Nattviol växer öppet eller i lätt skugga på torr till måttligt torr, mager, ogödslad gräsmark med kort vegetation. Växten är gynnad av slåtter och sent bete. Förr var nattviol en allmän art i slåtterängarna. Nu är slåtterängar ovanliga och större bestånd påträffas mest i svagt betad hagmark. Ofta finner man enstaka exemplar på vägkanter och åkerrenar, i skogsbryn och gles lövskog, troligen som relikter från tidigare hävdad mark. – I skärgården kan man finna nattviol på naturligt öppen, mager mark i klippterräng.
Nattviolen har minskat starkt under 1900-talet till följd av igenväxning och gödsling. Tillbakagången har hittills varit mest påtaglig i västra Småland; de äldre källorna indikerar ingen skillnad i vanlighet mellan landskapets olika delar.
Första fynd
Bygdenamn och bruk
Variation
Utbredning
Funnen i 848 rutor; tidigare uppgifter från 306 rutor. Vanlig i nordöstra och sydöstra Småland, ganska vanlig i landskapets centrala och nordvästra delar, ganska sällsynt i de sydvästra. – Ursprunglig, men i stora delar av landskapet en gammal kulturföljeslagare.
Lokaler
Osäkra uppgifter.
Värnamo Voxtorp Rusarebo äng (Länsstyrelsen i Jönköpings län & Jönköpings länsavdelning av Svenska kommunförbundet 1981, Statens Naturvårdsverk & Länsstyrelsen i Jönköpings län 1982, Värnamokretsen av Svenska naturskyddsföreningen 1986); på lokalen finns endast grönvit nattviol P. chlorantha.
