hjortron
Rubus chamaemorus
Mer information om arten

Hjortron växer på fuktig eller våt, näringsfattig torv. Vanligast är den på tallmossarna, där den framför allt växer på tuvorna. Den förekommer också i sumpskog, särskilt sumptallskog. Dessutom är den vanlig vid myrgölar, där den brukar finnas på gungflyets kant mot fastmarken. I skärgården växer den i småmyrar i bergsvackor.

Hjortron, som har enkönade blommor, bildar bestånd med hjälp av underjordiska utlöpare. Österut, där arten förekommer sparsamt, innehåller bestånden ofta bara det ena könet och frukt bildas ej.

Första fynd

Först omnämnd i ett tidigt manuskript av Linné som karakteristisk för Småland (Linné ms 1728, under namnet Chamaemorus palustris). Först publicerad i Skånska Resa, sedd blommande i Älmhult Virestad 13 maj 1749 (Linné 1751).

Bygdenamn och bruk

mossabär, myrbär (båda namnen från Angelstad; Vide 1966).

Utbredning

Funnen i 1101 rutor; tidigare uppgifter från 300 rutor. Mycket vanlig i större delen av landskapet men med lägre frekvens i sydöstra Kronobergs län och sällsynt i öster och sydost. Utbredningsgränsen är skarp i söder men diffus i norr, där växten går ut i skärgården. Ej känd från Jönköping Visingsö. – Ursprunglig.

Lokaler

Isolerade lokaler i sydost.
Högsby Långemåla 250 m SO Lillegölen (5G4d 0509), tall-skvattrammyr, 1981 (JC).
Kalmar Kalmar Berga, mossar, 1847 (Westerlund ms 1844–52), Berga skog ca 1920 (N. Blomgren enligt Sterner ms 1); Skälby före 1850 (D. G. Petersson ms), Skälby vid Oxhagen 1865 (S. J. Enander i S). Kläckeberga Björkenäs 1893 (E. Svensson i LD); 750 m SSV till S Vesslö (4G7g 3614), kärrkant, flera ex 1985, 1989 (SD, belägg i OHN).
Mönsterås Ålem 1 km SO Dalsberg (5G3f 1845), tallmosse med hällar, 1991 (UfA).

karta