rödkämpar
Plantago media
Rödkämpar växer i det kalkrika området öster och sydost om Vättern i örtrik, ogödslad, torr till måttligt fuktig betesmark och är i dessa trakter en gammal medlem i floran. Sekundärt kan arten här förekomma på vägkanter eller i grustag. Det sammanhängande området med rödkämpar som grässvålsväxt sträcker sig söderut till Eksjö Eksjö. I andra delar av Småland är liknande förekomster – åtminstone numera – ytterst ovanliga.
Dessutom påträffas rödkämpar i gräsmattor i parker, vid järnvägsstationer och på kyrkogårdar. På sådana ställen har arten kommit in med gräsfrö, troligen från och med mitten av 1800-talet. Den typen av lokaler finns glest spridda över hela landskapet. De har i många fall varit tillfälliga (Hård 1924). På några platser har arten dock blivit kvar, men den är i regel föga benägen att sprida sig från de ursprungligen besådda ytorna. En sådan långvarig förekomst finns på Korsberga kyrkogård i Vetlanda; där sågs rödkämparna av Scheutz (1864) och sedan 1991 av Nils Eliasson.
Funnen i 101 rutor; tidigare uppgifter från 111 rutor. – Som ursprunglig vanlig öster och sydost om Vättern, förr kanske även spridd längst i nordost; som inkomling sällsynt men bofast i hela landskapet.
Dessutom påträffas rödkämpar i gräsmattor i parker, vid järnvägsstationer och på kyrkogårdar. På sådana ställen har arten kommit in med gräsfrö, troligen från och med mitten av 1800-talet. Den typen av lokaler finns glest spridda över hela landskapet. De har i många fall varit tillfälliga (Hård 1924). På några platser har arten dock blivit kvar, men den är i regel föga benägen att sprida sig från de ursprungligen besådda ytorna. En sådan långvarig förekomst finns på Korsberga kyrkogård i Vetlanda; där sågs rödkämparna av Scheutz (1864) och sedan 1991 av Nils Eliasson.
Funnen i 101 rutor; tidigare uppgifter från 111 rutor. – Som ursprunglig vanlig öster och sydost om Vättern, förr kanske även spridd längst i nordost; som inkomling sällsynt men bofast i hela landskapet.
Första fynd
Tidigast noterad av Wåhlin (1769) från trakten av Jönköping, där den växte ´på bergagtiga ängar´.
Lokaler
Spontana eller möjligen spontana utpostlokaler. Eksjö Eksjö Brevik 1902 (Y. Stjernspetz i S). Höreda (Scheutz 1871); Broarp (Scheutz ms); Kräpplehult 1879 (O. Petersson i S). Jönköping Barnarp vägen mot Granarp flerstädes (G. Haglund enligt Hård ms 1924). Nässjö Norra Solberga Sjunnaryd (G. Haglund enligt Hård ms 1924). Sävsjö Sävsjö Eksjöhovgårdssjön i NV (6E2g 3724), gräsmark vid sjö, 1992 (SG EP). Vaggeryd Byarum 600 m NNV Gärahov (6E5a 3708), åkerholme, 1987 (LC JEH LR); Gärahovs storäng 1972–74 (Staffan Johnsson 1975) = 200 m O hembygdsgården (6E5a 4804) 1987 (LC JEH LR); Målen, vägkant (Hård enligt Hård ms 1924), 1975 (Staffan Johnsson 1978); Södra Skog, i en äng (Hård enligt Hård ms 1924); Stigmodal, 2 ex (Hård enligt Hård ms 1924); Taglarp – Bäck – Nöthult (Staffan Johnsson 