Dytåg är en nordöstlig art med sydgräns i Småland, sydöstra Halland och nordligaste Skåne. Den växer på glest bevuxen torvdy, ofta på lösbottnar. Lokalerna ingår i regel i större myrkomplex och utgörs av platser där näringstillgången höjs genom utflödande fastmarksvatten – som källframbrott, dråg i fattigmyrar och vid myrbäckar (ofta vid mynningen av dessa). Lokalerna är ibland växtplatser för andra i Småland sällsynta och krävande arter, t.ex. snip Trichophorum alpinum, vitstarr Carex livida och myggblomster Hammarbya paludosa.
Lokaler för dytåg med någorlunda ostörd vattenregim är mycket skyddsvärda.
Dytåg är inte nationellt rödlistad men betraktas som hotad i Jönköpings och Kronobergs län.
Första fynd
Utbredning
Funnen i 22 rutor; tidigare uppgifter från 17 rutor. Sällsynt, endast i västra och nordvästra Småland (men troligen förbisedd, Wahlström 1997). – Ursprunglig.
Lokaler
Samtliga lokaler.
Eksjö Hult Besmossen 1700 m ONO Lönhult (6F9b 1644), blött kärr, dyfläckar, 1985 (RL, belägg taget av TM i OHN), 1986 (AK, belägg i OHN), 1987 (TM, belägg i OHN), 500 strån 2001 (RL), 1000 strån 2005 (AK SC).
Gislaved Norra Hestra Angsjön i ett vitmossgungfly bland vitag, 1918 (F. Hård i GB S), 1922 (A. Hässler i LD), i kärr vid södra änden, 1926 (A. Hässler i LD), 1932 (G. Degelius i GB); Hylteån 250 m NNV Kroksjön, mad, 1926 (A. Hässler i S). Reftele 500 m SV Kyrkotorp (5D8d 2007), blöt myr, 1987 (LP MK), ej funnen 1997 (EO).
Gnosjö Källeryd, 1920-talet (Hässler 1931).
Hylte Femsjö utan år (E. Fries i S), 1863 (E. Lyttkens i LD), 1864 (A. Lyttkens i GB LD och OHN, I. Lyttkens i S); Kullhult (E. Fries enligt Forsander ms 1820) = Kullhult i gölen nära dess utlopp 1851 (T. M. Fries 1852). Södra Unnaryd 1300 m S Fägerhult (5D2b 0523), dyig bäckmynning i grund sjö, 1988 (DgH JoK TM RS).
Jönköping Bottnaryd Dumme mosse 2,2 km S Axtorp (7D1i 1414), myrbäck, 1980 (RC); Marskärret 1100 m NV Svedbrantehult (7D1h 2138), kärrdråg, 1983 (EF), 1000 strån 1999 (LP); Stora Älgås 550 m V den södra gården (7D0f 3943), kärr, 1978 (EF), ej återfunnen 1994, 1998, 1999 (EF) eller 2000 (LP); Store mosse i nordväst (7D2i 0113) ca 2001 (MsT). Järsnäs 800 m N om Kulebo, 50 m V sjön (7E2f 2334), medelrikkärr, 1983 (RC), 6 strån 1998 (LP). Mulseryd Dumme mosse vid Föreberg (7D0i 4531) ca 2000 (P. Bjurulf); Knutshult i Dumme mosses lagg 800 m N om landsvägen (H. Osvald enligt Hård ms 1924). Månsarp 700 m N nordligaste gården i Hacklarsbo 1948 (G. Bjurulf i LD). Rogberga Åkerby mosse 1880 (K. Johansson i OHN och UPS), 1884 (K. Johansson i Vvik), 1887 (K. Johansson i S), vid gölen (K. Johansson ms).
Ljungby Annerstad 1600 m NO Häggeshult (4D8d 2227), kärr, 176 strån 1998 (KW); Kanarpsmyren 1850 m SO triangelpunkt 165,4 Bökhult (4D8e 0522), lösbottenytor, ganska riklig 1978 (ThK), 4 strån 1996 (A. Johansson). Lidhult Torsaberg 1816 (E. Fries i UPS), 1894 (T. M. Fries i UPS), vid gölen (E. Fries ms utan år). Odensjö Rocknemyren (Mattiasson m.fl. 1971) = 450 m NO Madsjön (4D9c 4812), torr bäck, 1985 (IC), 25 strån 1997 (A. Johansson); Unnen 700 m OSO Stengårdsnäs (5D0c 3907), sjöstrand, 1980-talet (IC), ej sedd 1994 eller 1996 (A. Johansson). Vrå (Scheutz 1857); Grytsjöns nordöstra strand (4D8a 0120), kärr, 24 strån 1995 (KW), kvar 1997 (KW); 900 m S Hyltan, alldeles Ö Sandsjön (4D9a 1233), torvbäckar som varit utlopp för Rammsjön, enstaka 1966, 1984 (IC), 8 strån 1997 (A. Johansson).
