fikonmålla
Chenopodium ficifolium
Mer information om arten
Fikonmållan är eurasiatisk, men har tidigare bara förekommit som tillfällig i Norden, till exempel på barlast. Under 1900-talet har den dock blivit allt vanligare, och arten måste nu betraktas som fullt bofast åtminstone i Danmark och södra Skåne samt i trakten av Göteborg och Stockholm. Eftersom den gärna uppträder i trädgårdar och planteringar är det rimligt att anta att spridningen till stor del sker med jord och frövaror.
Funnen i 7 rutor; tidigare uppgifter från 2 rutor. Mycket sällsynt. – Tills vidare att betrakta som tillfällig.

Första fynd

Först samlad av Nils Blomgren i Kalmar Kalmar 1921 (belägg i UPS). – Först publicerad av T. Karlsson (1989a) från Torsås Torsås Mellersta Karsbo baserat på ett eget fynd från 1988 (se lokalförteckningen).

Lokaler

Samtliga lokaler. Jönköping 500 m SSO Jönköping C (7E1a 2425), rabatt, 1989 (BJ, !ThK). Rogberga Hulttippen (6E9b 1741), vägsluttning, 1990 (EP SG, belägg i LD, !ThK), 2005 (MtS; foto, !ThK). Kalmar Kalmar se primäruppgift; Malmen (4G6g 2333), jordhög vid simhallen, 8 ex 2000 (CrA); Stensberg, ´in prato artefacto´ (= i anlagd äng) 1923 (N. Blomgren i LD och UPS); centrala Varvsholmen (4G6h 2500), jordhög, minst 3 ex 2003 (CrA), 3 ex 2005 (MtS). Ljungby Moskogen (4G7e 0525), soptipp, 2000 (J. Ekman & G. Ekman 2000), 2001 (Å. Svensson i S), 2004 (A. Svenson m.fl.). Nybro Nybro 1923 (N. Blomgren i LD). Sävsjö Sävsjö Sävsjö, Östra Esplanaden 22 (6E2g 3717), trädgårdsland, 1992 (EP, belägg hos finnaren). Torsås Torsås Mellersta Karsbo, gården längst i N (3G8b 4000), jordhög i trädgård, ett 10-tal stora ex, 1988 (ThK, belägg i LD och S).
Oriktig uppgift. I första upplagan av Hartmans flora (Hartman 1820) anges arten vara funnen av Elias Fries i Småland, men det gällde i själva verket en lokal i Blekinge (se Hylander 1971).