vattenfräne
Rorippa amphibia
Vattenfräne har i Norden en mycket uppsplittrad utbredning med huvudförekomster i Danmark och Skåne, vid Mälaren och vid Kumo älv i västra Finland. I Småland förekommer arten i Emåns, Hossmoåns/Ljungbyåns och Hagbyåns nedre lopp samt i några småvatten kring Kalmar. Där växer den gärna ute i vattnet eller i strandvassar, mera sällan på våt, sandig eller lerig jord på stränderna.
Funnen i 9 rutor; tidigare uppgifter från 9 rutor. Mycket sällsynt. – Kring och söder om Kalmar, varifrån vattenfränen är känd sedan gammalt, måste arten bedömas vara ursprunglig. Detta gäller troligen också Emån trots att växten inte upptäcktes där förrän 1928.
Funnen i 9 rutor; tidigare uppgifter från 9 rutor. Mycket sällsynt. – Kring och söder om Kalmar, varifrån vattenfränen är känd sedan gammalt, måste arten bedömas vara ursprunglig. Detta gäller troligen också Emån trots att växten inte upptäcktes där förrän 1928.
Första fynd
Först noterad som allmän i Kalmar Kalmar av Sjöstrand (ms 1831) och publicerad – med samma frekvensuppgift – av Westerlund (1852b); båda författarna använde namnet Nasturtium amphibium. De överskattade förmodligen artens vanlighet, men uppgifterna om förekomst är nog riktiga: arten finns ännu på ett par punkter i stadens närhet (se lokalförteckningen). – En mängd sannolikt oriktiga uppgifter från 1700-tal och tidigt 1800-tal finns, se nedan.
Lokaler
Samtliga lokaler. Kalmar Dörby (Sjöstrand 1863); 600 m N Ebbetorp (4G6f 4530), bäckkant, åtskilliga, 1987 (SD, belägg i OHN, !ThK); Sandtorpet, kärr (B. Jonsson 1973). Hagby 1883 (J. G. Löfgren i LD); Hagbyån 1893 (T. Freidenfelt i UPS, !B. Jonsell 1976, K. H. Alfving i S); Hagbyån vid Holmskvarn och flerstädes (4G3e 4415), åstrand, 1983 (GW, belägg hos finnaren, !ThK); Slät [= Loverslund] i Hagbyån 1919 (R. Sterner i UPS, !B. Jonsell 1976). Hossmo (Sjöstrand 1863), 1907 (J. Erikson i LD); Hossmoån 1881 (C. H. Johansson i GB, !B. Jonsell 1968), 1887 (H. Simmons i UPS, !B. Jonsell 1976); Binga i Hossmoån 1884 (M. Lönnroth i GB, !B. Jonsell 1968); mellan Lilla Binga och kyrkbyn i ån (4G5f 3-1-) 1998 (ThK, belägg i S); Stora Binga (vid och på dammbryggan), 1940-talet (Nyström ms); 750 m NO kyrkan (4G5f 4413), dike, 1980 (ThK TH SK), 1995 (CrA), 2005 (CrA, belägg i S); 1 km O Hossmo säteri, i bäcken, 1940-talet (Nyström ms). Kalmar allmän [överdrift?] (Sjöstrand ms 1831, Westerlund 1852b); Berga i dikena 1848 (Westerlund ms 1844–52). Kläckeberga Tegelbruket (Sjöstrand 1863); 700 m SV punkt 5,45 (4G7g 1301), i och vid vattenhål i bete, 1993 (CrA, belägg i LD, !ThK). Ljungby (Sjöstrand 1863); åkant, 1950 (G. Berg i OHN). Mönsterås Fliseryd Emån i kvillarna SO om Grönskogssjön (S. Andersson ms 1971); Askö i nordväst (5G7g 1842), åstrand med hällar och bryn, ca 1990 (GrS); Bolö (5G7h 1-3-) 1996 (Fasth & Larsson 1997); Karlshammar, norra dammfästet (5G7h 1621), åstrand, 1993 (JC); Knutskulla (5G7g 1-3-) 1996 (Fasth & Larsson 1997); Mönsterås Flagängen (5G6i 3-0-) 1996 (Fasth & Larsson 1997); Vasen (5G6i 3-1-) 1996 (Fasth & Larsson 1997); Storforsängen (5G6h 4943) 1989 (ÅR). Oskarshamn Döderhult Emmebro (5G6i 3715) 1986 (ÅR, belägg i LD); Emmekalv (Sterner 1933) = (5G7h 0944), kärrkant, 1995 (ÅR); Emsfors i ån 1928 (R. Sterner i S); Karlsström (5G6i 3-0-) 1996 (Fasth & Larsson 1997); Kullö (5G7h 1-3-) 1996 (Fasth & Larsson 1997); Nötö (5G7i 1500), blockig sötvattensstrand nära Emmekalvsbäckens utlopp, 1980 (ÅR); Röbo O om Emån (5G6h 4249) 1988 (ÅR); Emmekalvsbäcken S om Stridsholm (5G7h 1246) 1986 (ÅR, belägg i LD).
