Granspira växer på frisk till våt, kvävefattig och sur torvjord. Inom sitt utbredningsområde är den en karaktärsart för mager, fuktig naturbetesmark, där den påträffas tillsammans med stagg Nardus stricta, hirsstarr Carex panicea, borsttåg Juncus squarrosus, stenmåra Galium saxatile och klockljung Erica tetralix. Arten trivs också i fuktiga och våta slåtterängar, särskilt på översilningsmark, i övergången mellan fastmark och kärr samt på gamla myrodlingar, dikesrenar och stigkanter. Den slår gärna till där mineraljorden blottas, t.ex. på hyvlade vägkanter och i fuktiga grustag. I södra och västra Småland kan man finna växten på sjöstränder, som fuktas av framsipprande grundvatten och dessutom hålls öppna av ispressningen (Malmer ms, Wahlström 2004).
Granspiran är konkurrenssvag och starkt gynnad av bete och slåtter. Arten kan bilda stora, på försommaren intensivt rosaröda bestånd på marker som hävdas väl. Den försvinner däremot snabbt när hävden upphör och tål inte heller gödsling, dikning eller skogsplantering.
Funnen i 347 rutor; tidigare uppgifter från 214 rutor. Ojämnt spridd, i sydvästra hälften av landskapet på en del håll vanlig, i övrigt sällsynt; saknas numera längst i norr och nordost. – Troligen ursprunglig på sjöstränder, men starkt gynnad i det äldre lantbrukets miljöer och i stor utsträckning en gammal kulturföljeslagare.
Granspiran är på tillbakagång. De flesta av de östliga och nordliga lokalerna var borta redan under inventeringen 1979–94. Minskningen är snabb även i artens kärnområden i väster. År 1998 undersöktes nitton lokaler i Ljungby kommun, där granspiran fanns under 1980-talet och början av 90-talet; arten var borta på tolv av dem (Johansson & Wahlström 1998).
Arten betecknas som missgynnad på den nationella rödlistan (Gärdenfors 2005).
Lokaler
Lokaler i norr och öster. Hultsfred Hultsfred 1842 (anonym ms 1843). Målilla SO Hyggelsebo (6G2b 3328), naturbetesmark, 1992 (JA), 80 ex 2001 (A. Ljungberg); Knästorp 1867 (F. Hagström i UPS); Lillsjön V Ekenäs (6G3b 1911) 1990 (LtS LP NT SÅ). Mörlunda 1907 (G. Ström i Emdal), 1912 (A. Rothstein i Emdal); ´ner mot Mörlunda´ (6G0a) (K. Petersson 1995); Lundtorps kalvhage, 1824 (J. C. Lundwall ms 1824); 500 m NV Stora Sinnerstad sågverk (6G1a 1122), betesmark, 1995 (A. Ljungberg, belägg i Emdal), mer än 1000 ex 2004 (C. Ljungberg). Tveta (Wettermark ms 1861), 1864 (Björkegren i UPS). Högsby Fågelfors Nötebro 1891 (B. Hesselman i UPS). Högsby 1935 (A. Rydell i S); Aboda; Långehorva; Sinnerbo; Solberga; Stora Sinnerns NV-strand (alla Nyström ms). Långemåla Hornsö (Nyström ms); Hökesjön 1920 (R. Sterner enligt Sterner ms 1). Jönköping Gränna 1889 (C. A. Rendahl enligt Hansen ms), 1891–95 (J. E. Lundequist i GB LD PerBrahe S UPS); Godebrunn (Lundequist 1929); Grännaberget (Janzon ms före 1897); Hägna (Lindeberg 1845); Långliden (Lundequist 1929); Norra Jordstorp (Janzon ms före 1897); Reaby (Janzon ms före 1897); Spånarp åt Grävlingaberget (Janzon ms före 1897). Kalmar Ryssby Böle (5G0f 2-4-) (L. Nilsson 1991); Fanketorp 1951 (R. Sterner i GB) = (5G1f 4107), betesmark vid bäck, 1989 (SvJ GhJ, belägg i LD), 2005 (SwJ); Saveryd (5G1f) 1990-talet (T. Jansson). Mönsterås Ålem Helgesbo (5G2f 0427), fuktig betesmark, ca 1990 (LtS LP SÅ NT); Skäppentorp 1866 (V. Thorin i S). Nybro Bäckebo 1938 (G. Carlsson i LD); Kättilstorp 1922 (E. Sandkvist i OHN); Mjösingsmåla (Nyström ms); Stenbrohult (5G0d) (L. Nilsson m.fl. 1995). Kråksmåla Branthult (Nyström ms 1948–50); Mjöshult 1920 (R. Sterner enligt Sterner ms 1), 1948–50 (Nyström ms 1948–50). Madesjö 900 m S Brunnsryd (5G0a 0909), fuktig äng, 1985 (DE AvG), 300 ex 2004 (B. Fagerström). Oskarshamn Oskarshamn Mårtens vener 1909 (A. Johansson i OHN). Tranås Säby Romanäs (von Rosen & Åkerblom ms 1931); Säthälla stora äng, sent 1700-tal (Ljungh ms). Vimmerby Tuna 1893 (T. Hammarskjöld i LD). Vimmerby 1864 (B. Malmgren i S och UPS); Nossen 1841 (Pihl ms 1841); Näs 1856 (Lindelius ms 1856); Skillingarum 1841 (Pihl ms 1841), ca 1920 (Haak 1965); Tuvelyckan 1840 (Hagström ms 1840, Nehrman ms 1840), 1841 (Pihl ms 1841), 1841–42 (F. J. Lindgren ms 1843), 1843 (Fröleen ms 1844); mellan Åbro och Skillingarum 1855 (A. A. W. Lund ms 1856). Västervik Törnsfall Mommehål 1862 (E. Wahlén i S), 1863 (E. Wahlén i GB LD PerBrahe UME); Mosshult 1863 (E. Wahlén i UPS). Västervik 1840–42 (Palmblad ms 1842), flera belägg 1853 (A. E. Goldkuhl i S)–1907 (H. Westberg i GB); Alviken 1854 (Heinrici ms 1854), 1897 (A. A. W. Lund i LD), 1916 (C. E. Gustafsson ms 1915–18); mellan Alviken och Kvännarstorpet 1892 (A. A. W. Lund i S); Augustenburg 1860 (C. E. Liljenstolpe i Oge); Hästhagssjön 1906 (N. Isaksson i S och UPS); Jenny 1908 (A. Flink i LD och S); Kvistrum vid torpet (7G0j 2324), äng, 1980-talet (SH); Ludvigsborg 1920 (C. E. Gustafsson i LD); Långhagen (Kronb. herbarium enligt Stenar ms); Nyhagen 1854 (M. G. Brandelius i S); Ringeros 1915 (C. E. Gustafsson i GB och S), 1917 (C. E. Gustafsson i UPS); Stege 1877 (A. A. W. Lund i Vvik); Stegeholm 1877 (A. A. W. Lund i S); Örserum 1909 (Stenar ms), 1913 (C. E. Gustafsson i LD), 1914 (C. E. Gustafsson i S och UPS), Örserum med backarna hitom tilloppsån till Hästhagssjön, 1916 (C. E. Gustafsson ms 1915–18). Västrum Västra Eknö, sydsidan, 1842 (Dahlberger 1844); Lilla Örserum 1909 (H. Svensson i UPS); Mon under Åldersbäck (B. Westberg enligt Danielsson ms). Åtvidaberg Hannäs nära kyrkan vid Vindommen 1949 (Stenar ms 1).
