benved
Euonymus europaeus
Mer information om arten

I vårt land är benved ursprunglig åtminstone i Skåne, Blekinge och Halland samt på Öland. Där växer den på mullrik mark i ädellövskog, lundar och bryn och bildar ofta stora bestånd genom krypande och rotslående skott. Den odlas också, åtminstone sedan 1700-talet, som prydnadsväxt på grund av sina dekorativa, mörkrosa fröhus, från vilka de orangefärgade fröna hänger ner i fina trådar. I Småland påträffas arten framför allt som odlingsrest på ödetorp och i ödeträdgårdar, men den växer även som fågelspridd i snår kring gårdar, på vägkanter, åkerrenar, åkerholmar och i skogsbryn. Den förekommer även i beteshagar, dungar och snåriga backar samt någon enstaka gång i mera naturlig miljö på stränder, i fuktig skogsmark eller i raviner. I de flesta fall rör det sig om enstaka plantor.

Avsaknaden av mönster i utbredning och ekologiskt uppträdande liksom den i regel sparsamma förekomsten kontrasterar mot förhållandena i landets sydligaste provinser, där arten rimligen är ursprunglig.

Första fynd

Tidigast uppgiven av P. A. Gadd (1763) från Växjö Bergunda Bergkvara under namnet benwed. Kanske gällde det en odlad förekomst.

Utbredning

Funnen i 189 rutor; tidigare uppgifter från 44 rutor. Ganska sällsynt; ojämnt spridd, något sällsyntare i väster och i gränstrakterna mellan Kronobergs och Kalmar län. – Med all sannolikhet överallt förvildad; bofast.