strandnål
Bupleurum tenuissimum
Strandnål är i Sverige en sydlig växt, som har sin nordgräns på fastlandet i Småland. Den växer i landskapet endast på måttligt fuktiga, artrika havsstrandängar. Om kustarun Centaurium littorale och knutnarv Sagina nodosa saknas söker man den förgäves. Den konkurrenssvaga arten väljer platser med lågvuxen och gles växtlighet eller markblottor, t.ex. hjulspår, myrtuvor eller fläckar där någon uppstickande sten bryter grässvålen. Individantalet växlar starkt mellan olika år, men även goda år är den ofta fåtalig och svår att få syn på.
Strandnålen är starkt betesgynnad. På de flesta växtplatser skulle den troligtvis snart försvinna om kreatursdriften upphörde.
Funnen i 18 rutor; tidigare uppgifter från 10 rutor. Ganska vanlig längs kusten från blekingegränsen norrut till och med Kalmar; ganska sällsynt i Mönsterås och med nordligaste förekomst i Oskarshamn Döderhult Runnö. – Möjligen ursprunglig, annars en gammal kulturföljeslagare.
Strandnål betecknas som missgynnad på den svenska rödlistan (Gärdenfors 2005).
Strandnålen är starkt betesgynnad. På de flesta växtplatser skulle den troligtvis snart försvinna om kreatursdriften upphörde.
Funnen i 18 rutor; tidigare uppgifter från 10 rutor. Ganska vanlig längs kusten från blekingegränsen norrut till och med Kalmar; ganska sällsynt i Mönsterås och med nordligaste förekomst i Oskarshamn Döderhult Runnö. – Möjligen ursprunglig, annars en gammal kulturföljeslagare.
Strandnål betecknas som missgynnad på den svenska rödlistan (Gärdenfors 2005).
Första fynd
Tidigast funnen och insamlad 1827 av Magnus Gustaf Sjöstrand i Kalmar Kalmar. På belägget i UPS står: ´nästan allmän och på somliga fläckar ganska ymnig´. Uppgiften publicerades, med hänvisning till Sjöstrand, av Wahlenberg (1831). Från staden föreligger många senare rapporter och belägg; för detaljer och aktuella fynd se lokalförteckningen.
Lokaler
Samtliga lokaler. Kalmar Hagby Hagbyudd i SV (4G3f 1600), låglänt strandbete, 1984 (GW); Kolboda 1938 (R. Sterner enligt Sterner ms 1); SO om Kolboda (4G3e 1748), betad strandäng, 1984 (GW, belägg hos finnaren, !ThK), 1985 (GW BjW). Halltorp 1150 m S Gloen (4G2e 0808), öppen jord på tuvtopp i välbetad strandäng, 1990 (ThK); Värnanäs, på stranden S om tegelbruket, 1895 (K. F. Dusén i UPS). Hossmo 350 m VSV Aspös O-udde, N om stigen (4G5f 4838), fuktigt strandbete, sparsam, 1984 (ThK). Kalmar se primäruppgifter; barlastplatsen 1840-talet (Westerlund ms 1840-talet); Berga norrut vid stränderna, 1851 (M. G. Sjöstrand i brev till C. A. Westerlund (ms 1851); 200 m S Slottet 1931 (B. Hedvall i LD); Stensö 1940-talet (Nyström ms); Stensöviken 1922 (N. Blomgren enligt Sterner ms 1); Svaneberg 1915 (R. Sterner enligt Sterner ms 1); Svensknabben 100 m NNO klubbhuset (4G6g 4945), stenig strandäng, ett 100-tal ex 1984 (ThK GW, belägg i S); Svensknabben, 100 m NO huset längst i öster (4G6g 4844), strandäng, 4 