Vitpilen är inhemsk i stora delar av Europa, i västra Asien och i Nordafrika. Den har odlats i Sverige åtminstone sedan 1700-talet som prydnadsträd och till vindskydd. Arten trivs bäst på fuktigt, näringsrikt finsediment. Den påträffas i Småland främst utanför trädgårdar och parker, vid stränder, på dikes- och vägkanter, tippar och utfyllnadsmark.
Första fynd
Variation
Av vitpil finns flera varieteter och sorter med olika stark hårighet och olika färg på kvistarna. I Småland odlas åtminstone vanlig vitpil var. alba (med brunaktiga kvistar och snart kala blad), silverpil var. sericea (med kanelbruna kvistar och permanent håriga blad) och gulpil, sorten ’Vitellina’ (med kraftigt gula kvistar och ganska svagt håriga blad). Dessa har i allmänhet inte hållits isär under inventeringen, men de få uppgifter som finns redovisas undet lokaluppgifter.
Utbredning
Funnen i 78 rutor; tidigare uppgifter från 10 rutor (bortsett från odlade och sannolikt odlade förekomster). Troligen ej alltid antecknad men med reella frekvensskillnader i landskapet: ganska sällsynt i norr, mycket sällsynt i söder utanför Kalmar närområde. – Kvarstående, utkommen eller förvildad; tillfällig.
Lokaler
Tidigare uppgifter som troligen avser förvildning.
Hylte Färgaryd se primäruppgifter.
Jönköping Hakarp och/eller Huskvarna (Wirdemark & Thulin 1972). Jönköping Rocksjökärren 1 km SSV Kristine kyrka, kanalkant, 1977 (S. Pettersson).
Högsby Högsby Emån 1935 (J. B. Frieberg i S under namnet S. triandra, ombestämning T. Berg 1992); längs Emåns stränder vid Ruda gård (S. Andersson ms 1967).
Kalmar Kalmar se primäruppgifter.
Västervik Gamleby vid vattenkastaren 1898 (P. Tham i S, !K. I. Christensen). Gladhammar Lilla Hörtingerum vid Verkebäcksvikens strand, förvildad, 1949 (Stenar ms). Ukna Gullebo 1949 (Stenar ms).
Aktuella uppgifter från inlandet i söder:
Alvesta Skatelöv 400 m NNO Nygård (4E8f 2602), dike, ett träd 1990 (StJ). Vislanda 700 m NO Sälhyltan (4E9d 4012), bygg- och fyllnadstipp, 1988 (ÅW).
Emmaboda Vissefjärda Lindås 425 m S punkt 124,68, S om vägen (4F5h 2310), utfyllnad, 1986 (ThK).
Uppvidinge Älghult 200 m VSV Alstermo pappindustri (5F3h 1246), åkant, 1990 (LtS).
Älmhult Härlunda 600 m O Hagasjöns S-spets (4E2d 3720), igenväxande ödegård, 1984 (ABC SK, !ThK).
Aktuella uppgifter om vanlig vitpil:
Kalmar Dörby Barkestorp (4G6f 4823), igenlagd soptipp, 1999 (J. Ekman i S). Förlösa Karlshöjd 100 m NNV den södra gården (4G8f 0532), parkliknande område, ett 10-tal ex nära damm, 1992 (S. Davidsson i OHN, !ThK).
Västervik Lofta korsningen E22/Loftaån i Björnsholm (7G5h 0428), åkant, stort träd, 1988 (BD, belägg i Vvik, !ThK 1989).
Aktuella uppgifter om silverpil:
Jönköping Månsarp Sörsjön (6D9j 2525), utkast, 2000 (HT).
Kalmar Ljungby Moskogen (4G7e 0524), sopstation, 2000 (Ekman & Ekman 2000).
Nässjö Nässjö Sofiero 350 m S kommunens upplag (6E8g 3748), ängskant, 2004 (IB).
Västervik Västervik Karstorpsgärdet (7G0j 2741) 2005 (RK, belägg i OHN).
Aktuella uppgifter om gulpil:
Kalmar Förlösa Mosekrog industriområde (4G8g 1-0-), självsådd på skräpmark, 1987 (SD, belägg i OHN). Kläckeberga 800 m NNV Norrlidens sjukhem (4G7g 2526), många ex som ridå i golfbana, förr dike i åker, 1986 (SD, belägg i OHN, !ThK).
Västervik Västervik f.d. tändsticksfabriken (7G0j 4949), skräpmark, 2003 (RK, belägg i OHN).
