Luddvedel är en kontinental art med förekomst från Alperna till Centralasien. De svenska lokalerna i Östergötland och på Gotland är artens nordvästligaste, men de förenas med huvudarealen av förekomster i de baltiska staterna. Från Småland finns ett antal osäkra uppgifter.
Arten angavs först från norra Kalmar län av Wahlenberg (1826) som hänvisade till exemplar i Samuel Liljeblads herbarium. Liljeblad var född i Vimmerby Södra Vi, men var exemplaren (som inte finns kvar) hade samlats går inte att veta. Uppgiften om förekomst i ´norra´ eller ´östra´ Småland repeterades sedan i 1800-talslitteraturen utan att några konkreta uppgifter tillkom. Kanske har den vaga formuleringen förlett 1800-talsbotanister att tolka sina fynd av fältvedel O. campestris som luddvedel. I flororna specificerades nämligen genomgående lokalerna för fältvedel (den föreföll därför väsentligt sällsyntare), och enbart med hjälp av dåtidens beskrivningar går det knappast att skilja arterna.
Lokaler
Följande tre uppgifter avser i så fall fältvedel O. campestris och utgör då nya lokaler för denna:
Eksjö Ingatorp ´på en höjd vid Löfsjön´ 1847 (Brogren ms 1848). Jönköping Gränna ´Mellby åt torpet Hagnen under Vretaholm´ (Janzon ms före 1907). Hultsfred Vena ´Qvarnängen vid Hultåsa´ (Pontin ms 1836 under namnet Astragalus pilosus).
En uppgift beror ganska säkert på felbestämning eftersom fältvedel är känd från den angivna lokalen: Hultsfred Virserum ´på en stenig ängskulle nära sjön´ för åtskilliga år sedan (A. Arvén i brev 1919 enligt Sterner ms 1).
Från Oskarshamn Oskarshamn 1895 (G. H. J. Dahl i S), slutligen, finns ett korrekt bestämt herbarieark och samlarens material (det mesta taget i Eksjö) gör ett vederhäftigt intryck. Dahl har inte samlat på Gotland och endast mycket få ark i Östergötland; från Oskarshamn finns bara ytterligare två ark, även de från 1895. Kanske har arten kommit in tillfälligt, exempelvis med kalksten (Rühling 1997). Feletikettering kan dock inte uteslutas (jämför under vekt braxengräs Isoëtes echinospora).