spindelört
Thesium alpinum
Spindelörten är en av de få arter som har huvuddelen av sin svenska förekomst i Småland. Förutom hos oss och i södra Östergötland finns den bara på ett fåtal platser i Norden. I övrigt har den en mycket uppsplittrad utbredning i Mellaneuropa. Spindelörten är halvparasit på gräs och andra växter. Den är en konkurrenssvag art, som oftast växer öppet i torrängar med lågvuxen vegetation, särskilt på grusåsar, sandfält och moränkullar, i beteshagar, på igenväxta åkrar, renar och vägkanter.
Wahlenbergs (1823–25) formulering ´i dessa trakter intager den alla ängsbackar isynnerhet bredvid stenrösen´ äger inte längre giltighet – många av spindelörtens växtplatser hävdas inte längre och har därför vuxit igen. Möjligen minskar den inte längre så starkt beroende på de åtgärder som vidtagits att bevara jordbrukslandskapet.
Funnen i 322 rutor; tidigare uppgifter från 210 rutor. Vanlig i östra Smålands inland i området Eksjö–Gamleby–Mönsterås–Lenhovda, utanför detta sällsynt eller saknas. – Ursprunglig.
Spindelört betecknas som missgynnad på den svenska rödlistan (Gärdenfors 2005).
Wahlenbergs (1823–25) formulering ´i dessa trakter intager den alla ängsbackar isynnerhet bredvid stenrösen´ äger inte längre giltighet – många av spindelörtens växtplatser hävdas inte längre och har därför vuxit igen. Möjligen minskar den inte längre så starkt beroende på de åtgärder som vidtagits att bevara jordbrukslandskapet.
Funnen i 322 rutor; tidigare uppgifter från 210 rutor. Vanlig i östra Smålands inland i området Eksjö–Gamleby–Mönsterås–Lenhovda, utanför detta sällsynt eller saknas. – Ursprunglig.
Spindelört betecknas som missgynnad på den svenska rödlistan (Gärdenfors 2005).
Första fynd
Linné fick 1749 se spindelört från Uppvidinge Nottebäck, funnen av hans elev magister Kallenberg ´växande ibland Pulsatillas [backsippor] på öppna fälten´. Han kallade den i Skånska resa (Linné 1751) Stellera foliis linearibus, corollis quadrifidis, eller i nutida nomenklatur sparvört Thymelaea passerina, en sydeuropeisk art. Bestämningen korrigerades till Thesium linophyllon i Flora svecica (Linné 1755b): ´Att ett pressat exemplar av denna i Skånska R. 22 blivit av misstag taget för en Stellera kom i dagen, sedan bättre exemplar blivit insamlade.´ Lokalen preciseras där till ´torra och steniga ställen vid Nottebäcks kyrka´. – Med rätt artnamn först hos Flygare (1768), som dock inte angav någon lokal. – Arten har fortfarande många förekomster i Nottebäck, om än inte kring kyrkan.
