jungfrukammar
Aphanes
Släktet jungfrukammar har två väl skilda arter i Sverige, men detta uppmärksammades först av Hylander & Rothmaler (1937). De har delvis olika ekologi och utbredning, hölls isär under inventeringen och redovisas nedan separat. Tidigare uppgifter, som inte går att koppla till ett belägg och därför inte går att tolka, finns från ytterligare 80 rutor. Av dessa faller följande lokaler utanför arternas huvudutbredningar:
Första fynd
Först omnämnd av Linné från Småland i ett tidigt manuskript (Linné ms 1729) under namnet Percepier Anglorum. Förmodligen hade han sett den vid kyrkan i Älmhult Stenbrohult, varifrån han senare publicerade den (Linné 1741b) med orden ´Wäxer i Smoland, wid Stenbrohults Kyrka uti sandacktig jord.´ I Öländska och gotländska resa (Linné 1745b) anges växten förekomma i Stenbrohult ´vid humlegårdarne´. – Dessa uppgifter är de första från Sverige. Utifrån vad vi nu vet om arternas ekologi och utbredning rörde det sig ganska säkert om småfruktig jungfrukam A. australis; av denna finns det även ett sentida fynd i socknen (se nedan).
Lokaler
Lokaler i inre Småland (utom nordöstra Jönköpings län).
Alvesta Hjortsberga Forsa (Scheutz 1871).
Gislaved Burseryd (Gadamer ms 1919).
Markaryd Traryd Axhult V om Lagan, åkrar (Andersen ms 1936).
Uppvidinge Älghult Hovgård (Scheutz 1871).
Växjö Bergunda Bergkvara (Scheutz ms). Växjö (Scheutz 1862b); Kronoberg (E. Fries ms utan år). Östra Torsås Ingelstad 1920 (Kjellmark ms 1926). Öja mellan Öja och Gemla (C. Melander enligt Scheutz 1871 och ms). Öjaby Helgevärma 1847 (T. M. Fries ms 1849). Älmhult Stenbrohult se primäruppgifter.