekinge, Öland och sydöstra Småland. Arten växer i ogödslad, näringsfattig betesmark på morän eller sand och är förmodligen inte särskilt kalkgynnad. Den bundenhet till havsstränder, som man kan skönja idag, beror säkert på att lämpliga biotoper har bevarats i något större utsträckning där: det finns ett stort antal äldre uppgifter från inlandet. Arten är mycket känslig för igenväxning – om hävden upphör får den inte tillräckligt ljus, och i den förna som bildas på marken kan inte groddplantorna rotas.
Inga aktuella uppgifter; tidigare uppgifter från 9 rutor. Endast känd från sydöstra Småland. – Gammal, nu försvunnen kulturföljeslagare.
Kustgentianan är rödlistad i Sverige och betraktas som starkt hotad (Gärdenfors 2005).
Första fynd
Arten beskrevs av Murbeck (1892) som därvid angav en småländsk lokal, Emmaboda Emmaboda, baserat på ett belägg från 1888 (F. E. Ahlfvengren i LD som ´Gentiana campestris, höstform´, dubblett i S, ombestämning ThK).
Lokaler
Samtliga lokaler. Emmaboda Emmaboda se primäruppgifter. Långasjö tämligen allmän (Elgquist ms 1912). Kalmar Halltorp Värnanäs 1911 (I. Lindblom i S). Kalmar Stensö 1923 (N. Blomgren i LD). Mortorp Nävraverke 1921 (N. Blomgren enligt Sterner ms 1). Nybro Madesjö Hultsby, äng, måttligt (Medelius ms 1911). Oskar Pukeberg 1907 (S. O. Medelius i LD S UPS och Vvik). Tingsryd Södra Sandsjö ca 1 km O Bungamåla, grustag, 1921 (Kjellmark ms 1926). Torsås Gullabo Karsjö S om Karsjön (C. A. Andersson enligt Sterner ms 1, bestämning K. F. Dusén).
Osäker uppgift. Västervik Västervik Norrlandsängen 1907 (A. Flinks herbarium enligt Stenar ms); dock har tillfogats ´kontrollera best[ämningen]´.
Osäker uppgift. Västervik Västervik Norrlandsängen 1907 (A. Flinks herbarium enligt Stenar ms); dock har tillfogats ´kontrollera best[ämningen]´.
