rosendunört
Epilobium hirsutum
Mer information om arten

Rosendunört är en sydlig art, som nu har en sammanhängande utbredning norrut till Gästrikland. Åtminstone i Småland verkar den vara sent inkommen, och dess spridning har tagit fart först efter 1950. Före 1900 var den endast känd från fem lokaler, och på ingen av dessa verkar den ha varit sedd mer än en enda gång. Under perioden 1900–1949 blev den funnen på tre nya lokaler, och mellan 1950 och inventeringens början 1978 på ytterligare nio. Vid inventeringen upptäcktes den så i 94 rutor. Såväl de tidiga som de aktuella uppgifterna är regellöst strödda över landskapet och formar ingen utbredningsbild, vilket är karakteristiskt för sentida inkomlingar.

Rosendunört föredrar fuktig, näringsrik mark och är något kalkgynnad. Om den trivs kan den snabbt etablera stora bestånd, både genom fröspridning och med hjälp av utlöpare. Den påträffas mest i väg- och åkerdiken, på fuktiga betesmarker och vid gårdar (gärna på gödselstaden eller vid någon damm), men endast sällan och då i regel fåtaligt på skräpmark. Arten har kommit in ett par gånger i trädgårdar med växtmaterial.

Den starka ökningen, som har dokumenterats även från exempelvis Halland och Öland (Georgson m.fl. 1997, Sterner 1986), har säkert underlättats av att antalet näringsrika biotoper i landskapet har ökat genom gödsling, kväveutsläpp och igenväxning.

Första fynd

Rosendunört sågs först i Västervik Västrum ´på åkerrenar vid en gärdesgård, vid Horns rusthåll´ i 1800-talets början (Liljeblad enligt Wallman ms). Uppgiften publicerades av Hartman (1832). Sannolikt sågs den aldrig senare på lokalen. – Det första belägget är odaterat men samlades på 1860-talet i Gislaved Villstad (B. W. Oséen i S).

Utbredning

Funnen i 116 rutor; tidigare uppgifter från 17 rutor. Sällsynt. – Inkommen i sen tid; bofast.

Lokaler

Tidigare uppgifter.
Gislaved Villstad se primäruppgift.
Hultsfred Målilla Rögöl, dike, 1976 (S. Stenstorp & G. Nelin i LD).
Jönköping Gränna Lisebäck (F. Höijer enligt Hård ms 1924). Huskvarna (inklusive Hakarp) (Wirdemark & Thulin 1972). Jönköping Rocksjön 1857 (N. J. Scheutz & O. Nordstedt enligt Nordstedt ms); ´fordom´ (Nordenstam ms 1919). Skärstad (Wirdemark & Thulin 1972); 100 m V Hultarp, betesmark, 1975 (RC).
Kalmar Arby 1872 (J. Helmer enligt Hebert 1884).
Markaryd Traryd Axhult, V om Lagan, ca 1 km S om bron, fåtalig i sump, endast ett blommande ex 1936 (Andersen ms 1936).
Tranås Linderås Kvarnarp 1964 (C. Malmström i S).
Vetlanda Vetlanda 1900 (K. Holm i LD).
Västervik Västervik Piperskärr, dike, 1955 (N. F. Holmberg i Vvik). Västrum se primäruppgift.
Växjö Gårdsby 1876 (N. M. Sjöstrand i LD). Växjö Trummen (Jensén 1974). Öjaby, kärräng, 1950 (Y. Ehrlin i LD).
Älmhult Stenbrohult Sutareboda 200 m VNV den östra gården, granplanterad åker, ca 130 ex 1971 (S. G. Nilsson & I. Nilsson 2004). Virestad Fanhults säteri (I. Christoffersson ms 1969a).

Osäkra uppgifter. 
Vimmerby Vimmerby ´Fuktiga ställen, r. ... Småland vid Västervik; Vimmerby. ...´ (Högberg 1843); uppgiften Västervik refererar troligen till lokalen i Västrum (se primäruppgifter); vad uppgiften Vimmerby grundar sig på är okänt.

karta