vanlig grönmynta
Mentha spicata var. spicata
Grönmynta har odlats sedan mycket länge som prydnads- och kryddväxt. Den står ibland kvar vid ödetorp och gamla gårdar och sprider sig på fuktig eller frisk, kväverik jord i skogsbryn, på gårdsplaner, i gamla grusgropar, på utfyllnadsmark och avfallsplatser.
Funnen i 99 rutor; tidigare uppgifter från 37 rutor. Sällsynt men spridd i hela Småland, dock ungefär dubbelt så vanlig i östra Småland som i västra. – Förvildad; bofast.
Funnen i 99 rutor; tidigare uppgifter från 37 rutor. Sällsynt men spridd i hela Småland, dock ungefär dubbelt så vanlig i östra Småland som i västra. – Förvildad; bofast.
Första fynd
Först angiven från kusten i Kalmar län (´Regio litoralis praefecturae Calmariensis´) av A. E. Lindblom (1835); en bestämd lokal, Oskarshamn Misterhult ´på tomter vid Hökhult´ angavs först av Wallman (enligt Hartman 1843). Båda uppgifterna under namnet Mentha viridis.
