rosenpilört
Persicaria minor
Polygonum minus
Rosenpilört föredrar öppen, tidvis vattendränkt, måttligt näringsrik mark. I norra Kalmar län förekommer den främst i ytterskärgården och växer där gärna i kanten av hällkar. I södra Kalmar län finns den inte på havsstränder, utan i grunda svackor i hällmark, i tidvis upptorkande vattenhål i betesmark, i traktorspår samt på fuktiga stigar, gärna på lerigt underlag. I inlandet växer den ofta på vegetationsfattiga sjöstränder; påfallande många av dess lokaler i södra Smålands inland befinner sig i starkt reglerade vatten, exempelvis kraftverksdammar; det förefaller som om arten gynnas av den störning som en viss typ av reglering ger.
På betesmark växer rosenpilörten främst i blottor förorsakade av kreaturens tramp. Då betet upphör och växttäcket därmed sluts försvinner den i regel.
Funnen i 116 rutor; tidigare uppgifter från 62 rutor. Ganska vanlig nära kusten, sällsynt i övrigt (saknas i stora delar av mellersta och norra Småland). – Ursprunglig.
Rosenpilört föredrar öppen, tidvis vattendränkt, måttligt näringsrik mark. I norra Kalmar län förekommer den främst i ytterskärgården och växer där gärna i kanten av hällkar. I södra Kalmar län finns den inte på havsstränder, utan i grunda svackor i hällmark, i tidvis upptorkande vattenhål i betesmark, i traktorspår samt på fuktiga stigar, gärna på lerigt underlag. I inlandet växer den ofta på vegetationsfattiga sjöstränder; påfallande många av dess lokaler i södra Smålands inland befinner sig i starkt reglerade vatten, exempelvis kraftverksdammar; det förefaller som om arten gynnas av den störning som en viss typ av reglering ger.
På betesmark växer rosenpilörten främst i blottor förorsakade av kreaturens tramp. Då betet upphör och växttäcket därmed sluts försvinner den i regel.
Funnen i 116 rutor; tidigare uppgifter från 62 rutor. Ganska vanlig nära kusten, sällsynt i övrigt (saknas i stora delar av mellersta och norra Småland). – Ursprunglig.
Första fynd
Först noterad (som Polygonum minus) i 1800-talets början av Johan Wallman från Oskarshamn Misterhult Kersvik. I tryck först hos Westerlund (1852b), Kalmar Kalmar här och där, under namnet Polygonum mite, som då (felaktigt) användes för denna art.
Variation
Normalt har rosenpilört ganska starkt röda blommor, men någon gång ser man enhetliga, helt vitblommiga bestånd.
Lokaler
Västliga lokaler. Alvesta Skatelöv Huseby bruk, bruksdammen (4E9f 1-0-) (I. Christoffersson 1993); 400 m NNO Nygård (4E8f 2402), lerig strand, 1985 (CM, !ThK). Västra Torsås Långasten 100 m V det östra huset (4E6d 3919), liten grund grop som vuxit igen till kärr, 1989 (BM SK). Emmaboda Långasjö 1899 (G. R. Elgqvist i LD S och UPS); Prämboda 1911 (Elgqvist ms 1912); Råamåla, S om och invid väg 120, 150 m V det östra avtaget norrut (4F4f 1411), sumphål i lövskuggad betesmark 1982 (ThK, belägg i LD). Vissefjärda Stångsmåla alldeles SV det sydvästra huset (4F3f 2445), fuktig, skuggig betesmark, 1983 (ThK); alldeles SO kyrkan (4F3h 2323), stranden av Kyrksjön 1986 (ThK, belägg i S). Hultsfred Mörlunda SV om berget 900 m ONO Sjöbottnen (5G9b 0732), kant av järnvägsvall, 1990 (JC, belägg hos finnaren). Högsby Högsby 900 m ONO till NO Sjöbottnen (5G9b 0834), järnväg, 1990 (JC, belägg hos finnaren). Jönköping Gränna ca 1890 (P. von Krusenstierna i Klm), tämligen allmän (Lundequist ms 1919); Röttle och Uppgränna (båda Lundequist 1929). Huskvarna 1894 (C. O. von Porat i PerBrahe), 1897 (U. Olsson i LD under namnet P. hydropiper, ombestämning S. Ekman och T. Knutsson 1989; göl nära ångbåtsbryggan, 1893 (H. W. Arnell i UPS). Jönköping flera insamlingar från 1867 (K. A. T. Seth i GB) till 1904 (A. J. Snell i OHN); Lillsjön [= Munksjön] nära Västerbrunn, 1869 (J. E. Zetterstedt i UPS); Munksjön 1912 (E. Nordström i GB); Rocksjön 1880 (K. A. T. Seth i LD), 1926 (N. Hylander i UPS). Ljungarum 1906 (A. Jyllman i PerBrahe); Simsholmen 1919 (K. Johansson i S). Månsarp Taberg, Norrgölen (6D9j 0631) 1979 (RC), 1997 och 2001 (båda HT). Rogberga 1883 (J. E. Bodin i UPS). Skärstad Landsjön 