vägmålla
Atriplex patula
Bygdenamn: malle (Lidhult; Vide 1966).
Vägmållan växer vid gödselstäder, på stallbackar och gårdsplaner, i trädgårdsland, på åker- och vägkanter samt på skräpmark. De fåtaliga uppgifterna från havsstränder kan gälla kulturpåverkade strandavsnitt som båtlägen eller hamnar – arten är inte en normal beståndsdel i mållvegetationen vid tånggödslade kuster.
Funnen i 1297 rutor; tidigare uppgifter från 101 rutor. Mycket vanlig i större delen av Småland men sparsammare i den västra fjärdedelen. – Gammal kulturföljeslagare.
Vägmållan växer vid gödselstäder, på stallbackar och gårdsplaner, i trädgårdsland, på åker- och vägkanter samt på skräpmark. De fåtaliga uppgifterna från havsstränder kan gälla kulturpåverkade strandavsnitt som båtlägen eller hamnar – arten är inte en normal beståndsdel i mållvegetationen vid tånggödslade kuster.
Funnen i 1297 rutor; tidigare uppgifter från 101 rutor. Mycket vanlig i större delen av Småland men sparsammare i den västra fjärdedelen. – Gammal kulturföljeslagare.
Första fynd
Tidigast noterad av Ljungh (ms) i slutet av 1700-talet från Aneby Lomamryd och Tranås Säby; uppgifterna hade lämnats av Törner resp. Ennes. – Först i tryck 1814 hos E. Fries (1814–24, under namnet A. angustifolia), ´in cultis ruderatis Smolandiæ´ [i övergivna odlingar i Småland].
Variation
Vägmållan uppträder ibland med smala, mer eller mindre otandade blad.
