axslinga
Myriophyllum spicatum
Mer information om arten

Axslinga växer framför allt i grunda havsvikar på ler- och grusbotten. Dessutom finns den i inlandet i närings- och basrika vatten i sjöar och åar. I kulturskapade vatten som dammar är den i landskapet mycket sällsynt.

Första fynd

Den första daterade, säkra uppgiften är Oskarshamn Misterhult i havet vid Virbo 1829 (Arenius ms 1829). De första publicerade är Kalmar Kalmar, Hossmo och Ljungby (Westerlund 1852b).

Utbredning

Funnen i 167 rutor; tidigare uppgifter från 49 rutor. Mycket vanlig i Östersjön, ganska vanlig i och kring Tranås, sällsynt i övriga norra Småland; i söder mycket sällsynt. – Ursprunglig.

Lokaler

Inlandslokaler i sammandrag.
Aneby Askeryd 800 m S Nyhagen (7F3a 3733), bäck, ca 1984 (JJ). Lommaryd Noen 400 m SSO till S västra gården i Sundsmålen (7E4h 4216) 1990 (JJ). Marbäck Gravsjön 200 m SV Sjöstugan (7F4a 0504) ca 1984 (JJ). Vireda Viredaholmssjön 100 m S östra gården i Viredaholm (7E4g 1212), grund sjö, 1992 (JJ).
Eksjö Edshult Bellen 700 m NO Skatarp (6F5e 3120), sjövik, 1990 (RL); Mycklaflon 300 m NO Äspenäs (6F6d 0837), sjöstrand, 1980-talet (SC AK). Eksjö Brevik (G. Andersson ms 1967); strax nedströms Gysjön (6E8j) 1988 (Jaldemark m.fl. 1990e); Norra Vixen (F. H. Ander enligt Hård ms 1924) = Norra Vixen 400 m O Rottnaby (6E8i 1049), sjöstrand, 1990 (JW, belägg i OHN, !ThK). Hult Försjön vid Sjövik (6F8b 3945) 1986 (RL); Försjön vid Klinten (6F9b 0334) 1985 (RL). Hässleby Ögeln i NV (6F6g 1146), sandbotten, 1980-talet (AS UB). Höreda Långanäsasjön (6E8j) 1988 (Jaldemark m.fl. 1990e).
Hultsfred Målilla Hjälmsängen (6G2a 0-1-) 1985 (LnS).
Högsby Fågelfors 250 m SV vägskäl i Hyltan (5G8a 2414), dammkant, 1992 (GW, belägg i S, !ThK). Långemåla Hultsnäsesjön 350 m N Gillberga (5G4d 3434), grusad båtplats vid sjö, 1989 (JC).
Jönköping Angerdshestra 400 m SO Skogslund (7D0i 4103), damm i gammalt grustag, 1986 (EF). Huskvarna Huskvarnaån 1897 (E. Abrahamsson i PerBrahe); Vättern (7E1b 4637) 1991 (MgE TsK IB, belägg i OHN, !ThK). Ljungarum Lillsjön 1879 (J. Cnattingius i Vvik) = Munksjön i SV (7E1a 0717) 1989 (BJ); Rocksjön 1975 (R. Lernedal i SVätt) = 1 km SV Östra kyrkogårdens kapell (7E1a 1636) 1990 (RC MsT); Rocksjöns badplats (7E1a 1942) 2002 (HT); Rocksjön i SO (7E1a 1137) 2002 (HT). Skärstad 1886 (C. Rendahl i LD); Landsjön vid Bosgård 1973 (B. Fingalsson i SVätt) = Landsjön vid Kaxholmen (7E3c 0501) 1989 (IB TsK), 1992 (AxL, belägg i OHN, !ThK), 2002 (HT); Rudu 1250 m NO punkt 134,97 (7E2b 4549), näringsrik damm, 1989 (EbW DgE ThK). Ölmstad Ingerydsdalen 1979 (Lagenall ms 1979).
