foderkäringtand
Lotus corniculatus var. sativus
Mer information om arten

Foderkäringtand är större och grövre än vanlig käringtand och har tydligt tillspetsade, i blomställningen påfallande smala småblad. På grund av storleken förväxlas den ofta med stor käringtand L. pedunculatus (se denna). Den tycks vara ursprunglig i sydvästra Europa; i Sverige har den odlats som foderväxt, och i slutet av 1990-talet började den dessutom sås in på nyanlagda vägrenar. I Småland observerades den först av Almquist (ms 1975) i Västervik Västervik Alviken, men han bedömde den som odlad.

Första fynd

Först funnen 1925 av Gunnar Degelius i Eksjö Eksjö Brevik, dike, men bestämd till stor käringtand L. pedunculatus (belägg i GB, bestämt till art av PL 1984, till varietet av E. Ljungstrand 2005). – Först publicerad av Edqvist (1998) baserat på tre fynd i Västervik Törnsfall och Västervik, alla från 1997 (se lokalförteckning).

Utbredning

Funnen i 21 rutor; tidigare uppgifter från 2 rutor. – Det är osäkert om foderkäringtanden är avsiktligt eller oavsiktligt införd på de ställen där den nu iakttagits och därmed om den skall betraktas som odlad eller inkommen. Den får tills vidare betraktas som tillfällig i landskapet.

Lokaler

Samtliga lokaler.
Alvesta Skatelöv Hunna (4E7f 3-0-) 1990 (StJ, belägg i OHN, bestämning ThK 1990).
Eksjö Eksjö se primäruppgifter.
Jönköping Huskvarna 500 m N stationen (7E1b 2933), gräsmark, 2003 (AsB RC, belägg i S). Jönköping Gräshagen (7E1a 0808), gräsmatta, 2002 och 2004 (MtS); Högskolerondellen (7E1a 2021), insådd grässlänt, 2004 (MtS), 2005 (HT, belägg i S); Lovisagatan (7E1a 0808), skräpmark, 2004 (HT); Norvavägen (7E1a 4615), nyanlagd vägslänt, 1999 och 2003 (MgE). Ljungarum Skogskyrkogården (7E0a 4311), ängsmark, 2003 (HT). Månsarp Taberg, järnvägsområdet (6D9j 1025), nyanlagd gräsmark, 2003 (HT). Rogberga Hulugården (7E0c 0813), vägkant, 2003 (MgE).
Kalmar Förlösa 400 m SV Kråksmåla, V om E22 (4G8g 1-0-), planterad träda, 1992 (SD, belägg i OHN, bestämt till var. sativus av PL), 1998 (SD i OHN).
Nässjö Nässjö bangård (6E8g 2435), skräpmark, 2002 (HT); Gamlarps industriområde (6E9g 0236), vägkant, 2003 (MgE); korsningen Stureg./Hembygdsg. (6E8g 4040), gräsmattekant nära insådd blomsteräng, 2002 (IB, belägg i OHN, !E. Ljungstrand).
Oskarshamn Oskarshamn vid infarten (5G9h 2-3-), jordtipp, 2000 (Å. Svensson i S); Runvägen vid Blåbärsstigen (6G0h 0246), grässlänt, 2005 (ÅR, belägg i OHN).
Tranås Adelöv 350 m SSO Rydbogölens N-spets (7E7g 1828), åker i träda, 2006 (JJ). Linderås Tärenäs 400 m ONO det södra huset (7E6h 0127), landsvägskant, 2005 (JJ). Säby 1070 m ONO Fällan (7F7a 1406), nyanlagd grässlänt, 2006 (JJ); Norrabytippen (7F7a 2019), soptipp, 2000 (A. Svenson, belägg i S).
Västervik Gladhammar Rössle (7G0i 3124, 4247, 4647), vägkanter, 2004 (RK). Hjorted infarten till Sjövik (6G5g 2123) 2005 (RK, belägg i OHN). Törnsfall Hermanstorp (7G0i 4648), rondell, 2000 (RK); Hjortenbaden på östra slänten av gamla landsvägen (7G1h 3124), riklig 2004 (RK, !ÅR); utmed E22 300 m NV avfart till Stenberga (7G1i 0445), 1 bestånd 1997 (RK, belägg i OHN, !E. Ljungstrand). Västervik Lucerna (7H0a 3115), skräpmark, 1 bestånd 1997 (GB MgE RK E. Ljungstrand, belägg i OHN); S:ta Marias kapell (7G0j 1444), gräskulle, tätt, 1997 (RK).
Växjö Bergunda Bergkvara, dike, 1935 (B. Carlsson i LD under namnet stor käringtand, ombestämd av ThK 1987, !PL 1991).
Älmhult Älmhult Slätthult 300 m NNV gårdarna (4D3j 2820), vägkant, 1989 (JEH, belägg i LD, !PL 1983).

Osäkra uppgifter. 
Markaryd Markaryd 1922 (T. Brandt i LD); bestämning PL men med tvekan.