Nejkon
Backsmultron växer på öppna, varma platser på torr, basrik, helst lerblandad jord. Arten är vanligast i örtrika ängar, särskilt ängshavreängar, på grusåsar, backar och berghyllor. Den är betesgynnad och hotas av igenväxning och gödsling. Artens många vägkantsförekomster utgör nog rester av tidigare betespräglad vegetation.
Backsmultron minskar på grund av igenväxning, även om detta inte kommer starkt till uttryck på kartan.
Första fynd
Utbredning
Funnen i 155 rutor; tidigare uppgifter från 119 rutor. Ganska vanlig i nordöstra Småland, i mellersta Kalmar län (särskilt kusttrakterna) och i ett stråk inåt Vetlanda samt nära Vättern; ganska sällsynt i Nässjö och norrut. I övrigt mycket sällsynt. – Ursprunglig.
Lokaler
Lokaler i områden där arten nu är sällsynt eller saknas.
Alvesta Skatelöv Hunna 1879 (H. Berg i UPS).
Eksjö Edshult Edshults storäng 1853 (Key 1854). Eksjö 1899 (U. Olsson i LD, !ThK). Ingatorp (R. Elg enligt Sterner ms 1).
Hultsfred Lönneberga (R. Elg enligt Sterner ms 1). Vena 2 km från Hultsfred på västra stranden av Silverån (skolelevsherbarium i Hultsfred enligt Sterner ms 1).
Vimmerby Rumskulla Ljusnefall före 1920 (Haak 1965). Vimmerby tämligen allmän (A. A. W. Lund 1863).
Växjö Gårdsby Fylleryd (Grepeberg) 1879 (A. W: Jonsson i OHN). Öjaby Lunnaby 1934 (A. S. Trolander i LD och UPS, i LD !ThK 1985).
Älmhult Stenbrohult Möckelsnäs, fläckbestånd i skogsmark vid körvägen till Sikareveln, 1955 (Sylvén 1957); Virestad Lekarekulla 500 m O Sjöbacken (4E4c 4710), torr gräsmark, 1989 (JEH, belägg i LD, !ThK).
Osäkra uppgifter.
Eksjö Eksjö Skurugata (J. Danielson ms 1846 under namnet F. collina var. foliis integris); uppgiften avser uppenbart den helbladiga formen av smultron F. vesca (se ovan). Torsås Gullabo Karsjö (C. A. Andersson enligt Hård ms 1924); osäker i brist på belägg. Värnamo Rydaholm Högakull naturreservat 1974 (Fransén 1979); osäker i brist på belägg. Värnamo Vallerstad 1869 (H. Fogelin i Finnved); lokaluppgifterna i detta herbarium är inte tillförlitliga.
Uppgifter i publikationer från Länsstyrelsen i Kalmar län beror nog i stor utsträckning på förväxling med smultron F. vesca:
Emmaboda Algutsboda Högahult och Rostock, Långasjö Hamburg och Mundekulla, samt Vissefjärda Djuramåla, Hovgård, Hulan och Rörsbo (alla Gustafson & Moreau 1995b); inga andra uppgifter från kommunen föreligger! Hultsfred Järeda Högeruda (Länsstyrelsen i Kalmar län 1989c, Aleljung & Råberg 1997). Virserum Ekeflod (Länsstyrelsen i Kalmar län 1989c, Asp m.fl. 1995). Kalmar Arby Ålebo (Forslund m.fl. 1995). Oskarshamn Kristdala Krokshult (Aleljung & Råberg 1997); Röstorp (Gustafson & Eriksson Nilsson 1995). Misterhult Ölvedal (Gustafson & Eriksson Nilsson 1995). Torsås Gullabo Öjebomåla (Gustafson & Moreau 1995b). Vimmerby Djursdala Bullebo och Rumskulla 1995 (Aleljung & Råberg 1997). Södra Vi Strömmen (Länsstyrelsen i Kalmar län 1989b); Ålhult (Ljungström & Moreau 1995); Örsåsa (Länsstyrelsen i Kalmar län 1989b, Ljungström & Moreau 1995, Aleljung & Råberg 1997). Tuna Vånga (Ljungström & Moreau 1995). Västervik Odensvi Tysebo, Ukna Botorp och Västra Ed Härnum (alla Ljungström m.fl. 1995b).
