klofibbla
Crepis tectorum
Mer information om arten
Klofibbla växer på torr till ganska torr, öppen, oftast näringsfattig, gärna sandig jord. Arten anträffas i hela Småland som ogräs i åkrar och trädgårdsland, sällan på annan kulturmark som gårdsplaner och vägkanter. I nordöstra Småland, från Oskarshamn Misterhult norrut och Tranås Säby österut, växer den dessutom (eller i skärgården t.o.m. uteslutande) på berghällar och på klipphyllor i bergbranter. Sådana förekomster är okända i övriga delar av landskapet men finns i t.ex. Halland. – Förr växte klofibblan även på torvtak (tectorum = ungefär ´som växer på tak´).
Funnen i 892 rutor; tidigare uppgifter från 161 rutor. Vanlig i större delen av landskapet, men bara ganska vanlig längst i söder och ganska sällsynt i den östra tredjedelen. – Gammal kulturföljeslagare (åkerformen), kanske också ursprunglig (klippformen).

Första fynd

Tidigast noterad av Wåhlin (1769) från trakten av Jönköping ´på berg och tak´.

Variation

När klofibblan växer i åkrar är den högväxt, slank och föga förgrenad, bladen är smala och nästan helbräddade, och blomkorgarna är få och relativt stora. Former från klipphällar är mera lågväxta och ofta starkare greniga; de har också tydligt tandade blad och fler och mindre blomkorgar (Stefan Andersson 1990).
karta