Dvärgnäckros växer i klart, näringsfattigt vatten, gärna på dybotten men även på grus. Den bildar oftast rena bestånd och förekommer då fläckvis där vassen glesnar eller utanför vassbältena, men den kan även växa på rätt grunt vatten och då gärna bland andra flytbladsväxter och vass. Dvärgnäckros växer i mera skyddade lägen än gul näckros Nuphar lutea och är inte känd från hastigt rinnande vatten eller brackvatten. – På avstånd leder större bestånd av dvärgnäckros tanken till oljefläckar: bladskaften flyter i ytan och trasslar sig samman så att det uppstår små lugnvatten. Arten är annars ofta inte synlig från land.
De småländska förekomsterna har setts som utposter av en större sammanhängande utbredning som från norr sträcker sig ned till Dalarna och Västmanland. Denna bild är dock inte helt sann. Dels var artens spridning i sydvästra Småland inte känd tidigare, dels har arten en ganska stor utbredning söder om Östersjön och i Alperna. Det är nog riktigare att betrakta dvärgnäckrosen som en i Europa vittspridd art med stora utbredningsluckor.
Första fynd
Utbredning
Funnen i 18 rutor; tidigare uppgifter från 18 rutor. Numera främst i sydvästra Småland. Kartan antyder en tillbakagång i de perifera delarna av utbredningsområdet.– Ursprunglig.
Lokaler
Samtliga lokaler.
Alvesta Hjortsberga Sjöatorpasjön 250 m SSO Gravanäs (5E2d 1117), 1980-talet (BtH, belägg i LD).
Gislaved Stengårdshult Åsafors (6D4h 2-0-) 1975 (I. Christoffersson 1978).
Högsby Högsby Allgunnens norra ände 1920 (R. Sterner i UPS).
Ljungby Agunnaryd Möckeln vid Marsholm 1977 (A. Nicklasson i UPS) = Möckeln 100 m O Liljenäs (4E7a 0603), 1985 (IC, belägg samlat av ThK i S); Möckeln 500 m SSV Sorgenfri (4D7j 2147), grund sjö, moränbotten, 1978 (IC, !ThK). Berga Gässjön 1969 (K.-E- Fagerlund enligt I. Christoffersson 1969b) = 400 m OSO den södra gården i Fridhem (5D4j 0044), grund sjö, liten förekomst, 1980 (IC); Gässjön 800 m O den östra gården i Vashult (5D3j 4546), grund, lerig sjö, riklig utanför vassbältet, 1982 (IC). Dörarp Vidöstern 450 m O nordspetsen av Långö (5D4i 4514), utanför vassbältet, 1982 (IC). Ryssby Fenen 1921 (F. Hård i GB), 1954 (I. Christoffersson & Williams 1954) = 200 m NNO Sjöholmen (5E1b 0813), 1980-talet (IC); Fällesjön (5D3j 3-4-) (I. Christoffersson 1984c); Fyllesjön 250 m NV Marielund (5E2a 4933), grund sjö, 1984 (IC).
Oskarshamn Döderhult Stensjö 1916 (A. Johansson i OHN under namnet N. luteum × pumilum, ombestämd till N. pumila av ThK 1996), c. 1960 (E. Stensiö enligt Rühling 1997). Kristdala Tvingen vid Dabbekulla 1934 (E. Evers i UME).
Vetlanda Fröderyd Äsprillasjön (6E1j 1302), 1984 (LåA), 1992 (LÅA, belägg i OHN). Lemnhult Löjasjön [= Hökatorpssjön] (J. Hjelmgren & C. Lindman enligt Scheutz 1871) = (6F0c 4948), näringsfattig sjö, 1983 (TM TF, belägg i S); Värnen [= Trollebosjön] 1870 (C. Lindman resp. J. Hjelmgren i S), 1921 (A. S. Trolander i LD OHN S UPS och UME, i LD !P. Uotila 1993), 1945 (N. Malmer i LD), vanlig i sjön på djup omkring 2 m, 1958–59 (Hallander 1959) = (6F0d 3535), näringsfattig sjö, 1994 (TM).
Värnamo Hånger Vidöstern, Gorrsundet 200 m N kraftledningen (5D5i 2017), meterdjup sjö med vass, säv, smalkaveldun, sprängört, 1981 (IC). Nydala Klargölen 1975–79 (I. Christoffersson 1979) = 700 m NO Timmershult (6E1b 2849), göl, 1988 (EtN LP, belägg i OHN). Rydaholm Furen i sydost (Wibeck 1950b); Fyllesjön 1948 (Y. Andersson i GB och LD), 1973 (I. Christoffersson 1980) = 700 m S den östra gården i Hjälmsänga (5E3a 0434), 1980-talet (IC); Monhögen (Höijer enligt Hård 1924); Krusebacka kvarn–Knaggaboområdet 1975–79 (I. Christoffersson 1979). Tånnö Vidöstern, Tånnö ö, södra udden (5D6i 0014), 1982 (HB).
Västervik Ukna Falerum 1904 (J. Nilsson i LD).
Åtvidaberg Gärdserum Båtsjön många uppgifter och belägg från 1849 (Sondén ms 1850) till 1863 (anonym i LD); Båtsjön vid Kvistrum 1878 (A. R. Dahlgren i GB LD Norrk PerBrahe S och UPS), 1890 (A. A. W. Lund i S), 1961 i lagun vid järnvägsbanken, igenfylld 1962 (E. Almquist ms 1975); Båtsjön vid Forsaström 1862 (J. Norberg i GB S och UPS), 1867 (A. P. Gustafsson i S) = Båtsjöns nordända, 1941 (G. Lohammar i UPS); Falerum 1904 (J. Nilsson i LD); Fallasjön (Scheutz 1862); Getryggen (Scheutz 1862); i ån vid Bastorps bro 1855 (K. A. Kastman ms 1855).
Älmhult Pjätteryd Vissjön 930 m V om Södra Finnhult (4D7i 2727), 40×10 m 2001 (KW); Visjön O om Trollö (4D7i 3432), 40×30 m 2001 (KW). Stenbrohult Möckeln 50 m S den södra ön i Aspöarna (4E6a 2813), sjö, 1992 (IN).
Ej accepterade uppgifter.
Gislaved Ås Stumsjön i S och SV, ´en liten form som möjl. hör hit´ (E. Wibeck enligt Hård ms 1924); osäker. Hultsfred Tveta Gösjön, planterad (Scheutz 1861). Ljungby/Värnamo Flåren (I. Christoffersson 1996); nog ett misstag, eftersom inga andra uppgifter föreligger. Västervik Blackstad ´i en bäck vid Trästad´ 1845 (Dahlberger ms 1846); mycket citerad i 1800-talslitteraturen, delvis under formen Tvärstad, men dementerad av Scheutz (1862). I. Christoffersson (1989a) anger att belägg skulle finnas från socknen, men detta är en missuppfattning (gäller de ej nämnda lokalerna i Åtvidaberg Gärdserum).