Ljungby Agunnaryd Helge å 1250 m VSV till V Sorgenfri (4D7j 2337), lerig å, 1992 (IC).
Nässjö Flisby Bålsjöns södra ända (7E1i 0134) 1992 (IB TsK, belägg i OHN). Forserum 1894 (I. Swalander i PerBrahe). Malmbäck Madgölen (6E7c 0830), bäck, 1988 (RgL).
Tranås Adelöv 5 aktuella lokaler, t.ex. Noen 700 m SSV till S västra gården i Sjöberga (7E6g 2943), grund näringsrik sjö, 1985 (JJ). Linderås 4 aktuella lokaler, t.ex. Frucken 700 m NNV Siggarp (7E6h 3138) 2006 (JJ). Säby 10 aktuella lokaler, t.ex. Sommen 1300 m SSO Fiskarhemmet (7F6b 1413), uppspolad på sandig sjöstrand, 1992 (JJ); Säbysjön 500 m SSV Åbonäs (7E6j 0533), grund näringsrik sjö, 1982 (JJ).
Valdemarsvik Tryserum ***sjön 300 m NO Såghallen (8G0i 2817) 1990 (BD); Vindommen vid Åläng (7G9h 1805) ca 1982 (FL ML BD). Östra Ed Vindån 300 m V Åkroken, vid bron (7G6j 4826) 1990 (BD BtE).
Vetlanda Bäckseda/Myresjö/Näsby/Vetlanda Bexhedasjön [= Grumlan] (Trybom 1901). Fröderyd Hjälmåkrasjön 550 m SO Ängahagen (6E1i 0004) 1992 (HH). Hörnebo göl (5E9i 0324), klarvattenssjö, 1980 (TF TM). Näsby Stensjöns N-del (6E4j 2436) 1991 (IB TsK JW PeW, !ThK). Nävelsjö Emån vid Åhult (6E2i 4430) 1980-talet (EE).
Vimmerby Vimmerby 1857–58 (Rosin ms 1859 under namnet Hippuris vulgaris, ombestämd till M. spicatum av recensenten); Stångån vid Åbro 1856 (C. L. S. Lund ms 1856); Åbro med flera ställen i Stångån (A. A. W. Lund 1863).
Västervik Hallingeberg Lillsjön 1950 (Stenar ms). Loftahammar Frisksjön 450 m SO Näsets S-spets (7H5a 0630) 1986 (BD RK). Odensvi Enebygöl i NO (7G3e 3213) ca 1985 (SvN). Kyrksjön 200 m NNV bygdegården (7G3e 3435) 1990 (BD). Ukna Stensnäs 1941 (G. Lohammar i UPS, ombestämning M. Waern 1985); Vindommen 400 m NNO Äpperum (7G8h 3714), strand, ilandfluten, 1991 (BD, belägg i Vvik); Vindommen i SO (7G8i 1-0-) ca 1982 (FL MgL); Vindommen 300 m SSO Storö (7G8g 2840) ca 1990 (BD IH). Västra Ed Malmingen 400 m NV Olofsborg (7G7i 1001) 1984 (FL MgL); Storsjön i viken 300 m VSV Jungfruhagen (7G7h 0024), ilandfluten, 1991 (BD). Västrum Hästhagssjön 1913, 1914 (C. E. Gustafsson i LD resp. UPS, !S. Ericsson 2004).
Åtvidaberg Hannäs Vindommen 800 m SV Falla (7G9g 2424) 1987 (BD, !ThK).
Älmhult Hallaryd Lillsjöns O-sida (4D2h 1617), grunt vatten, 1985 (TH).

