Madrör, som i Sverige är nordlig, växer i Småland främst på tidvis översvämmad mark vid sjöar, men också vid åar och bäckar, helst på ett underlag av dy eller dyblandad sand. Man påträffar oftast arten i öppna strandkärr eller strandnära, svagt betade fuktängar, mera sällan på exponerade moränstränder. Ibland uppträder den i gles strandsumpskog, lövkärr och genomsilade kärr. Den bildar i regel vidsträckta men glesa bestånd.
Första fynd
Utbredning
Funnen i 203 rutor; tidigare uppgifter från 73 rutor. Ganska vanlig i höglandets centrala delar, ganska sällsynt i väster och i området kring Åsnen, i resten av Småland sällsynt eller saknas. – Ursprunglig.
Lokaler
Sydöstliga och östliga lokaler.
Emmaboda Vissefjärda Skålstången [= Skälstånga] nära sjön Törns strand 1923 (N. Blomgren enligt Sterner ms 1).
Hultsfred Mörlunda 200 m VNV Ryningsnäs station, (6G0b 0122), alkärr, 1990 (JC); Skräplinge (6G0b) 1996 (Fasth & Larsson 1997). Vena SO om Lönnekullasjön (6G4b 0506), strandzon vid jakttorn, 1982 (GB, belägg hos finnaren, !ThK); 500 m SO Ängenäs (6G4c 4138), fuktig betesmark, 1987 (IJ, belägg i Emdal, !BD).
Högsby Fågelfors Trånshult (5G9b) 1996 (Fasth & Larsson 1997).
Kalmar Kalmar (Westerlund 1852b, Sjöstrand 1863); Falkenberg 1940-talet (Nyström ms).
Västervik Odensvi 300 m N Gransjö (7G3e 4726), sjöstrand, 1985–92 (SvN). Västra Ed Ommen 300 m NNV Bygget (7G5i 4100), strandkärr, 1988 (BD, belägg i Vvik, !ThK); Ommen 200 m SSO Torsvik (7G5h 4149), strandäng, 1988 (BD, belägg i Vvik). Västrum prästgården 1842 (Dahlberger ms 1844).
Älmhult Stenbrohult Möckelsnäs vid Möckeln 1955 (Sylvén 1957).
Osäkra uppgifter.
Oskarshamn Misterhult Blomfors (Aldorsson ms 1992); troligen oriktigt. Västervik Gamleby våta ängar, 1934 (M. Petterson i OHN); sannolikt feletikettering. Västervik 1930 (O. Widhe i Vvik); sannolikt feletikettering.
