dvärghäxört
Circaea alpina
Mer information om arten

Dvärghäxört växer skuggigt på fuktig eller våt, näringsrik mulljord. Den kräver hög luftfuktighet och påträffas särskilt på översilad mark, vid småbäckar och i raviner, ofta under ett tak av höga ormbunkar som strutbräken Matteuccia struthioperis, lundbräken Dryopteris dilatata och nordbräken D. expansa, såväl i lövskog som i granskog. Man kan också finna den på mull- och förnaansamlingar på block, på tuvorna i alkärr eller i källflöden. Genom sina vittförgrenade jordstammar bildar arten gärna utbredda, ibland täta bestånd.

Dvärghäxörten signalerar att miljön är värdefull ur naturvårdssynpunkt. Dess växtplatser kan mycket lätt spolieras om inte tillräcklig hänsyn tas vid skogsavverkningar. Arten har säkert minskat under 1900-talet.

Första fynd

Noterad från Småland redan på 1770-talet av Leonard Gyllenhaal (Afzelius ms), men utan lokaluppgift. Mera detaljerade uppgifter gavs på 1780-talet av Ljungh (ms), som kände till tio lokaler i Aneby och Tranås. – Först publicerad från Hylte Femsjö (E. Fries 1825–26); i början av 1800-talet fanns den på flera platser i socknen (se lokalförteckningen) men har under 1900-talet bara blivit noterad där vid ett tillfälle (Hård 1924).

Utbredning

Funnen i 146 rutor; tidigare uppgifter från 94 rutor. Ganska sällsynt på höglandet, sällsynt i övrigt men saknas i stora delar av södra och mellersta Kalmar län. – Ursprunglig.

Lokaler

Sydvästliga, sydliga och sydostliga lokaler.
Alvesta Skatelöv 500 m SO Tvetaryd (4E6f 3520), översilningsmark, 1991 (StJ).
Emmaboda Långasjö 100 m S Smedgöls S-spets (4F2f 4624), blöt sumpskog i bäckravin, 1981 (ThK, belägg i S).
Hylte Femsjö (E. Fries 1825–26), 1856 (E. P. Fries i UPS), 1859 (O. G. Blomberg i LD), 1910-talet (Hård 1921, 1924); byns intag 1811 (E. Fries ms 1811b); Fällan 1810 (E. Fries ms 1810c); Hästhagen 1810 (E. Fries ms 1810c), 1811 (E. Fries ms 1811b); prästgårdens såg 1851 (T. M. Fries i UPS).
Högsby Långemåla 1872 (G. F. Haglund i LD Norrk S UPS).
Lessebo Ekeberga 1100 m S Kalmaregöls sydspets (4F9e 0824), skogsravin med bäck, 1982 (BEE), 1988 (BEE, belägg i LD).
Ljungby Lidhult Öxnalt (5D0b 4902), gammal sågplan, 1994 (KW). Vrå 1870 (G. Boberg enligt Elmquist ms 1871).
Markaryd Traryd 750 m ONO till NO Agghult (4D4e 4549), skogsbäck, 1980-talet (BM).
Tingsryd Urshult Midingsbråte, Mieåns dalgång 300 m SSV Sandkullen (i Tingsås) (4E0i 0010), blockrik fuktig sluttning, 1982 (JEH); 400 m VNV Sandkullen (4E0i 0407), sumpig barrskog, 1983 (JEH, belägg i LD, !ThK).
Uppvidinge Nottebäck V om Sjunkekärr 1887, ej återfunnen på 1910-talet (J. P. Gustafsson ms 1921). Älghult (Scheutz 1871); Ideboås 1924 (J. A. Z. Brundin enligt C. Mossberg ms) = (5F4i 3917), bäckdalen nära bäcken, 1986 (JC).
Älmhult Hallaryd Brötan 200 m NV Jätteraset (4D1g 3909), kärr, spridd 1996 (KW); 900 m OSO Hallaböke såg (4D1g 4411), bäckstråk norr om stig, 1985 (TH, belägg hos finnaren, !ThK); Ulvberga 200 m SO Hallentorp (4D2g 0112), vid traktorväg, spridd 1996 (KW). Härlunda O om Stensjönäs (I. Christoffersson ms 1969e). Stenbrohult Diö (A. Hallengren enligt Hård ms 1924).

Osäkra uppgifter. 
Kalmar Kalmar flerstädes (Westerlund 1852b); knappast möjligt.

karta