Lokaler
Lokaler i norr, väster och söder. Emmaboda Algutsboda 75 m SV Skogslund (4F8f 3914), torr vägkant, 1982 (SS BrS, belägg i LD), 1990 (ThK). Emmaboda 350 m OSO stationen (4F5g 2837), skräpmark, riklig på en fläck, 1982 (ThK). Vissefjärda 150 m SSV Rövaregölen (4F4h 1121), grusslänt mot motocrossbana, starkt trampnött grusås, 1986 (ThK). Jönköping Munksjöns NÖ strandområde 700 m SV Kristine kyrka (7E1a 2028) 1986 (HT). Rogberga Ingaryd 1870-talet (K. Johansson ms); Tenhult 1870-talet (K. Johansson ms), många belägg från 1886 (P. Romare i LD och OHN) till 1933 (H. Åslund i OHN); 800 m NO Tenhults herrgård (6E9c 3730), betesmark, gångstig utmed stenmur, 1972, 1998 (båda RgL), 2003 (HT). Skärstad ´invid Skärstad´ (Hisinger 1828). Öggestorp (N. J. Scheutz enligt T. M. Fries 1858), många belägg från 1870 (J. A. Franzén i PerBrahe) till 1899 (T. Gustafsson i UPS); 200 m NV Esbjörnabogöl (6E8d 4001), vägkant, 1989 (MgE); 800 m S kyrkan (7E0d 0204), skräpig grusmark, industriområde, 1989 (SÅ LP); Kåveryd 1870-talet (K. Johansson ms); Ljungarp 1870-talet (K. Johansson ms), 1873 (A. N. Laurell i PerBrahe), 1935 (B. Hedvall i LD); Målen vid Tenhultsjön 1926 (A. Vilke i LD); Rommelsjö 1870-talet (K. Johansson ms), 1919 (K. Johansson i LD S och UPS), 1966 (B. Ström i Calypso); 500 m SSV Rommelsjö (6E9c 4042), torr vägslänt, 1989 (LtS); Torp 1870-talet (K. Johansson ms), 1929 (I. Lilja i LD); 100 m N Torp (7E0c 0131), torrängsbacke, 1992 (RgL); Öggestorps Södergård (K. Johansson ms). Kalmar Ryssby ´på högländ mark´ (Westerlund ms 1853), 1919 (H. Bruun enligt Calypso); Björkhagen (5G0f 4928) 1989 (SvJ); Böle 1919 (R. Sterner & H. Bruun enligt Calypso); 750 m NO Furudal (4G9g 4424), grusig torr skogsväg, ett 10-tal ex, 1987 (SD, belägg i OHN); Knapsgården 1919 (R. Sterner i UPS); 400 m SO Nyhem (4G9g 4434), grusig torr skogsväg, enstaka, 1986 (SD); Oppeboda 1924 (N. Blomgren i LD); Ryssbylund 1864, 1865 (flera samlare i LD S och UPS), sparsamt 1919 (Sterner 1933). Åby Lilla Vångerslät 1872 (M. Jonsson i LD); Tombo 800 m VSV avtaget till Karlsbo (4G9e 3609), torräng, ett 10-tal ex, 1985 (CM LPG EtN). Lessebo Ekeberga Tikaskruv (4F9g 3804), vid huset, 1987 (ThK); Transjö vid punkt 184, 06 (4F9f 1110), gruskulle V om vägen, 1987 (ThK); Ulvaskog 200 m NNO det sydöstra huset (4F9g 3220), vägren, 1987 (ThK). Sävsjö Sävsjö (C. Pleijel enligt Sterner ms 1); Torset 1921 (R. Sterner i S); gamla järnvägsbanken ca 50 m O om dess korsning med väg 128, ca 10 ex 1977 (B. Lindgren enligt Nilsson & Gustafsson ms) = 600 m SV Stabäck (6E3g 0527), banvall till nedlagd järnväg, 1986 (BrL). Vrigstad belägg från 1885 (O. H. Gadamer i LD och S) till 1936 (A. Lindegrén i S); ´Köpstad Östreg. i närheten af Ljungdala, Biskopsbo på kullen vid Blyvadet, Prestgården på donationsjorden, på norra åkerrenen vid den s.k. ‘doktorsträdan’ i hörnet mot Bolagshusets trädgård och betesmarken samt på backen mellan apotekstomten och kyrkan (Wetter ms 1894). Tingsryd Södra Sandsjö 1901 (G. Hård i S), 1903 (F. Hård i LD S och UPS), 1910 (F. Hård i S och UPS); uppefter ån ända till Konga station (Hård 1912); 200 m VSV Bökets kvarn (4F1c 3601), gräsmark vid ödetorp, 1984 (ThK); 200 m SV Bökets såg (4F1c 3502), gräsmark, 1984 (ThK); Genesmåla (A. Sjögren enligt Scheutz 1871 och Scheutz ms); Getamåla 900 m V bron (4F1b 3536), sydvänd sluttande åkerren, sand, 1984 (ThK, belägg hos finnaren); 100 m N Horkoneryds kvarn (4F1c 1418), 1983 (AN); 450 m SO Getamåla såg (4F1b 3144), liten åkerlycka i skogen, 1984 (ThK); Konga 1904 (F. Hård i LD och UPS); S om Konga järnvägsstation 1941 (C. Skottsberg enligt Calypso); 250 m N Nyadal (4F1c 4602), igenväxande gräsmark, ganska rikligt, 1984 (ThK). Tranås Säby (K. V. Rönning enligt Filén 1921); Granelund, torr gräsmark, 1945 (G. Hellgren i Säby); 500 m O Krämarp (7F8a 1428), torr f.d. gårdsplan, ca 30 ex 2003 (JJ); Tismetorp (H. Bjurulf 1951) = 200 m S Tismetorp, ljungbacke (H. Bjurulf 1952) = 100 m S Tismetorpet (7F8a 2019), torr betesmark på morän, rikligt, 1982 (LT); Tranås 1923 (C. M. Rydén i LD), 1930 (G. Hellgren i Säby); O om Tranås, ljungmark, 1949 (H. Bjurulf 1952); 100 m NO Älmås (7F6a 2447), torr ogödslad betesslänt, 1992 (JJ). Valdemarsvik Tryserum 1861 (F. Kronikowsky i S). Västervik Västra Ed (Norberg ms 1860), ca 1860 (Franzén enligt Sterner ms 1). Växjö Berg strax N om kyrkan, men numera utdöd (J. Johansson 1955). Bergunda, ljungbacke, 1928 (B. Svensson i BSvens); Bergkvara (P. Hyltén enligt Brundin ms 1926); Damsryd vid en skogsväg, 1920-talet (Hyltén ms 1928); Hästhagen (P. Hyltén enligt Brundin ms 1926); S om Helgaån mellan Bergkvarasjön och Kråkesjön, ca 1935 (apotekare Ljungstedt enligt Mossberg 1991c) = (5E0g), gammal ängsmark, rikligt 1981 (CM); 500 m S Långnabben (5E0g 4414), vall vid ledningsgata, 1991 (CM, !ThK).
Osäkra uppgifter. Aneby Askeryd Olstorp (Hartman 1858); lokalen ligger i Östergötland. Emmaboda Långasjö 1901 (G. R. Elgqvist i S); arket har etikett med förtryckt sockennamn men är troligen inte tagen i socknen, eftersom samlaren själv uppgav att växten inte finns där (Elgqvist ms 1912). Gnosjö Kävsjö SO om Flyåsen, bäckravin, 1975 (I. Christoffersson 1978); felskrivning för spindelblomster Listera cordata. Jönköping Gränna Östanå 1866 (J. Lindbergh i UPS); sockennamn saknas på originaletiketten och sannolikt avsågs något östligare Östanå. Visingsö 1895 (U. Olsson i LD); säkert feletiketterad eftersom ingen annan sett den på ön. Växjö Hemmesjö Åreda (Wahlenberg 1831); uppgiften avser enligt Scheutz (1854) Norra Åreda i Gårdsby. Växjö ´lär t.o.m. ha observerats ... vid Helgasjön´ (Söderberg 1954); osäker andrahandsuppgift.
Osäkra uppgifter. Aneby Askeryd Olstorp (Hartman 1858); lokalen ligger i Östergötland. Emmaboda Långasjö 1901 (G. R. Elgqvist i S); arket har etikett med förtryckt sockennamn men är troligen inte tagen i socknen, eftersom samlaren själv uppgav att växten inte finns där (Elgqvist ms 1912). Gnosjö Kävsjö SO om Flyåsen, bäckravin, 1975 (I. Christoffersson 1978); felskrivning för spindelblomster Listera cordata. Jönköping Gränna Östanå 1866 (J. Lindbergh i UPS); sockennamn saknas på originaletiketten och sannolikt avsågs något östligare Östanå. Visingsö 1895 (U. Olsson i LD); säkert feletiketterad eftersom ingen annan sett den på ön. Växjö Hemmesjö Åreda (Wahlenberg 1831); uppgiften avser enligt Scheutz (1854) Norra Åreda i Gårdsby. Växjö ´lär t.o.m. ha observerats ... vid Helgasjön´ (Söderberg 1954); osäker andrahandsuppgift.
