Ljungsnärja och klöversnärja, var. epithymum respektive var. trifolii, skiljer sig nästan enbart i storlek och förekomstsätt. Klöversnärja är relativt grov och storväxt och har kommit in i sen tid som ogräs i klövervallar. Ljungsnärja är späd och växer på mager naturlig gräsmark. Den senare har ansetts vara ursprunglig eller en gammal kulturföljeslagare. För Smålands del måste dock detta ifrågasättas. Ljungsnärjan upptäcktes sent, och dess rika förekomster i nordöstra Småland hade knappast undgått upptäckt om de hade funnits i början eller mitten av 1800-talet. Vidare har klöversnärjan tyngdpunkten i sin småländska förekomst just här. Kanske ´ljungsnärjan´ i själva verket är klöversnärja, som har naturaliserats i torrängar och bryn och där blivit spädare och mindre än i klöverfälten beroende på näringsbrist. I brist på säker kunskap redovisas de båda varieteterna dock separat här.
Arten i sin helhet betecknas som sårbar på den svenska rödlistan (Gärdenfors 2005).