ex 1992 (CrA BtL); Svinö 1917 (N. Blomgren enligt Sterner ms 1); Tallhagen många insamlingar från 1884 (J. Ljunggren i OHN) till 1920 (N. Blomgren i LD); Ängö 1869 (J. Lindér i PerBrahe och S). Kläckeberga Horsö 1860 (E. V. Ekstrand i LD och Norrk), 1861 (K. J. Lönnroth i UPS), 1944 (K. Nyström i S); 900 m O Oxhagen (4G7g 3343), strandäng, ett par ex 1984 (SD); S om Tegelbruket 1895 (K. F. Dusén i UPS); Värsnäs 1938 (R. Sterner enligt Sterner ms 1), 1940-talet (Nyström ms); 250 m V Värsnäs friluftsbad (4G7g 3-4-), strandäng, 1984, 1995 (båda SD, belägg i OHN). Ljungby basen av viken N om Kalvskärsudd (4G4f 4209), strandbete, riklig 1984, få 1985, inga 1991 (GW). Ryssby Drag, liten myrstack vid stranden, 1968 (H. G. Bruun i UME); Drag, strandäng, 1941 (H. G. Bruun i UME); Gärdsholmen, tuvor på strandängen, 1970 (H. G. Bruun i UME); 700 m SO Rydkulla (4G9h 0508), ett 50-tal ex 1998 (SD); 600 m V Venenäs (4G9h 1445), enstaka 1998 (SD). Voxtorp 400 m VSV Enuddens spets (4G3e 0331), obetad körskadad strandäng, riklig 1984 (GW; belägg, taget av ThK, i LD); Igelösa strand 1922 (N. Blomgren enligt Sterner ms 1). Åby Björnö 1863 (C. M. Friman & C. R. Liljenstolpe i S), 1970 (H. G. Bruun i UME); Björnö, Skeppsholmen, strandäng, 1967 (H. G. Bruun i UME); mellan Björnö och Stävlö 1923 (N. Blomgren i LD); Lillöns strand, runt stor sten, 1967 (H. G. Bruun i UME); Stävlö, Rafshagsudd, sjöstranden på sydsidan vid Salicornia-lokalen, 1937 (H. G. Bruun i UPS); Stävlö, Utskär, strand, 1941 (H. G. Bruun i UME). Mönsterås Mönsterås 1,1 km SSV Svartö hamn (5G5j 2812), strandäng, hjulspår, 1984 (GW); Björnö, Brännudden, stranden vid stigens slut (5G4i 2145), 1990 (SwJ, belägg i OHN); Svartö brygga, mycket sparsam 1970 (H. G. Bruun i UME); Vållö 1920 (O. Köhler i S); Ödängla (5G4j 4507), strandäng, 1984 (ÅR, belägg i LD). Ålem Ängeskär (5G2i 2910), torräng, 1988 (ÅR, belägg i LD). Oskarshamn Döderhult Runnö, Jättestensbukten (5G7j 1703), hällmark mot havet, 2003 (RK). Torsås Söderåkra 1902 (J. E. Bodin i UPS); Bergkvara 350 m VSV Saltskärs O-udde (4G0d 2028), vid stenar på betad strandäng, 1984 (ThK, belägg i LD); Brömsbäckens mynning (3G8d 3802), betad strandäng, vid en sten, 1 ex 1984 (ThK); Djursvik 1949 (I. Söderberg i UPS); 500 m O Ekskogen (4G1d 2743), strandäng, 1984 (ThK GW); fastlandet N om Långskär, mellan stugan och båthuset (3G9d 4822), små öppna markfläckar i strandängen, riklig 1984 (ThK, belägg i Vvik); Örarevets V-sida 200 m SO Bredaskärs N-spets (4G1e 3301), vid småblock i betad strandäng, sparsam 1984 (ThK, belägg i S).
Osäker uppgift. Oskarshamn Döderhult ´går norrut temligen allmänt uppåt Döderhult´ (Westerlund 1852a) – en överdrift, även om arten äntligen blev funnen i socknen 150 år senare!
Osäker uppgift. Oskarshamn Döderhult ´går norrut temligen allmänt uppåt Döderhult´ (Westerlund 1852a) – en överdrift, även om arten äntligen blev funnen i socknen 150 år senare!
