Anemone pulsatilla
Backsippa växer i örtrik torräng på lätt, sandig eller grusig mark, särskilt på grusåsar eller åskullar, gärna i sällskap med ängshavre Helictotrichon pratense och mycket ofta tillsammans med backstarr Carex ericetorum. Den kan också växa i gles, ljusöppen, örtrik tallskog men knappast i tallmo; ej så sällan står den på vägkanter och i vägslänter.
Backsippan kan finnas kvar länge i sluten vegetation så länge denna inte blir alltför hög och tät – en enskild planta kan bli många tiotal år gammal, kanske rentav över hundra år (Lindell hos Jonsell 2001). För att backsippans frön skall kunna gro är dock väl betad mark eller öppen jord nödvändig. Ingen föryngring sker på lokaler med sluten grässvål eller tjockt mosstäcke.
Bete gynnar backsippan i hög grad (arten undviks av betesdjur). På de flesta platser kommer arten att försvinna om betet upphör. På många ännu betade lokaler nog en lätt markbearbetning till stor nytta för backsippan genom att den gör föryngring möjlig. Gödsling är naturligtvis negativt, eftersom den främjar starkväxande, höga arter.
Backsippan har gått tillbaka starkt under 1900-talet. Tidigare uppgifter talar ofta om massförekomster, men sådana var ovanliga under inventeringen – ej sällan rörde det sig om enstaka, starkt trängda exemplar i hög vegetation.
Första fynd
Bygdenamn och bruk
Utbredning
Funnen i 513 rutor; tidigare uppgifter från 244 rutor. Vanlig inom delar av höglandet, i övrigt främst i de stora åsområdena (t.ex. i Nissans, Lagans, Lyckebyåns och Emåns dalgångar samt sydost om Nybro). – Ursprunglig.
Lokaler
Lokaler i nordöstra Kalmar län.
Oskarshamn Döderhult Rosemåla (6G0g 0129), igenväxande torrbacke, 1989 (ÅR), 2 ex 1997 (ÅR); Skorpetorp (5G8h 1306), enbacke, 1986 (ÅR). Kristdala (L. Cederkvist enligt Sterner ms 1). Misterhult Fårbo, på åsen (E. Stensiö enligt Sterner 1933) = Jungfrukullen (Sjögren 1947, 1955); Vinö (6H5a 1434), öppen, torr sandmark, 1986 (ÅR), 2001 (RK). Oskarshamn flera belägg 1903–20 (O. Köhler i GB Finnved LD S UPS) = Nynäs 1908 (G. Linderoth i OHN), ´vid S infartsvägen strax utanför staden´ (Köhler enligt Sterner ms 1, Sterner 1933); Smältängen, åkerslänt, 1955–64 (Carin Högstedt).
Västervik Blackstad 1 km N om kyrkan, vid vägen till Källsberg, liten ås, 1930-talet (V. Bruce enligt G. Bruce ms 1), 1948 (Stenar ms 1950) = (7G1e 3527), väg- och åkerrenar, 1930–90 (GB); N om Dövestad, åskullar, 1899 (H. E. Johansson i S); 100 m NV Ekliden (7G1e 3138), betesmark på ås, mer än 100 ex 1983 (GB); Grönhult 1906 (H. Stolt enligt Stenar ms 1950), 1970 (BD ms) = 200 m O Grönhult (7G1e 0809), betesmark i sydslänt, 200 ex 1978 (GB), efter gödsling mindre än 10 ex 1997 (GB), ett 20-tal 2003 (RK); Källsberg 1916 (G. Liljenstolpe i Oge), 1950 (A. Lundgren enligt Stenar ms 1950); Laggetorp ca 1945 (B. Westberg enligt BD ms), rikligt N om vägen till Grönhult, 1970 (BD ms) = 250 m VSV Laggetorp (7G1e 1410), betesmark, sandplatå, 1980, bebyggd ca 1985 (GB); 200 m O Lilla Källsberg (7G2e 0029), gles tallskog på f.d. betesmark, 6 ex 1985 (GB); Lundskulle, torrbacke, 1948 (A. Lundgren i OHN), 1965 (Bruce ms 1) = backen bakom skolan (7G1e 2832) (Kasselstrand 1978), ett 10-tal 2003 (RK). Dalhem Olstorp c. 1945 (B. Westberg enligt BD ms, J. Lindér enligt Sterner ms 1). Gamleby tidigt 1900-tal (Pleijel ms). Hallingeberg 800 m O Hummelstad skjutbana, ca 1925 (A. Nilsson enligt Kasselstrand 1980); kyrkbyn (C. E. Gustafsson ms 1923); 300 m V Långsjöbron, vid tomtgräns mot skogsbacke, 1995 (A. Thellman enligt GB). Hjorted Getterum ca 1945 (B. Westberg enligt BD ms). Loftahammar Aleglo, äng, 1843 (Zantesson ms 1843). Törnsfall Blekhem (A. Ekstrand ms 1986). Västervik Bagarebacken 6 (7G1j 0534), gatukant, spridd från odling, 1992 (BD); Lucerna (7H0a 3518), skräpmark, 19 blommande ex 2000 (RK), 2001 (RK).
