rabarber
Rheum rhabarbarum
R. ×cultorum, R. rhaponticum
Den rabarber vi odlar är troligen en hybrid, som uppkommit i kultur under 1700-talet. Från småländska trädgårdar är den känd sedan 1809 (Växjö Bergunda Bergkvara; Forsander ms 1809b). Den kan stå kvar länge efter odling och sprider sig något med frö. Man påträffar den i ödeträdgårdar, vid övergivna torp eller på utkast samt på väg- och åkerrenar, i bryn, grustag och betesmark. Den utvecklas bäst på frisk eller något fuktig mark.
Funnen i 452 rutor; tidigare uppgifter från 6 rutor. Ganska vanlig; ojämnheter i utbredningen beror troligen mest på skiftande intresse hos inventerarna. – Dels kvarstående, dels tillfälligt förvildad.
Den rabarber vi odlar är troligen en hybrid, som uppkommit i kultur under 1700-talet. Från småländska trädgårdar är den känd sedan 1809 (Växjö Bergunda Bergkvara; Forsander ms 1809b). Den kan stå kvar länge efter odling och sprider sig något med frö. Man påträffar den i ödeträdgårdar, vid övergivna torp eller på utkast samt på väg- och åkerrenar, i bryn, grustag och betesmark. Den utvecklas bäst på frisk eller något fuktig mark.
Funnen i 452 rutor; tidigare uppgifter från 6 rutor. Ganska vanlig; ojämnheter i utbredningen beror troligen mest på skiftande intresse hos inventerarna. – Dels kvarstående, dels tillfälligt förvildad.
Första fynd
Först rapporterad som vildväxande från Växjö Bergunda Räppe station (Trolander 1928a under namnet R. rhaponticum; det namnet används nu för en annan art men var tidigare det gängse namnet på vanliga odlade rabarber).
Lokaler
Tidigare uppgifter. Västervik Västervikstrakten ´odlad och förvildad´ (Lundin 1933). Växjö Bergunda se primäruppgift. Älmhult Stenbohult Billsboda 70 m SO den östra gården 1974; 100 m NNO Djäknabygd (4E5a 2-1-), f.d. trädgård, 19702003; Höghult 180 m N den södra gården, åkerkant, 1971; 50 m NNO Månsboda 1972; Stockanäs 125 m SO mellangården, åkerrenar, 1971 (alla S. G. Nilsson och I. Nilsson 2004).