Markaryd Hinneryd 200 m V Askebodasjön (4D5c 4707), minst 20 strån 1996 (KW); 700 m N Björkebo (4D6d 0803), 4 ex 1996 och 1997 (KW); Klausön, norra maden (4D6c 2916), 279 strån 1996 (KW); 150 m VSV Svartasjö (4D4c 1918) 15 strån 1996 (KW).
Tranås Säby 1300 m NNO Sävsjö (7E9j 1346), bäckkant i mosse, 1991 (JJ, !ThK), 54 strån 1998 (JJ).
Vaggeryd Hagshult Malmamossen 1975 (Staffan Johnsson 1978); Starkeryd se primäruppgifter.
Vimmerby Södra Vi Mjösjöhult ´utmed en källa vid den så kallade Hemmåsen´, tidigt 1800-tal (Liljeblad enligt Wallman ms 2).
Värnamo Bredaryd 450 m ONO Danskens (5D8f 0931), våt mossmark på dy, 1981 (MN), 1987 (AxL, belägg i OHN), 500 strån 2000 (BO). Nydala (Hjelmqvist 1926) = Dala mosse 1939 (E. Nyholm i LD, 1959 (Ö. Nilsson i LD), ej återfunnen 1976 (I. Christoffersson ms 1976).
Växjö Dädesjö 1890 (J. P. Gustafsson i LD PerBrahe och S), 1891 (T. Wickbom enligt C. Mossberg ms), 1921 (F. Hård & J. P. Gustafsson i GB; rikkärr med nakna stråk), 1926 (B. Svensson i BSvens) = Venamossen 1894 (J. P. Gustafsson i S) = Djupadal, ymnig 1907 (Lindwall 1908) = Ö om Djupemad i södra kanten av Venamossen (J. P. Gustafsson ms 1912, ms 1921), ´ännu för 20 år sedan´ [=1952] (S. Åberg hos Nilsson & Gustafsson ms).
Älmhult Hallaryd Vägla 850 m SO Lindegården (4D2f 1731), 9 ex 1997 (KW).
Osäkra uppgifter.
Gnosjö Kävsjö Svänö (Tarras-Wahlberg 1968); osäker då inga konkreta uppgifter finns. Jönköping Angerdshestra Gagnaryds mosse (6D9h) (Häggbom 1992, Lonnstad & Löfroth 1994); osäker då inga konkreta uppgifter finns. Bottnaryd Karshulta mosse (7D3h) (Lonnstad & Löfroth 1994); förekomsten kanske i Västergötland, där större delen av myren ligger? Bottnaryd (F. Hård enligt Hässler 1931); avser Osvalds lokal i Mulseryd. Vaggeryd Tofteryd (Lagergren enligt Scheutz 1862); kan avse Hagshult Starkeryd. Värnamo Kärda (Rocén enligt Hård ms 1924); uppgiften betvivlades av Hård som förgäves sökte arten 1921; Blådöpet (O. Fiskesjö m.fl. 1995); osäker då inga andra uppgifter föreligger. Nydala Dala mosse (6E0b) (Länsstyrelsen i Jönköpings län & Jönköpings länsavdelning av Svenska kommunförbundet 1981, Häggbom 1992, Lonnstad & Löfroth 1994); citering av inaktuella uppgifter. Värnamo 1 km V Hornaryd, strax S landsvägen 1919 (Rocén 1920); lokalen betvivlades av Hård (1923a), som sökt arten där. Växjö Gårdsby Klövadal ´väg 23 S om -al i Klövadal´ (5E2j 4-0-), landsvägsdike, 1987 (CM, belägg i GB); troligen felbestämning. Växjö Sjösås Aresjö (Åberg 1964); den lokal som åsyftas är Dädesjö Venamossen.
