grenigt kungsljus
Verbascum lychnitis
Grenigt kungsljus förekommer spontant i västra, mellersta och södra Europa samt i Marocko. Till Sverige har arten främst kommit in med orent vallfrö (exempel från Småland är Mönsterås Fliseryd, Kalmar Hossmo och Västervik Västervik Karstorp), men den har även förvildats från odling (Ljungby Södra Ljunga). Kanske har den även kommit in med barlast (Kalmar, Västervik Norrlandsängen). Den konkurrenskänsliga, tvååriga arten föredrar solvarma ståndorter på lätt, sandig jord utan slutet vegetationstäcke. På platser där lämpliga förhållanden råder kan den bli bestående, exempelvis i den sydvända vägskärningen i Kalmar Ljungby Ljungbyholm.
Funnen i 8 rutor; tidigare uppgifter från 10 rutor. Mycket sällsynt. – Dels inkommen, dels förvildad; bofast.
Grenigt kungsljus betecknas som starkt hotad på den svenska rödlistan (Gärdenfors 2005).
Funnen i 8 rutor; tidigare uppgifter från 10 rutor. Mycket sällsynt. – Dels inkommen, dels förvildad; bofast.
Grenigt kungsljus betecknas som starkt hotad på den svenska rödlistan (Gärdenfors 2005).
Första fynd
Först publicerad från Västervik Västervik ´nära Norrlandsäng´ (Hartman 1832); källan till uppgiften är okänd. Scheutz (1857) kan ha sett lokalen, men några år senare angavs arten som försvunnen (Scheutz enligt Sjöstrand 1863). Enligt Hartman (1849) var det den vitblommiga formen. Inget belägg är känt.
Variation
Detta kungsljus har antingen gula eller gräddvita blommor, men inget säkert samband har kunnat spåras mellan blomfärg och förekomstsätt (Ekman & Karlsson 1989).
Lokaler
Samtliga lokaler. Aneby Frinnaryd nära bron över Svartån 1920 (S. Suneson i GB och eget herbarium, !ThK; vit). Lommaryd 100 m N Bäckebo (7E4i 2903), odlingsröse vid åker, 1993 (HS, !ThK), 10 ex 1995 och 1996, 14 1997 och 1998, 3 1999 och 2000, 2 2001, ingen 2002, 1 2003, ingen 2004 och 2005 (allt HS). Eksjö Eksjö 1883 (C. O. Magnusson i UPS, !S. Murbeck 1934, !ThK; gul). Högsby Högsby Ruda, Skolgatan (5G6d 1933), tomt, 1989 (JC, belägg hos finnaren; vit), ej sedd 1994 (JC). Kalmar Hossmo Piparekrogen, klöveråker, 1884 (H. Simmons i UME och UPS, !ThK; gul). Kalmar barlastplatsen vid petroleumcisternerna, 1918 (G. Nilsson [Degelius] i GB, !ThK; vit); Varvsholmen (4G6g) 2000 (CrA; gul). Ljungby Ljungbyholm, norra kanten av väg 120 ca 100 m V om dess möte med väg 66 (4G5e 2421), sandig vägskärning, 1983 (ThK), 1985 (ThK, belägg i S; vit), 1989 (SD, belägg i OHN), antal växlande år från år men 49 år 1998, 51 2000, 45 2004 och 56 2005 (allt R. Gustavsson). Ljungby Södra Ljunga Berget (4D9i 4327), förvildad i gräsmatta, 1988 (JC, belägg hos finnaren, !ThK; vit), 15 ex 1994 (Agne Johansson). Mönsterås Fliseryd Skärshult, klöveråker, 1883 (G. Blomberg i UPS, !S. Murbeck 1934, !ThK; gul). Mönsterås Mönsterås bruk (5G6j 0-0-), industriområde, 2000 (ÅR, belägg i OHN; vit), 2001 (ÅR), 2003 (V. Aldorsson, belägg i OHN; vit). Torsås Torsås Torsås vid avfallsanläggning (4G0c 2616), skräpmark, 1 ex 1998, 4 1999, 2 2000, borta 2001; mitt emot Kreabs kontor (4G0c 3126), industrimark, 6 ex 1998, 1 1999, borta 2001 (båda J.-E. Persson; vita). Värnamo Fryele Näsbyholm utan år (C. A. Agardhs herbarium i LD, !S. Murbeck, !ThK; vit). Västervik Hjorted Getterums gästgivargård (Pontin ms 1836). Västervik Karstorp, åker, 1892 (A. A. W. Lund i S, !S. Murbeck 1934, !ThK; gul); Norrlandsängen se primäruppgifter. Växjö Växjö vid sjön 1919 (A. S. Trolander i LD, !ThK; vit).
