gatmålla
Chenopodiastrum murale
Kosmopolitisk, men troligen ursprunglig i Medelhavsområdet och subtropiska delar av Asien. I Norden är gatmålla en av de klassiska barlastväxterna (på tre av fem småländska lokaler är den först funnen på barlast!), men den är även sedd på annan skräpmark, även i inlandet. Arten är svagt etablerad, och nu försvinnande, i sydligaste Sverige.
Funnen i 3 rutor; tidigare uppgifter från 6 rutor. – Inkommen i sen tid; då och då uppträdande fröbanksväxt i Jönköping och som sådan att betrakta som bofast; kanske även övergående etablerad i Kalmar Kalmar (men sannolikt försvunnen redan före 1900).
Gatmålla betecknas som starkt hotad på den svenska rödlistan (Gärdenfors 2005).
Funnen i 3 rutor; tidigare uppgifter från 6 rutor. – Inkommen i sen tid; då och då uppträdande fröbanksväxt i Jönköping och som sådan att betrakta som bofast; kanske även övergående etablerad i Kalmar Kalmar (men sannolikt försvunnen redan före 1900).
Gatmålla betecknas som starkt hotad på den svenska rödlistan (Gärdenfors 2005).
Första fynd
Först noterad av Sjöstrand (ms 1831) från Kalmar Kalmar och först publicerad (Sjöstrand 1863) från samma stad, ´(åtminstone fordom) ymnigt på ballastplatsen´. – Senare rapporterad från ´Kalmar i gamla staden och på Malmen´ (J. Wickbom enligt Scheutz 1885), men därefter bara från fabriksområdena vid Kalmar Västra 1920–21 (Blomgren 1922) och Fredriksskans 1925 (Snell 1929). Tre insamlingar från Kalmar existerar: från ruinerna av Preusservallen 1878 (K. J. Lönnroth i UPS), från Gamla staden 1884 (J. Wickbom i LD OHN S Vvik och UPS) och utan närmare lokal 1889 (E. Wahlgren i LD). – En tidig uppgift från Femsjö Femsjö är oriktig, se nedan.
Lokaler
Samtliga lokaler. Jönköping Torpa (7E1a 1516) 1977 (S. Pettersson), 1978 (MsT, belägg i S, !ThK) = Studiegatan 3, blottlagd jord, 1 ex 2005 (MtS, belägg i S; Sjödahl 2006), hundratals 2006 (MtS). Kalmar Kalmar se primäruppgifter. Ljungby Moskogen (4G7e 0-2-), soptipp, 2004 (A. Svenson, belägg i S). Nässjö Nässjö utfyllnad i staden, 1922 (Haglund ms 1920). Oskarshamn Oskarshamn 1903 (O. Köhler i LD S och UPS). Tingsryd Tingsås Elsemåla (4F2a 3816), soptipp, ett stort ex 2001 (NN, belägg i S, !ThK). Västervik Gamleby på barlast 1900 (C. Pleijel i S). Västervik barlastplatsen 1888 (C. Pleijel i S, H. Pettersson i Vvik).
Osäkra uppgifter. Hylte Femsjö ´wäxer vid Abrahams dyngstack i Femsiö by´ (E. Fries ms 1810a); men med frågetecken, och arten nämndes inte i den tryckta Femsjöfloran (E. Fries 1825–26). Vetlanda Nävelsjö Rågsjö ängar 2001 (Adolfsson & Cronvall 2002 under namnet gatmålla); säkerligen felbestämning. Vetlanda Ramkvilla, enda målla där utöver svinmålla C. album enligt Kjellander (1988)!
Osäkra uppgifter. Hylte Femsjö ´wäxer vid Abrahams dyngstack i Femsiö by´ (E. Fries ms 1810a); men med frågetecken, och arten nämndes inte i den tryckta Femsjöfloran (E. Fries 1825–26). Vetlanda Nävelsjö Rågsjö ängar 2001 (Adolfsson & Cronvall 2002 under namnet gatmålla); säkerligen felbestämning. Vetlanda Ramkvilla, enda målla där utöver svinmålla C. album enligt Kjellander (1988)!