Osäkra uppgifter.
De flesta uppgifter från 1700-talet och det tidiga 1800-talet under namnet M. spicatum gäller troligen den då ännu ej som art urskilda hårslingan M. alterniflorum. – Möckeln; enligt I. Christoffersson (hos Linné 1992) uppgiven från Möckeln av Linné, vilket i så fall mest sannolikt gäller hårslinga; arten skulle även finnas kvar i Möckeln, men någon mera konkret uppgift om detta finns inte. – Alvesta trakten av Alvesta (Pleijel ms), men med frågetecken och aldrig senare sedd i kommunen. Hultsfred Järeda rikligt (J. P. Arrhenius enligt E. Fries ms); uppgiften är från 1820-talet och kan därmed gälla M. alterniflorum, även om den tagits upp av Scheutz (1857) och senare författare. Lönneberga 1930-talet (Lönwe 1980); osäker i brist på belägg. Virserum Virserumssjön 1851 (Goldkuhl & Westerlund 1851); osäker då M. alterniflorum inte nämns i uppsatsen och arten aldrig återsetts i kommunen. Högsby Högsby Frövi 1940-talet (Nyström ms); osäker i brist på belägg. Jönköping Gränna tämligen allmän (Lundeqvist ms 1919); tämligen allmän, t.ex. Broxviksån samt Övre och Nedre Kvarnasjön (Lundequist 1929); sannolikt felbestämning, den i trakten vanliga M. alterniflorum nämns ej. Ljungby Agunnaryd Möckeln vid Marsholm och Sandören (4D7j) (I. Christoffersson 1981). Berga Gässjön (5D3j) (I. Christoffersson 1996). I båda fallen saknas motsvarande uppgifter i inventeringsmaterialet. Berga (R. Wahrberg enligt Hård ms 1924); osäker andrahandsuppgift. Vittaryd Torset (Lindstam 1931); osäker i brist på belägg. Nässjö Norra Sandsjö (P. G. Theorin enligt Scheutz 1871); osäker i avsaknad av belägg. Sävsjö Vrigstad ´i ån och ett par sjöar som denna genomflyter h. o. d. [7 lokaler anges], men alltid steril´ (Wetter ms 1894); får i avsaknad av belägg och återfynd betraktas som osäker. Tingsryd Almundsryd (Murbeck ms); trots uppgiftslämnarens stora kompetens väl att beteckna som osäker. Vaggeryd Svenarum (P. G. Theorin enligt Scheutz 1871); osäker i avsaknad av belägg. Vetlanda Näsby Norrasjön och Näsbysjön (Trybom 1901) men med tillägget ´möjligen´. Ramkvilla Ramkvillabygden tämligen allmän (Kjellander 1988); artuppgifterna i denna publikation är ofta felaktiga. Ökna Gnyltån emellan Nedre Åmjölkesbo och Ekeberg 1851 (Goldkuhl & Westerlund 1851); osäker då M. alterniflorum inte nämns i publikationen, dock rapporterad även av Wetterling (ms 1868) från Gnyltån vid Åmjölkesbo. Vimmerby Rumskulla allmän i sjöar, t.ex. Hjorten, Mossjön och Stora Fagersjön c. 1920 (Haak 1965); troligen oriktigt, då hårslinga endast anges från åar i socknen. Växjö Aneboda Stråken (Blomgren & Naumann 1925); sannolikt felbestämning. Berg (H. Jonasson enligt Hård ms 1924); osäker andrahandsuppgift. Ormesberga (C. Melander enligt Scheutz 1864); osäker andrahandsuppgift. Ett belägg från 1863 (O. G. enligt C. Mossberg ms) har förkommit och kan därför tyvärr inte kontrollbestämmas. Växjö Bäckaslöv, gärdet och Skjutshagen 1832 (Forsander ms 1821–60); avser sannolikt M. alterniflorum. Östra Torsås Notö i Torsjön (Vahl 1912); bekräftelse önskvärd. Älmhult Göteryd i Lagan (Scheutz 1864); angiven med frågetecken och dessutom flyter ej Lagan genom socknen.

karta