Osäkra och oriktiga uppgifter. Ännu i andra upplagan af Flora svecica (Linné 1755) betraktades sumpfräne R. palustris som en form av R. amphibia. Sannolikt är det denna kollektiva artuppfattning som ligger bakom ett större antal opublicerade uppgifter om R. amphibia från norra Småland (Adlerbeth ms 1837, Forsander ms 1812–20, ms 1820, ms 1836, A. F. Lagerberg 1827, Ljungh ms, Munthe ms 1814, Wiede ms 1820). Inga belägg och inga senare uppgifter från dessa områden föreligger. – Uppgiften ´Kronobergs län´ (Areschoug 1878) verkar vara gripen ur luften. – Övrigt: Eksjö Hässleby Mariannelund 1920 (B. Gustafsson i OHN); troligen feletikettering. Jönköping Huskvarna (Wirdemark & Thulin 1972); Huskvarnaån 500 m VNV Huskvarna kyrka (7E1b 3234), 1980 (SgJ m.fl.); troligen felbestämningar. Nybro Madesjö (Ekstrand enligt Sjöstrand 1863); aldrig bekräftat. Tingsryd Almundsryd Fridafors, strand, 1935 (B. Carlsson i LD, !ThK); feletiketterad? Västervik Hallingeberg vid ån mellan Långrammen och Kogaren (C. E. Gustafsson ms 1923); ej osannolik men måste bekräftas. Västervik 1880 (P. Segerstedt i Vvik, !ThK 2005); feletikettering? Växjö Växjö talrika uppgifter i tidiga handskrifter av E. Fries och J. Forsander syftar sannolikt på sumpfräne (jämför ovan). Älmhult Pjätteryd på stränderna av den sänkta Stockhultasjön (ex insamlade av Blomgren enligt Scheutz ms); får i brist på belägg lämnas därhän – arten är i Norden ej känd som sjösänkningsväxt.
Osäkra och oriktiga uppgifter. Ännu i andra upplagan af Flora svecica (Linné 1755) betraktades sumpfräne R. palustris som en form av R. amphibia. Sannolikt är det denna kollektiva artuppfattning som ligger bakom ett större antal opublicerade uppgifter om R. amphibia från norra Småland (Adlerbeth ms 1837, Forsander ms 1812–20, ms 1820, ms 1836, A. F. Lagerberg 1827, Ljungh ms, Munthe ms 1814, Wiede ms 1820). Inga belägg och inga senare uppgifter från dessa områden föreligger. – Uppgiften ´Kronobergs län´ (Areschoug 1878) verkar vara gripen ur luften. – Övrigt: Eksjö Hässleby Mariannelund 1920 (B. Gustafsson i OHN); troligen feletikettering. Jönköping Huskvarna (Wirdemark & Thulin 1972); Huskvarnaån 500 m VNV Huskvarna kyrka (7E1b 3234), 1980 (SgJ m.fl.); troligen felbestämningar. Nybro Madesjö (Ekstrand enligt Sjöstrand 1863); aldrig bekräftat. Tingsryd Almundsryd Fridafors, strand, 1935 (B. Carlsson i LD, !ThK); feletiketterad? Västervik Hallingeberg vid ån mellan Långrammen och Kogaren (C. E. Gustafsson ms 1923); ej osannolik men måste bekräftas. Västervik 1880 (P. Segerstedt i Vvik, !ThK 2005); feletikettering? Växjö Växjö talrika uppgifter i tidiga handskrifter av E. Fries och J. Forsander syftar sannolikt på sumpfräne (jämför ovan). Älmhult Pjätteryd på stränderna av den sänkta Stockhultasjön (ex insamlade av Blomgren enligt Scheutz ms); får i brist på belägg lämnas därhän – arten är i Norden ej känd som sjösänkningsväxt.