100 m SV Säby (7E3c 3014), strand, 2002 (HT). Lessebo Ljuder Grimsnäs 1861 (E. Engdahl i GB och PerBrahe), 1862 (E. Engdahl i S); Ljudersjön 1905 (E. Haglund 1906). Ljungby Berga Huljesjön (5D2i 3728) (I. Christoffersson 1984b); Huljesjön–Skålån (5D2i 3530), åkant, 1997 (JS); Öllsjö vid norra gården (5D1g 4941), nygrävd fiskdamm, 1989 (IC). Tutaryd Tutaryds torvmosse, torvgrop, 1948 (J. Christoffersson, belägg hos finnaren). Markaryd Markaryd Skephult 100 m V vägskälet (4D3c 0415), strand av vattenmagasin, 1982 (TH, belägg hos finnaren, !ThK); Store sjö, NO-stranden, 250 m VSV Svarta sjö (4D1b 3006), sjöstrand, flera ex 1985 (TH, belägg hos finnaren, ThK); Örnafälla 150 m NV den nordvästra gården (4D2c 4907), strand av vattenmagasin 1981 (TH, belägg hos finnaren). Traryd 1936 (Andersen ms 1936). Oskarshamn Kristdala Ekholmen (6G4h 1825), springor i hällar invid å, 1990 (ÅR); 800 m N Kronobäck (6G4f 0925), kärrartad sjöstrand, 1986 (SM, belägg hos finnaren, !BD); Lidhult (6G3f 3249), svacka i väg över häll, 1989 (ÅR); Skinshult (6G3e 3409), svacka i betesmark, 1989 (ÅR). Misterhult Boda (6G4g 4341), fuktig väg i hage, 1985 (ÅR). Tingsryd Urshult Trehörna (Scheutz 1885). Väckelsång Botahult (4E5i 0149), dyig mark i f.d. gårdsdamm, 1990 (CM, !ThK); 150 m SV Hallagården (4E6j 0800), beteskärr, 1985 (GW, !ThK); Korpagården (4E5j 3821), dike i bete, lerrik mark, 1991 (CM, !ThK); ´’Prästnäset’ på vägen strax bredvid där denna väg kommer ut till den större vägen som går mot Vakttorpet. Där skogen är undanröjd, i några gyttjepölar växer den´, 1928 (B. Svensson 1994). Tranås Adelöv 500 m SSV Lilla Näs (7E7h 0325), sandig sjöstrand, 1984 (JJ). Säby 1000 m N Hulukvarn (7E5j 3228), nyanlagt åkerdike 1981, ej återfunnen senare (JJ); Skobotrakten 1950 (G. Hellgren i Säby). Vetlanda Vetlanda 1913 (E. Sparre i S). Vimmerby Frödinge Bysjöns strand strax N om badet, 1975 = 100 m SO ön (6G9b 2421), sandstrand, 1980-talet; Koppetorp 500 m SSO byvägskälet (6G8b 3139), sandig sjöstrand, ca 1980; Yxerns strand vid Bälgnäset, ett 100-tal ex 1976; Yxern, Stakviken i yttre (norra) delen (6G8d 4631), blottlagd lerig strand, 1980-talet (alla BD, belägg i Vvik). Södra Vi Krönbaden (6G9a 4317), Sandstrand 1990 (SM, belägg hos finnaren, !BD). Värnamo Rydaholm 500 m ONO Sjöagärde (5E5b 3049), del av båtplats, moränstrand, tidvis torrlagd, 1989 (IC). Västervik Ukna 1920 (R. Sterner enligt Sterner ms 1). Överum Överums bruk 1866 (A. P. Gustafsson i LD). Växjö Bergunda 250 m NO Västenhaga (5E0g 2033), lermark vid liten damm, 1987 (CM !ThK). Hemmesjö Tofta (S. Linell enligt Scheutz 1876), 1879 (K. Körling i Norrk). Tävelsås Rinkabysjöns ostsida flerstädes (4E9i 2919), sjöstrand, 1990 (GW, !ThK). Växjö många belägg från 1880 (O. F. Nyquist i UPS) till 1893 (G. Lekander i LD); Kampen 1880 (A. W. Jonsson i OHN), 1889 (C. O. U. Montelin i UPS); Vallen 1884 (C. O. U. Montelin i GB S Vvik och UPS); Växjö vid sjön 1876 (M. Johansson i UPS); Växjösjöns södra strand 1876 (Scheutz 1871). Östra Torsås ca 100 m SO Gertonsgården (4E7j 2632), torrlagd damm i lermark, 1990 (CM); Sunnansjö 1880 (C. J. Johansson i LD S och UPS). Älmhult Göteryd litet översvämningsområde V om Delary fabrik, spridd, 1936 (Andersen ms 1936). Virestad Almås 100 m O den östra gården (4D3j 1032), kärr i betesäng, 1984 (JEH, belägg hos finnaren, !ThK); Garanshultasjön 400 m O Björkholmen (4E6b 1542), betad sjöstrand, riklig och i övrigt spridd runt sjön, 1992 (ÅW, belägg i OHN); Välasjön, O-stranden av sundet (4E5b 2237), strandäng, 1990 (AtT, !ThK). Älmhult 1880 (G. Andersson i S).
Osäkra uppgifter. Vaggeryd Hagshult Starkeryd (Forsander ms 1816, ms 1820); ej i senare sammanställningar, så troligen ett misstag. Vetlanda Ramkvilla 1977 (Kjellander 1988); artbestämningarna i denna publikation är ej tillförlitliga.
Osäkra uppgifter. Vaggeryd Hagshult Starkeryd (Forsander ms 1816, ms 1820); ej i senare sammanställningar, så troligen ett misstag. Vetlanda Ramkvilla 1977 (Kjellander 1988); artbestämningarna i denna publikation är ej tillförlitliga.