1978); Vaggeryd, enstaka (signaturen Gn. enligt Hård ms 1924). Valdemarsvik Östra Ed 500 m V Fiskartorpet (7H7b 4512), ängsmark, 1982 (StK). Vetlanda Alseda Prästtorp (Scheutz ms). Björkö gräsmark, 1912 (O. Wahlström i OHN). Vimmerby Djursdala 1880 (J. G. Gunnarsson i S som P. lanceolata, ombestämt av ThK 1994). Locknevi allmän på ängar 1821 (Wiede ms 1822). Rumskulla prästgården på ett gärde 1828 (J. F. Dusén ms 1829a). Vimmerby 1824 (Bergman ms 1825), 1840 (Nehrman ms 1840), 1857–58 (Rosin ms 1859); Nybble med flera ställen (A. A. W. Lund 1863). Västervik Dalhem 1841 (Faberz ms 1841), utan år (Scheutz 1862); 250 m OSO Brofall (7G5c 4345), gärdesbacke, 1987 (EkM); Gammalskeda 1920 R. Sterner enligt Sterner ms 1). Gamleby Gundelholmen 1906 (C. Pleijel i S); Hagby gärde 1828 (Ringstrand ms 1829); Skramstad 1862 (J. Norberg i UPS, 1869 (A. P. Gustafsson i LD); Åbygärde 1949 (B. Bergstèn i Vvik). Västervik 1779 (Holmberger 1780), 1854 (Heinrici ms 1854), utan år (Scheutz 1862); Draget, Kuggviken 1935 (E. Almquist ms 1975); ca 2 km SO om Segersgärde, där vägen går intill viken av Gudingen, minst ett 10-tal ex 1949 (Stenar ms); mellan Segersgärde och Helgsjöviken (B. Westberg enligt Danielsson ms); Norrlandet (Lundin 1933); Norrlandsängen 1830 (Feilitzen ms 1831). Västrum Horn, i en äng, 1834 (Johanson ms 1835). Åtvidaberg Gärdserum 1861 (N. J. Scheutz i UPS).
Osäkra uppgifter. Rödkämpar är, då den inte blommar, möjlig att förväxla med svartkämpar P. lanceolata, och följande uppgifter är troligen oriktiga. Alvesta Härlöv Arnanäs (5E3f 0527) 1980-talet (LL). Lekaryd Humlaryd (5E2f 1426), f.d. slåttermark, 1980-talet (LL). Hultsfred Mörlunda på landsvägsrenar 1822 (Blomberg ms 1822). Virserum ´hörer till de allmännare wäxtarterna´ (Westerlund ms 1851); uppgiften togs inte med i den tryckta reseberättelsen. Nybro Madesjö Rismåla (B. Hansson m.fl. 1988). Tingsryd Älmeboda Lekaremåla–Fösingsmåla samt Älmeboda gamla kyrka (båda C. E. Johansson ms 1969). Vimmerby Djursdala Bullebo och Ungstorp, Södra Vi Ekelid, Mjösjöhult och Klackebo samt Vimmerby Gebo (samtliga Länsstyrelsen i Kalmar län 1989b, Ljungström & Moreau 1995).
Osäkra uppgifter. Rödkämpar är, då den inte blommar, möjlig att förväxla med svartkämpar P. lanceolata, och följande uppgifter är troligen oriktiga. Alvesta Härlöv Arnanäs (5E3f 0527) 1980-talet (LL). Lekaryd Humlaryd (5E2f 1426), f.d. slåttermark, 1980-talet (LL). Hultsfred Mörlunda på landsvägsrenar 1822 (Blomberg ms 1822). Virserum ´hörer till de allmännare wäxtarterna´ (Westerlund ms 1851); uppgiften togs inte med i den tryckta reseberättelsen. Nybro Madesjö Rismåla (B. Hansson m.fl. 1988). Tingsryd Älmeboda Lekaremåla–Fösingsmåla samt Älmeboda gamla kyrka (båda C. E. Johansson ms 1969). Vimmerby Djursdala Bullebo och Ungstorp, Södra Vi Ekelid, Mjösjöhult och Klackebo samt Vimmerby Gebo (samtliga Länsstyrelsen i Kalmar län 1989b, Ljungström & Moreau 1995).
