krusfrö
Selinum carvifolia
Krussilja
Krusfrö föredrar frisk eller något fuktig, näringsrik mark, gärna nära stränder. Den är vanligast vid havet, där den växer strax ovanför den saltpåverkade strandängen, i strandsnår och högörtvegetation med bland annat rödklint Centaurea jacea. Man ser den också i små ängsfragment på klippstränder. I inlandet växer den i ogödslad ängs- och betesmark, i skogsbryn och på åker- och vägrenar, ofta nära stränder. Dess växtplatser har ofta varit slåttermark. Växten, som är beteskänslig, utvecklas bäst vid svag hävd eller begynnande igenväxning.
Funnen i 294 rutor; tidigare uppgifter från 140 rutor. Mycket vanlig vid Östersjön; vanlig i norra och södra Kalmar läns inland (i mellersta Kalmar län däremot sällsynt utom i Emådalen). Ganska sällsynt mellan Jönköping och Tranås. I resten av Småland sällsynt eller mycket sällsynt. – Ursprunglig.
Krusfrö föredrar frisk eller något fuktig, näringsrik mark, gärna nära stränder. Den är vanligast vid havet, där den växer strax ovanför den saltpåverkade strandängen, i strandsnår och högörtvegetation med bland annat rödklint Centaurea jacea. Man ser den också i små ängsfragment på klippstränder. I inlandet växer den i ogödslad ängs- och betesmark, i skogsbryn och på åker- och vägrenar, ofta nära stränder. Dess växtplatser har ofta varit slåttermark. Växten, som är beteskänslig, utvecklas bäst vid svag hävd eller begynnande igenväxning.
Funnen i 294 rutor; tidigare uppgifter från 140 rutor. Mycket vanlig vid Östersjön; vanlig i norra och södra Kalmar läns inland (i mellersta Kalmar län däremot sällsynt utom i Emådalen). Ganska sällsynt mellan Jönköping och Tranås. I resten av Småland sällsynt eller mycket sällsynt. – Ursprunglig.
Första fynd
Tidigast, troligen i slutet av 1700-talet, noterad av Ljungh (ms) från Tranås Säby Tranåsön i Sommen samt Åbonäs gärde (den förra uppgiften härrör från Ennes). Vid Åbonäs återfanns den 1982 av Jörgen Josefsson, i stenig björkskog 550 m S om gården (7E6j 0436). – Först publicerad från landskapet av Liljeblad (1798) men utan lokaluppgift.
Lokaler
Lokaler från södra, centrala och västra Småland. Hultsfred Järeda 150 m O Kvillö (6F3g 0028), åstrand, 1988 (LtS LP EtN). Virserum 1912 (F. Hård i S); Holm, grässlänt, 1975 (S. Stenstorp & G. Nelin i LD); Tängelån, Mosstorp (Stenstorp & Nelin 1976). Ljungby Annerstad Oshult, väg ner till fiskafänget i Bolmån (4D8d 4836), igenväxande ängsmark, 1994 (KW). Sävsjö Vrigstad ´bergiga eller grusiga ställen vid ån helst bland buskar, Qvarnagården, Köpstad Österg. och Biskopsbo, från öfre stampen hela vägen och förbi Köpstads åbro ganska ymnigt´ (Wetter ms 1894). Tingsryd Linneryd Skogskvarn 450 m SSO åbron (4F6c 3434), utmed dike i näringsrik lövskog, 1987 (GI). Södra Sandsjö Fagerfors (Hård 1912); Strömmarna 150 m SSO bron, mellan ån och vägen (4F1c 3404), igenväxt friskäng, 1984 (ThK). Tingsås Betet (Cederschiöld enligt Scheutz 1873 och ms); 300 m NNV Södergården (vid Kroksjöbo) (4F3a 4020), kanten av igenväxt askäng, 1 ex, 1984 (ThK). Väckelsång Hallagården; Östads Täckagård, vid vägen som går mot Hamängen nere vid mossen; båda 1920-talet (B. Svensson 1994; belägg från 1928 i BSvens). Älmeboda Skarmansmåla (Hård ms 1913); Åskefälla, nordvästra gården (4F2d 4408), trädgårdsgräsmatta vid hallonland, 2 ex, 1983 (SK, belägg hos finnaren, !ThK). Uppvidinge Lenhovda 200 m SV Gripagården (5F3d 4633), jordupplag, 1991 (AvG). Nottebäck Libbhults ängar (5F7b 0-2-) (Nolin & Larsson 1979). Älghult Alster (5F2h 4321), strandsnår, 1988 (LtS); O om Alstermo pappersindustri (5F3i 1301), skräpig industrimark, 1990 (LtS); Barkahult på åbrinken (Sterner 1954) = 500 m NO Stråthägnen (5F3g 0447), slänt mot ån, 1985 (GW, !ThK); mellan Dalen och Södra Rås (5F3h 0940), fyllnad vid landsvägsbro, 1990 (LtS); 200 m VSV Åbron (5F2g 4741), åstrandäng, 1988 (LtS NT). Vetlanda Korsberga Öster-Korsberga flerstädes (E. Lindell enligt Sterner ms 1). Myresjö Björnaberg (6F2a 0634), torrbacke, 1980-talet (KtE). Skede Skede 100 m O Barnhemmet, S om vägen (6F4c 3721), fuktig hagmark, 1989 (TF). Skirö 800 m V Sjövik (6F1e 4403), kärrdrag vid bergsfot, 1992 (MM). Ökna vid Emån (Hård ms 1913); 700 m O Kvillsfors badplats (6F2g 4620), kvill, ca 1988 (JOS TmN); Kvillö (6F2g 4728), öppen betesmark, 1989 (TF). Värnamo Bredaryd 1050 m V Målarebo (5D8e 0201), inkommen i trädgård, 1987 (EB, !LtS). Fryele Fryele kvarn 1815 (Forsander ms 1812–20). Rydaholm Kolvarp (5E4b 3627), blandlövhage, 1990 (I. Bergengren). Växjö Gårdsby Gasslanda 1918 (J. A. Z. Brundin i UPS), 1927 (A. S. Trolander i LD). Söraby Varetorp 1811 (Forsander ms 1811). Växjö (E. Fries ms, Scheutz 1857); Kronobergs ruiner (Scheutz 1871). Östra Torsås Ingelstad, löväng, 1926 (B. Svensson i BSvens). Älmhult Hallaryd Kornberga 600 m V punkt 93,56 (4D2g 1712), vid markväg, 1980 (TH).
Osäkra uppgifter. Gislaved Öreryd Ettö (Ström ms 1970); osannolikt. Älmhult Stenbrohult Höö (Edenhamn 1970, 1971, R. Bengtsson 1980); aldrig verifierat, sannolikt felbestämningar.
Osäkra uppgifter. Gislaved Öreryd Ettö (Ström ms 1970); osannolikt. Älmhult Stenbrohult Höö (Edenhamn 1970, 1971, R. Bengtsson 1980); aldrig verifierat, sannolikt felbestämningar.
