Väddklint växer på torr, näringsrik grus- eller sandjord på ej alltför basfattig mark. Den förekommer framför allt på åkerrenar och vägkanter, i skogsbryn, på järnvägsområden och utfyllnadsmark samt kring gårdar och sjöbodar. På grusåsar och backar påträffas den särskilt intill block och i snårkanter. Någon gång anträffas den som odlingsrest vid ödetorp. Då den uppträder som ogräs i fleråriga vallar har den oftast kommit in med främmande gräsfrö. På grund av sina långa och sega rötter räknades växten förr som ett svårutrotat åkerogräs.
Funnen i 762 rutor; tidigare uppgifter från 204 rutor. Ojämnt spridd. Vanlig i sydöstra Småland samt öster och sydost om Vättern, ganska vanlig i övrigt utom längst i väster, där arten är sällsynt. – Gammal kulturföljeslagare.