Osäkra och oriktiga uppgifter. Hultsfred Järeda 1800-talet (J. P. Arrhenius enligt E. Fries ms); en otydlig anteckning, som även kan gälla vanligt kungsljus V. thapsus. Järeda kraftstationen, tillfällig (Stenstorp & Nelin 1976); belägget har ombestämts till praktkungsljus V. speciosum. Jönköping 300 m O Gräshagskyrkan, Tabergsån, 1974 (S: Pettersson); Kålgårdsområdet 800, 900 och 1000 m S Kristine kyrka (S. Pettersson, RC); belägg saknas för alla uppgifterna. Ljungarum 800 m SSV Djursjukhuset (7E1a 0024) 1989 (HT); Jordbron (7E1a 0412) 1978 (RC); Munksjöns östra strand (7E1a 1024) 1986 (HT); Strömsholm (7E1a 0414) 1979 (S. Pettersson); belägg saknas för samtliga uppgifter. Kalmar Karlslunda Starbäck, norra gården (4G4c 3606), i hönsgård och på jordhög, 1979 (KGB LbB); från samma lokal och samma tillfälle har även praktkungsljus V. speciosum rapporterats. Grenigt kungsljus söktes förgäves 1994 (CrA). Nybro Kråksmåla (Mossberg m.fl. 1992); avbildningen ser ut som grenigt kungsljus, men från den angivna lokalen är endast praktkungsljus V. speciosum känd! Älmhult Stenbrohult Diö 300 m V stationen, vägren, 1 ex 1983; Diö 50 m NV stationen, skräpmark, 1 ex 1982 (S. G. Nilsson & I. Nilsson 2004); kan ha varit praktkungsljus V. speciosum, som ej var beaktat vid denna tid.
Osäkra och oriktiga uppgifter. Hultsfred Järeda 1800-talet (J. P. Arrhenius enligt E. Fries ms); en otydlig anteckning, som även kan gälla vanligt kungsljus V. thapsus. Järeda kraftstationen, tillfällig (Stenstorp & Nelin 1976); belägget har ombestämts till praktkungsljus V. speciosum. Jönköping 300 m O Gräshagskyrkan, Tabergsån, 1974 (S: Pettersson); Kålgårdsområdet 800, 900 och 1000 m S Kristine kyrka (S. Pettersson, RC); belägg saknas för alla uppgifterna. Ljungarum 800 m SSV Djursjukhuset (7E1a 0024) 1989 (HT); Jordbron (7E1a 0412) 1978 (RC); Munksjöns östra strand (7E1a 1024) 1986 (HT); Strömsholm (7E1a 0414) 1979 (S. Pettersson); belägg saknas för samtliga uppgifter. Kalmar Karlslunda Starbäck, norra gården (4G4c 3606), i hönsgård och på jordhög, 1979 (KGB LbB); från samma lokal och samma tillfälle har även praktkungsljus V. speciosum rapporterats. Grenigt kungsljus söktes förgäves 1994 (CrA). Nybro Kråksmåla (Mossberg m.fl. 1992); avbildningen ser ut som grenigt kungsljus, men från den angivna lokalen är endast praktkungsljus V. speciosum känd! Älmhult Stenbrohult Diö 300 m V stationen, vägren, 1 ex 1983; Diö 50 m NV stationen, skräpmark, 1 ex 1982 (S. G. Nilsson & I. Nilsson 2004); kan ha varit praktkungsljus V. speciosum, som ej var beaktat vid denna tid.